Rehabilitering vid neurologiska sjukdomar
Målgrupp
Rehabiliteringsmedicin
När i utbildningen
Mitten, Sent
Ämnets innehåll svarar mot delmål enligt SOSFS 2015:8:
Till stor del: c8
Till viss del: a1, a2, b1, b4, b5, c1, c2, c3, c4, c5, c10, c11, c13
Ämnets innehåll svarar mot delmål enligt HSLF-FS 2021:8:
Till stor del: STc8
Till viss del: STb1, STc1, STc2, STc13
Mer specifikt syftar kurs eller kurser i ämnet till att ST-läkaren kan:
- Beskriva nervsystemets anatomi och fysiologi med avseende på subjektiva symtom och statusfynd för de vanligaste rehabiliteringskrävande neurologiska sjukdomarna (Parkinson, Multipel Skleros, Critical illness polyneuropat och myopati, post polio, polyneuropati, motorneuronsjukdomar och Guillain Barrés syndrom)
- Beskriva patofysiologin.
- Genomföra och tolka neurologiskt status, inklusive medvetslösa eller av annan anledning ej kooperativa patienter.
- Tolka resultat från de vanliga klinisk neurofysiologiska, neuroradiologiska, mikrobiologiska, immunologiska och klinisk kemiska undersökningsmetoderna med avseende på klinisk signifikans.
- Beskriva behandlingsmetoder samt respektive metods terapeutiska potential.
- Redogöra för rehabiliteringsmedicinska behandlingsmetoder med avseende på praktiskt genomförande, indikationer, kontraindikationer, risker, biverkningar, samt respektive metods terapeutiska potential.
- Förebygga, utreda, diagnostisera och behandla vanliga somatiska och psykiska komplikationer och följdtillstånd.
- Beskriva bakomliggande orsaker till spasticitet samt bedöma spasticitet för att i samråd med patient och team välja lämplig icke-farmakologisk och farmakologisk behandling.
- Bedöma urinvägs-, tarm och sexualfunktion för att i samråd med patient och team vidta lämpliga åtgärder.
- Bedöma och klassificera smärta, bedöma behov av kompletterande utredning samt beskriva behandlingsprinciper och initiera farmakologisk behandling.
- Värdera risker för komplikationer i rörelseapparaten samt tidigt diagnostisera och därefter vidta lämplig åtgärd.
- Förklara kognitiva nedsättningars betydelse för aktivitet och delaktighet samt tolka utredningsresultat och initiera
behandling. - Förklara principer för kommunikativ bedömning, träning samt alternativ kommunikation och hjälpmedel samt tolka logopediska utredningsresultat.
- Utifrån patientens funktionsnivå beskriva sväljfunktionen, göra en riskbedömning avseende aspirationsrisk samt bedöma nutritionsbehov och anpassning av kosten.
- Bedöma andningsfunktion samt beskriva lämpliga behandlingar för andningsstöd och sekretmobilisering.
- Bedöma psykiatrisk komorbiditet såsom kris, depression och missbruk, identifiera behov av behandling och lämplig åtgärd samt identifiera behov av psykiatrisk konsultation vid svårare psykiatriska sjukdomar.
- Bedöma trötthet (fatigue) vid neurologisk sjukdom samt identifiera behov av behandling och lämplig åtgärd.
- Bedöma viljesystem, affektiv och beteendemässig störning, konfusion, delirium och demens samt identifiera behov av behandling och lämplig åtgärd.
- Redogöra för de vanligaste neuroendokrina och autonoma störningarna.
- Utifrån patientens funktionsnivå bedöma behov av anpassningar och hjälpmedel för att optimera självständighet i dagligt liv (ADL- Activities of Daily Living) och bedöma behov av bostadsanpassning och möjligheter till arbetsåtergång.
Informationen på denna sida är ett kursämne
Observera att informationen på denna sidan inte är en färdig kurs som det går att ansöka till, utan endast ett kursämne. Ett kursämne beskriver de kompetenser inom ett specifikt område som en ST-läkare förväntas utveckla genom att delta i en eller flera kurser. Kursämnen fungerar som ett utbildningsstöd för ST-läkare, handledare och kursarrangörer och syftar till att skapa goda förutsättningar för kompetensutveckling och utveckling av utbildningsinsatser under ST.
Är du däremot intresserad av Socialstyrelsens SK-kurser så hittar du dem på SK-kursers ansökningsportal