Samtala om förlossningsbristningar och planera för förlossningen

Alla gravida kan behöva stöd för att hantera rädsla och oro för förlossningsbristningar. En del kan behöva extra stöd, till exempel om de har besvär efter tidigare förlossningar.

Rekommendation

Till dig som möter gravida

  • Erbjud stödjande samtal och vid behov förlossningsplanering, om den gravida har identifierade riskfaktorer för förlossningsbristningar.
  • Erbjud stödjande samtal och förlossningsplanering, om den gravida har kvarstående besvär efter svåra bristningar från tidigare förlossningar.

Varför?

Enligt erfarenhetsbaserad kunskap kan samtal och förlossningsplanering

  • öka känslan av trygghet och delaktighet
  • minska rädsla och oro
  • förebygga förlossningsbristningar.

Arbeta så här

Bedöm risker

Du behöver alltid ge stöd när en gravid patient är orolig för förlossningsbristningar. Men tänk särskilt på att identifiera patienter med riskfaktorer, eller besvär efter svåra bristningar från tidigare förlossningar. Gör en helhetsbedömning av riskerna, och bedöm sedan om det behövs särskild förlossningsplanering. I vissa fall kan det också vara aktuellt att planera för kejsarsnitt – se sidan Planera för kejsarsnitt?

Läs mer om riskfaktorer på webbplatsen Bäckenbottenutbildning.

Berätta om förebyggande arbete

Förklara hur personalen arbetar med att förebygga bristningar under förlossningen, i samarbete med den födande. Förtydliga vad man kan göra själv som födande, om inget annat hindrar det. Ett sådant stödjande samtal kan ge den gravida en känsla av bättre kontroll över situationen.

Anpassa samtalet och planeringen till den gravidas behov, tidigare förlossningsbristningar och kvarstående besvär. Det är viktigt att medvetandegöra de olika riskerna på ett sätt som inte ökar oron.

Läs mer om att förebygga bristningar på webbplatsen Bäckenbottenutbildning.

Förklara att de flesta får lindriga bristningar

Förklara att de flesta som föder vaginalt får någon typ av bristning i bäckenbotten. De flesta bristningar är dock lindriga: cirka 80 procent av alla förstföderskor får en bristning av grad 1, som oftast läker väl.

Allvarliga bristningar är ovanligt. I genomsnitt får till exempel 2,5 procent sfinkterruptur, som är en skada på ändtarmens slutmuskel (bristning av grad 3–4). Förklara hur allvarligare bristningar kan behandlas, om patienten efterfrågar det.

Läs mer om klassificering och behandling av bristningar på webbplatsen Bäckenbottenutbildning.

Läs mer

Senast uppdaterad:
Publicerad: