Över 100 000 har sökt skyddad yrkestitel

Syftet med att ge undersköterskor en skyddad yrkestitel har varit att höja kvaliteten och säkerheten i vården och omsorgen. I dag finns stora skillnader när det gäller utbildning och erfarenhet inom flera kompetensområden som kan ha avgörande betydelse för kvalitet och patientsäkerhet.

Eftersom yrket undersköterska inte tidigare har varit en skyddad yrkestitel har det inneburit att det funnits olika varianter av den utbildning som erbjudits. Det finns alltid en utmaning när många års utbildningshistorik ska prövas mot en ny lagstiftning. Kravet för äldre utbildningar är 1 240 gymnasiepoäng inom vård och omsorg samt 80 gymnasiepoäng i svenska.

– Här ser vi att det finns många med lång erfarenhet som inte når upp till det kravet men då kan vi göra en samlad bedömning där bland annat även yrkeserfarenhet och andra meriter kan kompensera för bristen på antal poäng, säger Morteza Pourdanandeh, enhetschef på Socialstyrelsen.

De allra flesta ansökningar som Socialstyrelsen tagit emot har alltså godkänts, det är bara omkring 6 procent av ansökningarna som fått avslag. Genom att göra vissa kompletteringar eller få sina kunskaper validerade är det också möjligt att komma in med en ny ansökan.

Saknade dokument – främsta orsaken till avslag

Den främsta anledningen till att Socialstyrelsen avslår en ansökan är att det saknas tillräckliga poäng inom vård och omsorgsämnen eller att det saknas underlag på svenska eller helt saknas relevant utbildning. En svårighet har varit att nå sökande som behövt komplettera med ytterligare underlag.

– De som ännu inte har fått svar bör se till att skicka in de underlag som vi efterfrågar, främst utbildningsunderlag och då även underlag på att man har tillräckligt med poäng i svenska, säger Salvador Cerda, enhetschef på Socialstyrelsen.

Om man har utbildat sig för länge sedan och den skola man studerade vid inte längre finns kvar, så kan man vända sig till Stadsarkivet som kan ta fram dokumenten.

Handläggningstiderna blir kortare

I snitt har det tagit drygt tre månader att handlägga ansökningarna men det är något som går ner allt eftersom.

– Det har kommit in betydligt fler ansökningar än förväntat vilket så klart är mycket positivt. Vår strävan är att vi så snart som möjligt ska komma ner i samma handläggningstid som för övriga ärenden – en månads handläggningstid för utbildade i Sverige, säger Salvador Cerda.

Dubbelt så många ansökningar som förväntat

Från att ha varit en otroligt hög anstormning av ansökningar inledningsvis har det nu lugnat ned sig något. Men i snitt kommer det in ungefär 1 000 ansökningar varje vecka.

– Vi förväntade oss runt 50 000 ansökningar under det första halvåret – det kom drygt
75 000. Med tanke på det höga inflödet av ansökningar så kan vi konstatera att vi hanterat söktrycket bra och vi har också fått mycket positiva reaktioner från de sökande, säger Salvador Cerda.

Ytterligare 100 000 ansökningar att vänta

Även om mörkertalet troligen är stort har Socialstyrelsen gjort bedömningen att det arbetar någonstans mellan 180 000–230 000 personer inom yrkesområdet eller närliggande yrken, som potentiellt skulle kunna ansöka om den skyddade yrkestiteln undersköterska.

– För varje ny ansökan vi prövar så får vi mer kunskap och blir mer effektiva. Det gör att vi kan hantera fler ärenden på kortare tid och därmed kan vi också hantera alla framtida ansökningar snabbare, säger Morteza Pourdanandeh.

För den som var tillsvidareanställd som undersköterska den 1 juli 2023 är det ingen brådska med att ansöka om den skyddade yrkestiteln. Man kan nämligen ansöka ända fram till 30 juni 2033 och under den tidsperioden kan man fortsätta att kalla sig undersköterska.

Läs mer om skyddad yrkestitel för undersköterska