På den här sidan beskriver vi vad lagen (2022:913) om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation innebär och länkar till mer information. Här hittar du också svar på några vanliga frågor om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation.
Från och med den 1 januari 2023 är det möjligt för vårdgivare och omsorgsgivare att dela information med varandra genom direktåtkomst eller annat elektroniskt utlämnande genom ett elektroniskt system för sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation.
En sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation har som primärt syfte att förbättra och förenkla kommunikationen mellan olika vårdgivare och omsorgsgivare och därmed förbättra vården till och insatserna för den enskilde. Genom sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation kan onödig dubbeldokumentation undvikas.
Det är frivilligt för vårdgivare och omsorgsgivare att ansluta sig till sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation. Men om en vårdgivare eller omsorgsgivare ansluter sig så måste alla bestämmelser i lagen följas.
Vad innebär lagen om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation?
Lagen om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation innebär en möjlighet för vårdgivare och omsorgsgivare att, under vissa förutsättningar, göra personuppgifter tillgängliga och ta del av varandras dokumentation genom ett elektroniskt system.
Bestämmelserna om sammanhållen journalföring som tidigare fanns i kapitel 6 i patientdatalagen har förts över till lagen om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation.
Lagen om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation innehåller även bestämmelser om de delar av socialtjänstens verksamheter som får tillämpa sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation. Dessa verksamheter benämns i lagen som omsorgsgivare. Omsorgsgivare är den som ansvarar för eller utför vissa insatser för äldre personer eller personer med funktionsnedsättning.
Vem är vårdgivare?
Med en vårdgivare avses statlig myndighet, region och kommun när det gäller hälso- och sjukvård som myndigheten, regionen eller kommunen har ansvar för. Med vårdgivare avses även annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvård.
Vilka verksamheter ingår i begreppet hälso- och sjukvård?
Det kan till exempel vara en kommunal nämnd eller en privat vårdgivare. Inom hälso- och sjukvården får bestämmelserna om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation tillämpas i verksamhet som avses i
- hälso- och sjukvårdslagen (2017:30)
- tandvårdslagen (1985:125)
- lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård
- lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård
- smittskyddslagen (2004:168)
- lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall
- lagen (2006:351) om genetisk integritet
- lagen (2019:1297) om koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter
- den upphävda lagen (1944:133) om kastrering.
Dessa verksamheter ingår i begreppet hälso- och sjukvård i lagen om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation.
Vem är omsorgsgivare?
Omsorgsgivare är benämningen på den myndighet (oftast en nämnd), juridisk person eller enskild näringsidkare inom socialtjänsten som har möjlighet att ge och få tillgång till sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation. Det kan till exempel vara en socialnämnd eller en enskild utförare av hemtjänst.
Vilka insatser ingår i uttrycket ”insatser för äldre personer eller personer med funktionsnedsättning”?
Med uttrycket ”insatser för äldre personer eller personer med funktionsnedsättning” avses i lagen följande insatser:
- Insatser enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) som avses i 3 kap. 6 § första stycket samma lag och som lämnas till äldre personer eller personer med funktionsnedsättning. I det ingår hemtjänst, dagverksamheter eller annan liknande social tjänst för att underlätta för den enskilde att bo hemma och att ha kontakt med andra.
- Insatser enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen som avses i 5 kap. 5 och 7 §§ samma lag. I det ingår särskilda boenden för äldre personer och personer med funktionsnedsättning.
- Insatser enligt 4 kap. 2 a § socialtjänstlagen. I det ingår insatser som avser socialnämndens erbjudande av hemtjänst till äldre personer utan föregående behovsprövning.
- Samtliga insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.
Vilka avses med äldre personer och personer med funktionsnedsättning i sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation?
Det finns ingen definition i lagen av vem som är en äldre person eller en person med funktionsnedsättning.
Det är upp till kommunerna i sin tillämpning att avgöra vem som ska anses vara äldre. För att harmonisera tillämpningen kan en diskussion mellan de vårdgivare och omsorgsgivare som ansluter sig, behöva föras om vem som ska anses vara äldre, till exempel i de fall där region och kommun beslutar att ingå i ett system om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation.
Uttrycket ”person med funktionsnedsättning” ska tolkas brett. Enligt Socialstyrelsens termbank kan funktionsnedsättning vara en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. I LSS finns det uppräknat vilka personer som har rätt till stöd enligt den lagen. Det framgår att lagen ger rätt till stöd för personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.
Förutsättningar för att dela och ta del av personuppgifter genom sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation
Lagen om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation anger vilka förutsättningar som behöver uppfyllas för att en vårdgivare eller omsorgsgivare ska få göra personuppgifter tillgängliga (dela) och ta del av personuppgifter samt vilket ansvar som en vårdgivare respektive omsorgsgivare har för dokumentationen i systemet för sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation.
Förutsättningar för effektivt digitalt informationsutbyte
En grundläggande förutsättning för sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation är att informationen tolkas, återanvänds och utbyts med bibehållen mening och innehåll, så kallad semantisk interoperabilitet.
För att personal och system ska förstå varandra genom informationen som dokumenteras, erbjuder Socialstyrelsen verktyg för en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation i vård och omsorg. Tillsammans benämns verktygen Gemensam informationsstruktur.
Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation
