Största antalet organdonatorer någonsin
De 258 avlidna personer som blev organdonatorer under förra året bidrog till att sammanlagt 900 organ kunde omhändertas för transplantation.
– Det här är naturligtvis glädjande siffror. Och vi vill så klart att ännu fler liv kan räddas genom transplantation. Men för det krävs att fler tar ställning och anmäler sig till Donationsregistret så att någon annans liv ska kunna räddas när ens egna liv inte längre kan det. Donation behöver därutöver prioriteras och bli en naturlig del av vården i livets slutskede, säger Anna Aldehag, enhetschef för Nationellt Donationscentrum på Socialstyrelsen.
Eftersom tillgången till organ fortfarande är betydligt lägre än efterfrågan och patienter som står på väntelistan för organ som lungor, en ny lever eller kanske ett nytt hjärta kan - i värsta fall - hinna avlida innan möjlighet till transplantation ges. Under 2023 togs 65 patienter ned permanent från väntelistan och 26 patienter avled i väntan på organ. Den 1 januari 2024 väntade 666 personer på en organtransplantation.
Många kriterier måste uppfyllas
Organdonation är ytterst ovanligt och utgör endast 4,5 promille av all verksamhet som utförs inom intensivvården. Det beror på att en rad kriterier måste uppfyllas. Förutom den vanligaste typen av donation, donation efter att hjärnan har slutat fungera (DBD), har även donation efter cirkulationsstillestånd (DCD) införts i Sverige. I länder där DCD-processen tillämpas ser man en positiv ökning av antalet donationer.
– Den positiva ökningen av organdonation har medfört fler livräddande behandlingar genom transplantation och DCD-processen har bidragit till detta utöver att det numera finns tydligare reglering för vad vården får göra när livet inte längre kan räddas på en patient och det är först då som det kan bli aktuellt med organ- och vävnadsdonation, säger Anna Aldehag.
Flera möjligheter att anmäla till Donationsregistret
Det finns flera sätt att meddela sin inställning till organ- och vävnadsdonation. En anmälan till Donationsregistret gör man antingen på Socialstyrelsens webbplats eller via Vårdguiden 1177. Sedan bör man också informera sina närstående genom att berätta eller skriva ned hur man vill ha det.
För närvarande har cirka 20 procent av befolkningen, eller knappt 1,9 miljoner personer registrerat sin vilja i Donationsregistret. Av dessa ställer sig tre av fyra positiva till organdonation.
Nationell handlingsplan tas fram
Socialstyrelsen ska i ett pågående regeringsuppdrag ta fram en nationell handlingsplan för att möjliggöra fler livräddande behandlingar, utöver att regionernas arbete med organ- och vävnadsdonationer ska bli mer ändamålsenligt och mer jämlikt över hela landet. Den nationella handlingsplanen ska vara klar i oktober 2025 men redan i december i år kommer ett nationellt kunskapsstöd för att stödja arbetet med organdonation att finnas klart.
Framgångsfaktorer bakom fler organdonationer
- Möjlighet att donera även efter cirkulationsstillestånd. 2019 infördes DCD, (Donation after Circulatory Death), organdonation efter att döden konstateras till följd av cirkulationsstillestånd, en kompletterande väg till donation jämte DBD, (Donation after Brain Death), organdonation efter att döden konstateras med hjärndödsdiagnostik. I Sverige ökar nu antalet donationer efter cirkulationsstillestånd, men har sannolikt ännu inte nått sin fulla potential.
- Ny lagstiftning om organdonation. Den 1 juli 2022 infördes en ny och tydligare lagstiftning som har gjort det lättare för vårdens medarbetare att tolka och kommunicera kring frågor om donation, både sinsemellan och i förhållande till närstående. I den nya lagen finns bland annat begreppet ”organbevarande behandling” med. Det innebär att i stort sett samma intensivvårdsinsatser som ges för att rädda patienters liv, kan ges i syfte att bevara organen hos en donator, för att han eller hon ska kunna rädda livet på andra.
Antal organdonatorer per år
2010: 118
2011: 143
2012: 141
2013: 151
2014: 166
2015: 167
2016: 185
2017: 188
2018: 182
2019: 191
2020: 174
2021: 192
2022: 206
2023: 258