Resistensbestämning och resistensmekanismer

Mer specifikt syftar kurs eller kurser i ämnet till att ST-läkaren kan:

• Beskriva ämnets historik och utveckling.
• Redogöra för Eucasts, NordicAST:s och RAF:s uppgifter och arbete inom resistensbestämningsområdet.
• Redogöra för den teoretiska bakgrunden till resistensbestämningsmetoder och olika typer av brytpunkter.
• Redogöra för begreppen naturlig och förvärvad resistens samt tolerans.
• Redogöra för olika fenotypiska och genotypiska resistensbestämningsmetoder, till exempel diskdiffusion, gradientdiffusion, buljong- och agarspädning, cellbaserade metoder (för intracellulära agens), molekylärbiologiskt baserade metoder, samt deras för- och nackdelar.
• Redogöra för olika resistensmekanismer, hur dessa detekteras samt hur de påverkar val av antimikrobiell terapi, till exempel meticillin- och glykopeptidresistens hos stafylokocker, glykopeptidresistens hos enterokocker, betalaktamresistens hos Enterobacteriaceae och olika typer av resistens hos HIV.
• Utföra och tolka resistensbestämning med diskdiffusion och gradientdiffusion.
• Identifiera olika typer av resistens med hjälp av diskdiffusion och gradientdiffusion.
• Utföra och tolka bestämning av minimal inhibitory concentration (MIC) samt minimal bactericidal concentration (MBC).
• Tillämpa smittskyddslagen.

Informationen på denna sida är ett kursämne

Observera att informationen på denna sidan inte är en färdig kurs som det går att ansöka till, utan endast ett kursämne. Ett kursämne beskriver de kompetenser inom ett specifikt område som en ST-läkare förväntas utveckla genom att delta i en eller flera kurser. Kursämnen fungerar som ett utbildningsstöd för ST-läkare, handledare och kursarrangörer och syftar till att skapa goda förutsättningar för kompetensutveckling och utveckling av utbildningsinsatser under ST.

Är du däremot intresserad av Socialstyrelsens SK-kurser så hittar du dem på SK-kursers ansökningsportal