Terminologi
Enhetlig och entydig terminologi är en fråga om kvalitet, effektivitet och säkerhet. Ett begrepp analyseras och får både en tydlig definition och en lämplig term. När definitionen och termen används konsekvent minimeras risken för kostsamma missförstånd. Socialstyrelsens mål är att nationellt överenskomna termer och definitioner ska användas i det praktiska vård- och omsorgsarbetet, i den officiella statistiken samt i forskning och utveckling.
Termbanken innehåller termer och definitioner som rekommenderas för användning inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Till grund för varje rekommendation ligger en begreppsanalys enligt terminologilärans metoder och principer. Rekommendationerna har också förankrats i bred remiss till kommuner, regioner, myndigheter och andra organisationer.
Handledning
Instruktioner och läsanvisningar
Pågående terminologiarbeten
Förebyggande insatser
Förebyggande insatser kan kategoriseras i nivåer på flera olika sätt. Termbanken innehåller idag termposter för primärprevention och sekundärprevention, men sedan dessa publicerades 2009 har andra nivåsystem, såsom universell/selektiv/indikerad nivå, blivit mer etablerade inom olika verksamhetsområden. Detta gör det svårt för Socialstyrelsen att tydligt koppla sina rekommendationer till de kunskapsunderlag som ligger till grund för rekommendationerna. Projektets syfte är att klargöra vilka nivåer och benämningar som används i dag, och hur de förhåller sig till varandra.
Palliativ vård
Som en del i arbetet med att ta fram nationella riktlinjer för palliativ vård ser Socialstyrelsen över termposterna på området. Enhetliga termer och tydliga definitioner kommer bland annat ha positiv bäring på andra nationella kunskapsstöd såsom vårdprogram och vårdförlopp samt på uppföljning med KVÅ-koder. Projektet beräknas avslutas i december 2024.
Avslutade terminologiarbeten
Surge capacity
Socialstyrelsen har haft ett regeringsuppdrag för att ta fram ett kunskapsstöd i syfte att bidra till nationell samsyn kring frågor om förmågan att hantera ett plötsligt och oväntat inflöde av patienter, s.k. surge capacity. I uppdraget ingick även att ta fram en svensk term och definition av begreppet.
Förutsättningen för att publicera en ny termpost i Socialstyrelsens termbank är att flertalet sakkunniga inom fackområdet är överens om den rekommenderade termen och definitionen av begreppet. Under terminologiarbetet framkom att surge capacity kan tolkas på flera sätt och motsvaras av olika svenska uttryck beroende på sammanhang. Terminologiarbetet ledde inte till publicering i termbanken, eftersom det krävs ytterligare utredning.
I kunskapsstödet lanserades uttrycket kapacitetsökningsförmåga för ’förmågan att öka kapaciteten för att hantera ett plötsligt ökat inflöde av patienter’.
Katastrofmedicinsk beredskap
Socialstyrelsen har genomfört ett terminologiarbete om begreppet katastrofmedicinsk beredskap. Terminologiarbetet ingick i regeringsuppdraget RU 1- Prioriteringsprinciper (Dnr 10.1–13097/2021). Målet var att utarbeta en definition av begreppet katastrofmedicinsk beredskap samt att identifiera och hantera andra katastrofmedicinska begrepp som kan behöva definieras.
Terminologiarbetet ledde inte till någon ny definition av katastrofmedicinsk beredskap i termbanken. Den sedan tidigare publicerade definitionen ändrades alltså inte. Däremot uppdaterades anmärkningarna i termposterna för katastrofmedicinsk beredskap och särskild händelse för att förtydliga de båda begreppen.
Eftersom terminologiarbetet inte har påverkat termbankens rekommendationer av termer och definitioner, har resultatet inte förankrats i någon bred remiss till kommuner, regioner, myndigheter och andra organisationer.
Teambesök
Definitionen av begreppet teambesök tolkas olika av olika vårdgivare när det gäller inrapportering till register regionalt och nationellt, såsom patientregistret. Detta leder till skevhet i statistik och uppföljning. Projektets syfte har varit att förtydliga begreppssystemet kring teambesök för att stödja en enhetlig inrapportering till patientregistret samt övriga nationella och regionala register. Ett ytterligare syfte har varit att se över relaterade termposter och vid behov revidera dessa.
Resultat av remiss för begrepp relaterade till teambesök
Uppmärksamhetsinformation
Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att fortsätta förvalta, vidareutveckla och stödja implementering av uppmärksamhetsinformation i hälso- och sjukvården. I uppdraget ingick att se över definitionen av uppmärksamhetsinformation i termbanken.
Översynen visade att termbankens tidigare definition av uppmärksamhetsinformation inte motsvarade den bedömning som görs i myndighetens informationsspecifikation för uppmärksamhetsinformation. Syftet med detta terminologiarbete har varit att termbanken och informationsspecifikationen ska ge samma bild av vad uppmärksamhetsinformation är.
Resultat av remiss för begrepp relaterade till uppmärksamhetsinformation
Kontaktorsak
Begreppet kontaktorsak är ett av flera begrepp som använts i Nationell informationsstruktur (NI) i en betydelse som delvis skiljer sig från termbankens definition. Detta har lett till att Socialstyrelsen som myndighet inte ger en entydig bild av vad en kontaktorsak är. Syftet med projektet har varit att ensa de två produkternas definition av kontaktorsak och relaterade begrepp på ett sätt som speglar det existerande språkbruket i hälso- och sjukvården.
Resultat av remiss för begrepp relaterade till kontaktorsak
Gemensam terminologi vid införandet av en nationell läkemedelslista – fortsättning
Den 1 juni 2020 trädde lagen om nationell läkemedelslista i kraft. Det primära syftet med den nationella läkemedelslistan är att förbättra patientsäkerheten genom att vård, omsorg, apotek och patienten själv får tillgång till samma information om patientens förskrivna och uthämtade läkemedel.
Regeringen har gett ett antal myndigheter och aktörer uppdrag som är relaterade till den nationella läkemedelslistan. Socialstyrelsen fick under 2018–2019 uppdraget att utreda termer och begrepp med koppling till ordination och förskrivning av läkemedel. Under 2020 fick vi ett nytt regeringsuppdrag för att fortsätta med det arbetet. Arbetet resulterade i ett antal nya och reviderade begrepp i termbanken. Begreppen publicerades i juni 2021.
Resultat av remiss av begrepp inom läkemedelsområdet
Medicinsk nutritionsbehandling
Sedan Socialstyrelsens senaste terminologiarbete inom nutritionsområdet, 2011, har termen medicinsk nutritionsbehandling etablerats. Syftet med detta projekt har varit att definiera begreppet bakom termen genom att reda ut hur det förhåller sig till andra begrepp inom området. Ett syfte har också varit att se över alla befintliga termposter som rör nutrition och vid behov revidera dessa.
Resultat av remiss av medicinsk nutritionsbehandling
Flerfunktionsnedsättning
Socialstyrelsen har fått många frågor om definitionen av flerfunktionsnedsättning. Det har inte funnits någon etablerad definition av begreppet. Oklarheten har försvårat för forskning och statistik och varit ett problem när man velat ta fram nationella och lokala vårdprogram och kunskapsstöd. En terminologiutredning har genomförts för att reda ut begreppet. Resultatet är publicerat i termbanken
Resultat av remiss av begreppet flerfunktionsnedsättning
Sällsynt hälsotillstånd
2012 kom Sällsynta sjukdomar – En slutrapport om nationell funktion och förslag till strategi. I rapporten står det att Socialstyrelsen ska ta fram en definition av sällsynta sjukdomar.
Terminologiarbetet består i att utreda begreppet sällsynta sjukdomar samt närliggande begrepp som också kan komma att resultera i termposter i termbanken.
Resultat av remiss av begreppet sällsynt hälsotillstånd
Samverkansprocesser med Försvarsmakten och Polisen
Projektet Implementering av gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar i landstingen ska under hösten 2018 ta fram processer för samverkan mellan hälso- och sjukvården och Försvarsmakten respektive Polisen. Ett terminologiarbete utförs inom projektet för att identifiera och utreda de centrala begrepp som behövs för att beskriva processerna. De termer och definitioner som tas fram tillhör fackområdet katastrofmedicinsk beredskap. Projektet är initierat av enheten för krisberedskap på Socialstyrelsen.
Resultatet av terminologiarbetet är en jämförelse mellan de olika organisationernas språkbruk, se projektrapporten.
Gemensam terminologi vid införandet av en nationell läkemedelslista
Socialstyrelsen har utrett hur termer och begrepp med koppling till ordination och förskrivning av läkemedel, ska kunna hanteras och tolkas likartat oberoende av aktör eller system. Arbetet utfördes inom ramen för regeringsuppdraget Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet, som Socialstyrelsen fick i samband med E-hälsomyndighetens uppdrag att införa en nationell läkemedelslista. Utgångspunkten var Socialstyrelsens krav på hur en läkemedelsordination ska dokumenteras (HSLF-FS 2017:37). Terminologiarbetet har utförts av terminologer och informatiker på Socialstyrelsen. Andra inblandade aktörer har varit E-hälsomyndigheten, Läkemedelsverket, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR, tidigare SKL) och Inera.
Resultat av remiss av läkemedelsbegrepp
Särskild sjukvårdsledning
Projektet Implementering av gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar i landstingen tog under hösten 2017 fram en process för särskild sjukvårdsledning. Ett terminologiarbete utfördes inom projektet för att identifiera och utreda de centrala begrepp som behövdes för att beskriva processen. De termer och definitioner som tagits fram tillhör fackområdet katastrofmedicinsk beredskap. Resultatet av arbetet publicerades i Socialstyrelsens termbank i oktober 2018.
Resultat av remiss för termer inom katastrofmedicinsk beredskap
Hjälpmedel för vård och behandling
I förarbetena till 8 kap. 7 § HSL (2017:30) delas hjälpmedel upp i två kategorier, dels hjälpmedel för vård och behandling och dels hjälpmedel för den dagliga livsföringen. Som en del av Socialstyrelsens regeringsuppdrag inom hjälpmedelsområdet definierades begreppet hjälpmedel för det dagliga livet, men inte hjälpmedel för vård och behandling. Det finns behov av att tydliggöra begreppet i relation till närliggande begrepp, med anledning av den tekniska utvecklingen och ökad vård i hemmet. Resultatet av arbetet publicerades i Socialstyrelsens termbank i september 2018.
Resultat av remiss för begrepp inom området hjälpmedel för vård och behandling
Ordination och läkemedelshantering
Vid översynen av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården, visade sig många begrepp var både otydliga och föråldrade. En arbetsgrupp med terminologer, sakkunniga och jurister har därför definierat och reviderat de centrala begreppen för läkemedelshantering i föreskriften. Vid terminologiarbetet har det varit viktigt att våra definitioner stämmer överens med andra myndigheters definitioner inom läkemedelsområdet. Terminologiarbetets resultat används i 3 kap. 1 § i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården. Termer och begrepp har skickats på intern remiss på Socialstyrelsen, men extern remiss har denna gång uteblivit.
Terminologiarbete om begreppet fjärrkontakt i Patientregistret
Arbetet ska med utgångspunkt i begreppssystemet över vårdkontakter bland annat analysera om begreppet fjärrkontakt är ett överordnat begrepp, om det är en typ av vårdkontakt eller en typ av besök. Arbetsgruppen ska också analysera vilka definitioner som kan behöva revideras med anledning av att ett nytt begrepp förs in i begreppssystemet. Det handlar endast om vårdkontakter inom öppenvård.
Resultat av terminologiremiss om distanskontakt och relaterade begrepp
Patientsäkerhet
Projektet ska med en arbetsgrupp av sakkunniga och jurister definiera centrala begrepp kring vårdskador och patientsäkerhet. Syftet är att myndigheter, vårdgivare och profession ska lägga samma betydelser i begreppen. I förlängningen ska detta leda till en gemensam syn på vad patientsäkerhet innebär och tydliggöra intensionen av definitionen av patientsäkerhet samt skapa ett lärande och kunskapsstyrning med gemensamma risk- och vårdskadeområden.
Resultat av remiss för begrepp inom området patientsäkerhet
Övergripande vård- och omsorgsterminologi
Projektet ska med en arbetsgrupp av sakkunniga och jurister från både hälso- och sjukvård och socialtjänst definiera och välja termer för begrepp på övergripande nivå inom vård och omsorg. Ett av målen är att där det är möjligt samordna språkbruket mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten.
Resultatet av remiss om övergripande begrepp inom området vård och omsorg