Intraoperativ neurofysiologisk funktionsövervakning

Mer specifikt syftar kurs eller kurser i ämnet till att ST-läkaren kan:

• Redogöra för de metoder som finns tillgängliga för intraoperativ elektrofysiologisk övervakning under neurokirurgiska, kärlkirurgiska, ortopedkirurgiska och otolaryngologiska ingrepp.
• Redogöra för sjukdomstillstånd i centrala och perifera nervsystemen vid vilka neurofysiologisk övervakning är av betydelse för att förbättra utredning, behandling eller prognos för patienter under kirurgi.
• Redogöra för kirurgiska ingrepp inom, eller i anslutning till centrala och perifera nervsystemen vid vilka neurofysiologisk övervakning är av betydelse för att minska riskerna för accidentell iatrogen påverkan eller skada under eller omedelbart efter operativa ingrepp.
• Beskriva de speciella biologiska och tekniska förhållanden som kan försvåra eller förhindra tillämpning av elektrofysiologiska intraoperativa övervakningsmetoder. Beskriva de undersökningstekniska modifieringar som kan föranledas av dessa förhållanden och som är av betydelse för tolkningen av de använda övervakningsmetoderna.
• Beskriva de anatomiska strukturer och fysiologiska bansystem inom de centrala och perifera nervsystemen vilka är tillgängliga för elektrofysiologisk registrering under operationer.
• Redogöra för de nödvändiga ämnes- och/eller kliniköverskridande organisatoriska och samarbetsmässiga förutsättningar som krävs för upprättande av en effektiv intraoperativ neurofysiologisk övervakningsverksamhet.
• Redogöra för de nödvändiga förutsättningarna för intraoperativ övervakningsverksamhet beträffande registreringsutrustning, utrustning för störningsreduktion och patientsäkerhet, samt anestesiologiska åtgärder och ställningstaganden.
• Redogöra för principen för intraoperativ lokalisering av positionen av Sulcus centralis genom perifer elektrisk nervstimulering och elektrofysiologisk registrering av de utlösta centrala sensoriska hjärnreaktionspotentialerna (’Sulcus centralis-SEP’).
• Redogöra för biologiska och tekniska riskmoment vid transkraniell eller direkt kortikal elektrisk stimulering av hjärnan, samt åtgärder för att minska effekterna av dessa, såväl preventivt som i efterförloppet av ingreppet.
• Beskriva principen för preoperativ kartläggning av motoriska kortikala areor genom tredimensionellt navigerad transkraniell magnetisk stimulering av hjärnbarken.
• Beskriva principen för intraoperativ lokalisering av motoriska kortikala areor genom elektrisk stimulering av hjärnbarken.
• Beskriva principen för intraoperativ lokalisering av motoriska kortikala språkareor genom elektrisk stimulering av hjärnbarken.
• Beskriva intraoperativ kartläggning och övervakning av hjärnbarken i samband med epilepsikirurgi.
• Redogöra för principen för intraoperativ övervakning av funktionen i de motoriska corticospinala bansystemen genom transkortikal elektriskt stimulering och elektrofysiologisk registrering av de utlösta perifera motoriska muskelpotentialerna (”Tc-MEP”).
• Beskriva principen för intraoperativ övervakning av funktionen i de motoriska corticospinala bansystemen genom transkortikal elektrisk stimulering och elektrofysiologisk registrering av de utlösta spinala motoriska nervsignalerna (”D-Waves”).
• Redogöra för principen för intraoperativ övervakning av funktionen i de sensoriska bansystemen genom perifer elektrisk nervstimulering och elektrofysiologisk registrering av de utlösta centrala sensoriska hjärnreaktionspotentialerna (”IOM-SEP”).
• Exemplifiera utnyttjandet av intraoperativt EEG för detektion av akut cerebral cirkulationsnedsättning i samband med kraniell vaskulär kirurgi.
• Exemplifiera utnyttjandet av Tc-MEP för detektion av akut spinal cirkulationsnedsättning i samband med abdominell vaskulär kirurgi.
• Exemplifiera utnyttjandet av IOM-metoder vid kirurgi inom och i anslutning till bakre skallgropen eller hjärnstammen.

Informationen på denna sida är ett kursämne

Observera att informationen på denna sidan inte är en färdig kurs som det går att ansöka till, utan endast ett kursämne. Ett kursämne beskriver de kompetenser inom ett specifikt område som en ST-läkare förväntas utveckla genom att delta i en eller flera kurser. Kursämnen fungerar som ett utbildningsstöd för ST-läkare, handledare och kursarrangörer och syftar till att skapa goda förutsättningar för kompetensutveckling och utveckling av utbildningsinsatser under ST.

Är du däremot intresserad av Socialstyrelsens SK-kurser så hittar du dem på SK-kursers ansökningsportal