Grundläggande klinisk mikrobiologi

Mer specifikt syftar kurs eller kurser i ämnet till att ST-läkaren kan:

• Översiktligt beskriva mikrobiologins historik och utveckling.
• Redogöra för olika smittämnens taxonomi, uppbyggnad, metabolism, replikation och patogenes.
• Redogöra för olika smittämnens grundläggande genetik och hur utbyte av genetisk information kan ske.
• Förklara begreppen patogenicitet, virulens, virulensfaktorer och infektionsdos samt ge kliniskt relevanta exempel.
• Redogöra för olika artidentifieringsmetoder och deras respektive svagheter och styrkor samt hur man kan bedöma ett provs representativitet.
• Redogöra för hur smittspridning kan ske och hur smittspridning kan förhindras.
• Förklara begreppen normalflora, transient och resident flora och deras betydelse samt ge relevanta exempel på dessa.
• Beskriva grunderna för infektionsförsvarets uppbyggnad och funktion (infektionsimmunologi).
• Översiktligt beskriva kvalitetssäkring och utvecklingsarbete inom klinisk mikrobiologi samt lagar och föreskrifter som styr dessa.
• Redogöra för hur metoder och instrument kan valideras eller verifieras samt hur externa kvalitetssäkringsprogram kan användas i kvalitetsarbetet.
• Redogöra för hur ackreditering erhålls och vilka standarder som utgör basen för ackreditering.

Informationen på denna sida är ett kursämne

Observera att informationen på denna sidan inte är en färdig kurs som det går att ansöka till, utan endast ett kursämne. Ett kursämne beskriver de kompetenser inom ett specifikt område som en ST-läkare förväntas utveckla genom att delta i en eller flera kurser. Kursämnen fungerar som ett utbildningsstöd för ST-läkare, handledare och kursarrangörer och syftar till att skapa goda förutsättningar för kompetensutveckling och utveckling av utbildningsinsatser under ST.

Är du däremot intresserad av Socialstyrelsens SK-kurser så hittar du dem på SK-kursers ansökningsportal