Samtala om amning

Rekommendation

Kompetens hos dig som leder samtalet

Du som leder ett reflekterande samtal om amning behöver ha kunskap om

• Tio steg som främjar amning (pdf), baserade på WHO:s Ten steps to successful breastfeeding
• Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om information som avser uppfödning genom amning eller med bröstmjölksersättning (senaste version av SOSFS 2008:33)
• hur man kan stärka gravidas kunskap och självtillit.

Arbeta så här

Samtalets innehåll

Diskutera till exempel följande punkter under samtalet:

• bröstmjölkens och bröstmjölksersättningens sammansättning
• amningens fysiologi
• effekter av bröststimulering
• effekter av hud-mot-hudkontakt, oavsett amning eller flaskmatning
• variationer i amningsintervall
• vikten av att vara lyhörd för barnets signaler
• bröstmjölkens och amningens hälsoeffekter
• faktorer som påverkar valet att amma
• faktorer som påverkar valet att ge bröstmjölksersättning på flaska
• vad den ammande själv kan göra för att uppmärksamma och förebygga komplikationer.

Det kan vara aktuellt att upprepa samtalen under graviditeten, efter förlossningen och hos barnhälsovården.

Dialog öppnar för reflektion

Ett reflekterande samtal ger den gravida och eventuella medföräldrar möjlighet att själva börja reflektera och ställa frågor. Med korrekt information kan de göra ett informerat val.

Du som leder samtal behöver möta de blivande föräldrarna med respekt och en värderingsfri attityd, och låta dem formulera egna önskemål och behov av stöd.

Utgå från en strukturerad metod, till exempel motiverande samtal (MI).

Informera gravida med diabetes om råmjölkens fördelar

När den gravida har diabetes riskerar barnet att få lågt blodsockervärde de första dagarna efter födelsen. Barnet kan då behöva bröstmjölksersättning, men råmjölk är bättre om det är möjligt. Den är speciellt anpassad till den nyfödda, och innehåller mer viktig näring än den mogna mjölken.

Informera om detta när du möter gravida med diabetes och en okomplicerad graviditet i övrigt. Tipsa om att

1. stimulera brösten för hand från vecka 36 + 0

2. spara den urmjölkade råmjölken och frysa ner den

3. ge barnet den upptinade råmjölken efter födelsen, tills barnet får tillräcklig näring från amningen.

Ge särskilt stöd till bröstopererade

Personer som har gått igenom en bröstoperation helammar mer sällan än andra. Det kan både bero på själva operationen och på bristande stöd och uppmuntran.

När du möter gravida som har opererat brösten behöver du ta reda på vilken information de har fått tidigare, om hur operationen kan påverka amningen. Var lyhörd för den gravidas önskemål, och ge praktiskt stöd om amning när det är aktuellt, för att öka tilliten till den egna förmågan att amma.

Var lyhörd för transpersoners önskemål om amning

Transpersoner som har fött barn väljer ibland att amma, även om de tidigare har gått igenom en bröstoperation. Andra väljer att inte amma av fysiska, psykiska eller andra skäl. För att skapa förtroende behöver du vara lyhörd för den gravidas önskemål, och vid behov skaffa mer kunskap om könsdysfori och könsöverskridande identiteter. Du behöver till exempel visa en flexibel förståelse för kön och könsroller i spädbarnsuppfödning och föräldraskap.

Läs mer