Psykisk ohälsa
Psykisk ohälsa innefattar både psykiska besvär och psykiatriska tillstånd, som psykiska sjukdomar.
Du som är beslutsfattare bör särskilt säkerställa ett fungerande arbetssätt för de mest utsatta med psykisk sjukdom, både under graviditeten och efter förlossningen. Det är viktigt att det finns tydliga rutiner för samverkan och en tydlig ansvarsfördelning mellan olika vårdinstanser.
Rekommendationer till mödrahälsovården och förlossningsvården
Så har vi prioriterat
Rutiner för samverkan vid psykisk sjukdom: De som har psykisk sjukdom under graviditeten eller efter förlossningen kan behöva vård från flera instanser. De är en utsatt grupp och har ett hälsotillstånd med en stor till mycket stor svårighetsgrad. Det är då av högsta prioritet att arbeta enligt rutiner för samverkan mellan mödrahälsovården, psykiatrin, primärvården och barnhälsovården, för att säkerställa en lämplig och god vård.
Rutinerna bör tydligt ange vem som ansvarar för omhändertagande, behandling och uppföljning av vården, och hur verksamheterna ska samarbeta utifrån sina specifika kompetenser. Ett sådant samarbete bedöms göra stor nytta för patienterna, och det ökar förutsättningarna för optimal vård. Arbetet kan ha effekt på både kort och lång sikt för den gravida, barnet och familjen. Det kan också öka patientens trygghet.
Multiprofessionellt arbetssätt vid psykisk ohälsa: Med ett multiprofessionellt arbetssätt kan man identifiera och behandla psykisk ohälsa hos gravida och dem som nyligen fött barn, och erbjuda vård på rätt nivå. Rekommendationen innebär att en barnmorska, en MBHV-psykolog och en läkare finns tillgängliga och samarbetar för att identifiera och behandla psykisk ohälsa, och remitterar vidare vid behov.
Barnmorskan kan till exempel konsultera psykologen i den första bedömningen. Tillsammans kan de komma överens om nästa steg, och koppla in läkaren vid behov. Beroende på organisation kan mödrahälsovården samarbeta med primärvården eller med en annan vårdgivare inom vårdvalet eller hälsovalet. Som beslutsfattare behöver du säkra tillgången till de relevanta kompetenserna.
De som har psykisk ohälsa under graviditeten eller efter förlossningen bedöms ha ett hälsotillstånd med en måttlig till stor svårighetsgrad. Den faktiska patientnyttan av ett multiprofessionellt arbetssätt är dock osäker (evidensen har låg tillförlitlighet), så arbetssättet har inte högsta möjliga prioritet. Samtidigt kan det finnas fler positiva hälsoeffekter på längre sikt.
Konsultation av en MBHV-psykolog möter samma behov som det multiprofessionella arbetssättet, men har något lägre prioritet eftersom psykologen inte blir lika tillgänglig. Konsultationen är alltså ett alternativ om din region saknar förutsättningar för ett multiprofessionellt arbetssätt.
Den kan hjälpa personal i mödrahälsovården att identifiera psykisk ohälsa tidigare, och erbjuda vård på rätt nivå. Psykologen kan till exempel ge råd och stöd om omhändertagande av enskilda patienter eller om ett professionellt förhållningssätt i svåra ärenden, och förklara remissvägar. Konsultationen bör ske regelbundet – enskilt eller i grupp. Även här är patientnyttan dock osäker (evidensen har låg tillförlitlighet).
Så påverkas hälso- och sjukvården
Nästan 1 av 10 gravida i Sverige (9 procent) fick någon insats för psykisk ohälsa 2021, enligt Graviditetsregistret. Socialstyrelsen bedömer att betydligt fler kan behöva stöd. Det finns vissa regionala skillnader, men din region bör troligen avsätta mer resurser till multiprofessionell bedömning och behandling.
Hur stora kostnaderna blir beror dels på hur väl ni tillgodoser behoven idag, dels på hur många gravida som faktiskt har psykisk ohälsa i regionen. Det saknas aktuella uppgifter, men en tidigare svensk studie fann att 14 procent av alla gravida hade någon form av psykisk ohälsa – jämför räkneexemplet i rutan.
Räkneexempel på nationell nivå
Räkna om utifrån förutsättningarna i din region.
Multiprofessionellt arbetssätt vid psykisk ohälsa kostar omkring 1 400 kronor per gravid med psykisk ohälsa, om följande ingår:
- 2 besök hos en psykolog
- 1 extra besök hos barnmorskan
- dokumentation och regelbundna konsultationer för personalen.
Vi utgår från att 9 procent av de gravida får ett motsvarande stöd idag.
Scenario 1: 14 procent av alla gravida har psykisk ohälsa. Då behöver 5 700 fler gravida än idag stöd. Personalkostnaderna för hela Sverige ökar med mellan 7 miljoner och 8 miljoner kronor.
Scenario 2: Dubbelt så många som i scenario 1 har psykisk ohälsa, 28 procent av alla gravida. Då behöver drygt 21 000 fler gravida än idag stöd. Personalkostnaderna för hela Sverige ökar med omkring 40 miljoner kronor.
Det är viktigt att verka för ett multiprofessionellt arbetssätt i regionen, för att säkerställa tillgång till de kompetenser som behövs för bedömning och behandling av psykisk ohälsa. Är mödrahälsovården i din region samlokaliserad med primärvårdsenheter som har tillgång till MBHV-psykologer? Då bör ni främst se till att det finns rutiner för samverkan och att ni avsätter resurser utifrån antalet gravida med psykisk ohälsa. I andra fall bör ni se över förutsättningarna för ett multiprofessionellt samarbete, till exempel om mödrahälsovården är en del av hälsovalet.
Så utvärderar vi vården
Socialstyrelsen har tagit fram två indikatorer för området psykisk ohälsa. Med dem följer vi upp
- rutiner för samverkan mellan mödrahälsovården, psykiatrin, primärvården och barnhälsovården (indikator 9.1)
- uppföljning i den specialiserade psykiatrin under graviditet och tiden efter (indikator 9.2).
Läs mer
- Rekommendationerna bygger på Socialstyrelsens kunskapsunderlag (publiceras inom kort).
- På sidorna Använd riktlinjerna som stöd i arbetet och Fokus på vissa insatser kan du läsa om hur rekommendationerna har tagits fram och prioriterats.
- I bilagan Fördjupad konsekvensanalys (pdf) kan du läsa mer om hur hälso- och sjukvården påverkas av rekommendationerna.
- På sidan Vi följer upp och utvärderar finns mer information om indikatorerna.