Infektionsepidemiologi

Mer specifikt syftar kurs eller kurser i ämnet till att ST-läkaren kan:

• Redogöra för betydelsen av fungerande infektionsepidemiologisk forskning och övervakning för samhället.
• Redogöra för principer för infektionsepidemiologiska studier samt beskriva val av lämplig metod för olika syften, till exempel fall-kontrollstudier, kohortstudier och randomiserade, kontrollerade studier.
• Skapa en enkel utbrottsrapport och använda denna vid simulerad utbrottshantering.
• Redogöra för klinisk mikrobiologis roll i övervakning av epidemiologiskt läge för att bistå och samverka med till exempel behandlande läkare, vårdhygien, smittskydd, lokala STRAMA-grupper samt klinik-, sjukhus- och regionledning med 
  tillförlitlig statistik.
• Bedöma olika mikrobiologiska analysmetoders lämplighet för epidemiologisk övervakning och forskning.
• Redogöra för socioekonomiska, geografiska och biologiska faktorers påverkan på risk för lokala och globala utbrott samt exemplifiera möjliga kontrollåtgärder.
• Förklara olika faktorers påverkan på smittspridning inom sjukvården och tillämpa kunskapen genom att exemplifiera möjliga kontrollåtgärder.
• Förklara viktiga begrepp inom infektionsepidemiologisk forskning (till exempel överföring, spridningstakt, flockimmunitet, utfallsmått, systematisk avvikelse).

Informationen på denna sida är ett kursämne

Observera att informationen på denna sidan inte är en färdig kurs som det går att ansöka till, utan endast ett kursämne. Ett kursämne beskriver de kompetenser inom ett specifikt område som en ST-läkare förväntas utveckla genom att delta i en eller flera kurser. Kursämnen fungerar som ett utbildningsstöd för ST-läkare, handledare och kursarrangörer och syftar till att skapa goda förutsättningar för kompetensutveckling och utveckling av utbildningsinsatser under ST.

Är du däremot intresserad av Socialstyrelsens SK-kurser så hittar du dem på SK-kursers ansökningsportal