Psykisk ohälsa

Många gravida och personer som nyss har fött barn lider av psykisk ohälsa. De kan ha gjort det redan tidigare, eller ha utvecklat psykisk ohälsa i samband med graviditeten eller förlossningen. Detta kan påverka barnet, partner och hela familjen. Ett försämrat samspel med barnet kan till exempel innebära hälsorisker för barnet på både kort och lång sikt.

Du som är beslutsfattare bör särskilt säkerställa ett fungerande arbetssätt för de mest utsatta gravida och nyförlösta med psykisk ohälsa. Det är viktigt att det finns tydliga rutiner för samverkan och en tydlig ansvarsfördelning mellan olika vårdinstanser.

Psykisk ohälsa innefattar både psykiska besvär och psykiatriska tillstånd, som psykiska sjukdomar.

Rekommendationer till mödrahälsovården och förlossningsvården

Syntolkning av tabellen

  • Rekommendation 14. För gravida eller nyförlösta med misstänkt eller fastställd psykisk sjukdom, som behöver vård från flera instanser: Arbeta enligt rutiner för samverkan mellan mödrahälsovården och psykiatrin, primärvården och barnhälsovården. Prioritet: 1.
  • Rekommendation 15. För gravida eller nyförlösta med misstänkt eller fastställd psykisk ohälsa: Erbjud multiprofessionell bedömning och behandling. Prioritet: 4.
  • Rekommendation 16. För gravida eller nyförlösta med misstänkt eller fastställd psykisk ohälsa: Erbjud personal i mödrahälsovården regelbunden konsultation av en psykolog med kompetens i perinatal psykisk hälsa. Prioritet: 6.

Så har vi prioriterat

Rutiner för samverkan: Gravida och nyförlösta med en misstänkt eller fastställd psykisk sjukdom kan behöva vård från flera instanser. De är en utsatt grupp och har ett hälsotillstånd med en stor till mycket stor svårighetsgrad. Det är då av högsta prioritet att arbeta enligt rutiner för samverkan mellan mödrahälsovården, psykiatrin, primärvården och barnhälsovården, för att säkerställa en lämplig och god vård.

Rutinerna bör tydligt ange vem som ansvarar för omhändertagande, behandling och uppföljning av vården, och hur verksamheterna ska samarbeta utifrån sina specifika kompetenser. Ett sådant samarbete bedöms göra stor nytta för patienterna, och det ökar förutsättningarna för optimal vård. Arbetet kan ha effekt på både kort och lång sikt för den gravida, barnet och familjen. Det kan också öka patientens trygghet.

Multiprofessionellt arbetssätt vid psykisk ohälsa: Hälso- och sjukvården kan lättare identifiera psykisk ohälsa och erbjuda vård på rätt nivå om patienter med misstänkt eller fastställd psykisk ohälsa får en multiprofessionell bedömning och behandling. En barnmorska, en psykolog och en läkare arbetar då tillsammans, och remitterar patienten vidare vid behov.

De aktuella patienterna har ett hälsotillstånd med en måttlig till stor svårighetsgrad. Den faktiska patientnyttan är dock osäker (evidensen har låg tillförlitlighet), så arbetssättet har inte högsta möjliga prioritet, utan prioritet 4. Samtidigt kan det finnas fler positiva hälsoeffekter på längre sikt.

Konsultation av psykolog: Lite lägre prioritet (6) har regelbunden konsultation av en psykolog med kompetens i perinatal psykisk hälsa, för personal i mödrahälsovården. Psykologen kan till exempel ge stöd för ett professionellt förhållningssätt i svåra ärenden, och förklara remissvägar. Konsultationen kan skapa förutsättningar för att tidigt identifiera psykisk ohälsa och ge vård på rätt nivå, men även här är patientnyttan osäker (evidensen har låg tillförlitlighet). Dessutom finns andra insatser som kan fungera bättre. Till exempel minskar behovet av konsultation om ni har tillgång till multiprofessionell bedömning och behandling i din region.

Så påverkas hälso- och sjukvården

Nästan 1 av 10 gravida i Sverige (9 procent) fick någon insats för psykisk ohälsa 2021, enligt Graviditetsregistret. Socialstyrelsen bedömer att betydligt fler kan behöva stöd. Det finns vissa regionala skillnader, men din region bör troligen avsätta mer resurser till multiprofessionell bedömning och behandling.

Hur stora kostnaderna blir beror dels på hur väl ni tillgodoser behoven i dag, dels på hur många gravida som faktiskt har psykisk ohälsa i regionen. Det saknas aktuella uppgifter, men en tidigare svensk studie fann att 14 procent av alla gravida hade någon form av psykisk ohälsa – jämför räkneexemplet i rutan.

Räkneexempel på nationell nivå

Räkna om utifrån förutsättningarna i din region.

Multiprofessionellt arbetssätt vid psykisk ohälsa kostar omkring 1 400 kronor per gravid med psykisk ohälsa, om följande ingår:

  • 2 besök hos en psykolog eller kurator
  • 1 extra besök hos barnmorskan
  • dokumentation och regelbundna konsultationer för personalen.

Vi utgår från att 9 procent av de gravida får ett motsvarande stöd i dag.

Scenario 1: 14 procent av alla gravida har psykisk ohälsa. Då behöver 5 700 fler gravida än i dag stöd. Personalkostnaderna för hela Sverige ökar med mellan 7 och 8 miljoner kronor.

Scenario 2: Dubbelt så många som i scenario 1 har psykisk ohälsa, 28 procent av alla gravida. Då behöver drygt 21 000 fler gravida än i dag stöd. Personalkostnaderna för hela Sverige ökar med omkring 40 miljoner kronor.

För att kunna erbjuda multiprofessionell bedömning och behandling är det viktigt att verka för ett multiprofessionellt samarbete i regionen. Är mödrahälsovården i din region samlokaliserad med primärvårdsenheter som har tillgång till psykolog eller kurator? Då bör ni främst se till att det finns rutiner för samverkan och att ni avsätter resurser utifrån antalet gravida med psykisk ohälsa. I andra fall bör ni se över förutsättningarna för ett multiprofessionellt samarbete, till exempel om mödrahälsovården är en del av hälsovalet.

Så utvärderar vi vården

Socialstyrelsen har tagit fram två indikatorer för området psykisk ohälsa. Med dem följer vi upp

  • rutiner för samverkan mellan mödrahälsovården, psykiatrin, primärvården och barnhälsovården (indikator 9.1)
  • uppföljning i den specialiserade psykiatrin under graviditet och tiden efter (indikator 9.2).

Läs mer

Senast uppdaterad:
Publicerad: