Samtala om levnadsvanor

Här ger vi rekommendationer om samtalsstöd till gravida om levnadsvanor. De är hämtade från Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Det kan vara rimligt att erbjuda samma typer av stöd till dem som planerar för en graviditet.

Rekommendation

Till dig som möter gravida

Erbjud rådgivande samtal eller kvalificerat rådgivande samtal om ohälsosamma levnadsvanor:

  • mycket tidigt i graviditeten: alkoholbruk, rökning och snusning
  • under den första trimestern: ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet.

Varför?

Enligt forskningen kan samtalen bidra till att fler patienter

  • är rökfria under den sena graviditeten och den första tiden efter förlossningen
  • slutar snusa
  • minskar sin alkoholkonsumtion
  • ökar sitt intag av frukt och grönsaker, minskar sitt intag av söta drycker och minskar sitt stillasittande.

Källa: Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Socialstyrelsen uppdaterar riktlinjerna under 2024.

Kompetens hos dig som leder samtalet

Du som leder ett rådgivande samtal behöver

  • övergripande ämneskunskap om rökning, alkohol, snusning, hälsosamma matvanor eller fysisk aktivitet.

Du som leder ett kvalificerat rådgivande samtal behöver

  • fördjupad ämneskunskap om rökning, alkohol, snusning, hälsosamma matvanor eller fysisk aktivitet
  • utbildning i den teori och metod som ska användas för samtalet.

Arbeta så här

Det är särskilt viktigt att samtala om alkohol- och narkotikabruk samt rökning och snusning, för att bedöma om den gravida behöver stöd och behandling snabbt. Detta bör du göra när du träffar den gravida första gången – se sidan Identifiera alkoholbruk, narkotikabruk, rökning och snusning. Övriga levnadsvanor kan ni samtala om vid det andra inskrivningsbesöket.

Ge stöd för beteendeförändring

I ett rådgivande samtal eller ett kvalificerat rådgivande samtal ger du patienten stöd för att själv vilja och kunna ändra en ohälsosam levnadsvana:

  • För en dialog med patienten anpassad till ålder, hälsa, risk för ohälsa med mera.
  • Ge stort utrymme åt patienten att vara delaktig i processen mot ett nytt beteende.
  • Inkludera motiverande strategier efter behov.
  • Komplettera med olika verktyg och hjälpmedel efter behov.
  • Ge information och råd om egenvård.

I ett kvalificerat rådgivande samtal ingår dessutom följande:

  • Led samtalet på ett strukturerat sätt, utifrån en forskningsbaserad teori om beteendeförändring.
  • Följ upp samtalet vid ett eller flera tillfällen – via återbesök, telefonsamtal, brev eller mejl.

Använd till exempel metoden motiverande samtal

Du kan till exempel utgå från metoden motiverande samtal (MI) när du leder ett rådgivande samtal eller ett kvalificerat rådgivande samtal. Det är en samtalsmetod för att förändra levnadsvanor, som hjälper patienten att stärka sin självtillit. En utgångspunkt är patientens behov av att bli förstådd, accepterad och respekterad. Du som är barnmorska har troligen fått träning i metoden.

Avsätt lämplig tid

Ett rådgivande samtal tar vanligtvis 5–15 minuter, medan ett kvalificerat rådgivande samtal brukar ta längre tid.

Remittera till specialistvård vid behov

Remittera till specialistvård om den gravida använder alkohol, narkotika eller läkemedel som kan skada fostret, och har svårt att avstå. Ett snabbt stöd från ett multiprofessionellt team kan vara avgörande för att förhindra fosterskador.

Underlag för samtalet

Risker med tobak och alkohol

Både den som är gravid och den som planerar att bli gravid bör avstå från tobak och alkohol, för att minska risken för missfall och fosterskador. Du som leder ett samtal om levnadsvanor behöver därför informera om riskerna. Som underlag kan du använda Socialstyrelsens kunskapsstöd Prekonceptionell hälsa – levnadsvanor före och under graviditet (pdf). Se kapitlet Risker med tobak, alkohol och för lite folsyra.

Läs mer

Senast uppdaterad:
Publicerad: