Information till patienter om de nationella riktlinjer för vård vid diabetes

Socialstyrelsen har tagit fram nationella riktlinjer till hälso- och sjukvården om vissa behandlingar och insatser för dig som har diabetes, eller riskerar att få det. Mycket handlar om att hålla blodsockret under kontroll, men vi ger också rekommendationer om att förebygga eller behandla besvär som är en följd av diabetes, till exempel fotbesvär eller ögonbesvär.

Riktlinjerna gäller sådant som är särskilt viktigt att känna till för dem som beslutar om resurserna i hälso- och sjukvården. Därför beskrivs kanske inte just den behandling som du behöver, även om den är viktig och effektiv.

Riktlinjerna publicerades hösten 2018 efter en mindre översyn.

Några centrala budskap

Vi ger totalt 139 rekommendationer till hälso- och sjukvården i riktlinjerna. Här sammanfattar vi de viktigaste budskapen:

Viktigt att förebygga typ 2-diabetes

Fler och fler människor får typ 2-diabetes, oftast i vuxen ålder. Det beror bland annat på att många äter onyttigt, rör på sig för lite och blir överviktiga. Men typ 2-diabetes går att förebygga med hälsosam mat och motion, och även du som redan har utvecklat diabetes kan bli mycket friskare genom bättre levnadsvanor. Om du håller blodsockret och vikten under kontroll kan du minska din risk att få andra hälsoproblem, till exempel hjärt-kärlsjukdomar.

Mätning och behandling behöver anpassas efter sjukdomen

Olika sätt att mäta blodsockret passar för olika patientgrupper. Vad som passar dig beror till exempel på vilken typ av diabetes du har, och vilken behandling du får.

Om du har typ 1-diabetes behöver du självklart insulinbehandling, men det kan variera från person till person vilken typ av mätning och medicinering som fungerar bäst för att hantera sjukdomen.

Om du har typ 2-diabetes kan du lyckas hålla blodsockret under kontroll genom att äta sunt och röra på dig. Du kan också behöva metformin eller något annat blodsockersänkande läkemedel i tablettform. Om det inte räcker kan du behöva insulin.

Oavsett vilken typ av diabetes du har kan det hända att du ofta får alldeles för högt eller alldeles för lågt blodsocker. Då kan du behöva en mätare under huden för att kunna mäta ditt blodsocker kontinuerligt. Du kan också ha nytta av en insulinpump, men insulinpumpar är mycket dyrare än sprutor som du tar själv. Därför kan inte alla med diabetes få en insulinpump, utan bara de som har störst problem med att hålla blodsockret under kontroll.

Komplikationer går att förebygga

Du som har diabetes har högre risk än andra att få fotbesvär, ögonbesvär eller hjärt-kärlsjukdomar. Det viktigaste är att hålla blodsockret under kontroll, men risken beror också mycket på om du har högt blodtryck eller höga blodfetter. Då bör du få stöd för att sluta röka, stöd för fysisk aktivitet eller läkemedelsbehandling, om du behöver det. För att du ska må så bra som möjligt bör du också få utbildning om sjukdomen och hur du bäst kan sköta din hälsa. Sådan utbildning ges ofta i grupp.

Hur följs riktlinjerna upp?

Vi utvärderar kvaliteten i hälso- och sjukvården, bland annat utifrån rekommendationerna i våra nationella riktlinjer. Utvärderingarna riktar sig till beslutsfattare på olika nivåer och pekar på vad som behöver förbättras. Den senaste utvärderingen av diabetesvården publicerades 2015. Den visade att diabetesvården utvecklades i rätt riktning, men att vissa patientgrupper behöver mer stöd för att få en bättre hälsa (till exempel bättre blodsocker- och blodtrycksvärden). Fler verksamheter behöver också erbjuda fysisk aktivitet och rökavvänjning till patienterna.

Kontakt

Övergripande frågor om riktlinjerna

Kontakt

Christina Broman, indikatorer, målnivåer och utvärdering
Telefon: 075-247 40 60
Publicerad: