Gör en psykosocial bedömning
Rekommendation
Till dig som möter gravida
Erbjud en psykosocial bedömning under den tidiga graviditeten.
Varför?
Enligt erfarenhetsbaserad kunskap bidrar bedömningen till att du som är barnmorska
- upptäcker fler gravida med ökad risk för psykiska sjukdomar, särskilt depression och ångestsyndrom
- upptäcker psykosociala risker som kan ha betydelse för den gravidas och det väntade barnets hälsa
- identifierar verksamheter – även utanför hälso- och sjukvården – som kan erbjuda stöd till den gravida med familj, både under graviditeten och när barnet är fött.
Arbeta så här
Ställ frågor om den gravidas psykosociala situation
Ställ frågor till den gravida om socioekonomi, psykologiska faktorer, familjesituation, stress och tillgång till stöd. Ta upp frågorna tidigt i graviditeten, under de två första besöken i mödrahälsovården.
Gör en psykosocial bedömning – behövs psykosociala insatser?
Gör en sammanvägd psykosocial bedömning utifrån samtalet med den gravida. Bedöm till exempel om det finns ökad risk för psykiska sjukdomar av olika svårighetsgrad, eller andra problem som kan ha betydelse för den gravidas och det väntade barnets hälsa. Se också sidorna Fråga om psykisk sjukdom och Identifiera gravida med trolig depression eller ångest.
En del gravida behöver särskilda psykosociala insatser, som komplement till insatserna enligt det nationella basprogrammet för mödrahälsovården. Planera då insatserna i samråd med den gravida och eventuella medföräldrar, så långt det är möjligt. Ibland behövs extra besök hos dig som barnmorska för detta. Då kan du också ta del av händelser och omständigheter som gör det lättare att motivera och få samtycke till utökade insatser.
Du kan behöva ta upp psykosociala frågor under hela graviditeten, och du kan behöva konsultera till exempel en läkare, en psykolog och en socionom kontinuerligt. Det är också viktigt att ta kontakt med barnhälsovården redan före förlossningen. Även efter förlossningen kan olika kontakter behövas. Som barnmorska har du en nyckelroll i att samordna de insatser som behövs.
Ge särskilt stöd om du misstänker våld
Visar den gravida symtom eller tecken som väcker misstanke om utsatthet för våld i en nära relation? Då har du ett ansvar att fråga den gravida om orsaken i enrum. Det framgår av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2022:39) om våld i nära relationer. Om du fortfarande misstänker våld eller andra övergrepp efter samtalet:
- Beakta vilka behov den gravida kan ha av vård med anledning av våldet.
- Informera om möjligheten till vård, stöd och hjälp från hälso- och sjukvården och socialtjänsten, och om kontakt med frivilligorganisationer.
- Hjälp den gravida att få kontakt med socialtjänsten om hen samtycker till det.
- Anmäl till socialtjänsten om du misstänker att barn i den gravidas familj far illa, enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453).
Anmälningsskyldigheten gäller inte väntade ofödda barn. Det finns dock en möjlighet att i vissa fall lämna uppgifter till socialtjänsten till skydd för ett väntat barn utan hinder av sekretess, även om den gravida inte samtycker. Det följer av 25 kap. 12 § offentlighets- och sekretesslagen. Bestämmelsen gäller om du behöver lämna en uppgift för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet.
Det är viktigt att det finns en handlingsplan för att hantera om den gravida är utsatt för våld.
Läs mer
- Psykosocial bedömning ingår i basprogrammet för graviditetsövervakning. Se sidan Utgå från Nationellt basprogram för graviditetsövervakning.
- I Socialstyrelsens handbok Våld i nära relationer (pdf) får du stöd för att tillämpa Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (HSLF-FS 2022:39) (pdf).
- I Socialstyrelsens handbok Anmäla oro för barn (pdf) finns information om anmälningsskyldigheten och om möjligheter att lämna uppgifter vid oro för ett väntat barn.
- Rekommendationen bygger på Socialstyrelsens kunskapsunderlag (pdf).
- På sidan Rekommendationerna bygger på bästa tillgängliga kunskap kan du läsa om hur rekommendationerna har tagits fram.