Graviditet

Du som är beslutsfattare i mödrahälsovården behöver upprätthålla arbetssätt som minskar risker för den gravida och det väntade barnet. Det är avgörande att vården utgår från Nationellt basprogram för graviditetsövervakning.

En del gravida behöver också ytterligare vård och individanpassat stöd. Till exempel bör olika vårdinstanser samverka kring gravida som använder alkohol eller narkotika. Alkohol, narkotika och vissa läkemedel kan påverka fostrets utveckling och barnets framtida hälsa negativt.

Riskerna för både den gravida och barnet ökar också av sjukdomen obesitas. Det är en kronisk sjukdom med komplexa orsaker, som ger sämre livskvalitet och ökar risken för andra allvarliga sjukdomar, och för att dö i förtid. Obesitas blir allt vanligare, även hos gravida. Samtidigt är det vanligt att personer med obesitas diskrimineras och bemöts på ett okunnigt eller nedlåtande sätt i hälso- och sjukvården. (Obesitas kallas ibland fetma, men många upplever det som kränkande.)

Rekommendationer till mödrahälsovården

X

Så har vi prioriterat

Nationellt basprogram: Att övervaka alla graviditeter enligt det nationella basprogrammet minskar påtagligt riskerna för allvarliga sjukdomar och död, för både den gravida och fostret. Detta har högsta prioritet. Rekommendationen bygger på god praxis: vården kan betraktas som självklar, och det vore orimligt och oetiskt att inte erbjuda den.

Syftet med basprogrammet är att betona det friska och att tidigt upptäcka risker för graviditetskomplikationer, så att den gravida kan få kompletterande vård eller stöd vid behov.

Rutiner för samverkan vid alkohol- eller narkotikabruk: Högsta prioritet har även att arbeta enligt rutiner för samverkan kring gravida som använder alkohol, narkotika eller narkotikaklassade läkemedel. Dessa gravida är en utsatt grupp och har ett hälsotillstånd med en stor till mycket stor svårighetsgrad. Samverkan mellan mödrahälsovården, barnhälsovården, socialtjänsten och beroendevården ökar förutsättningarna för optimal vård och bedöms göra stor nytta för de gravida. Den kan ha effekt på både kort och lång sikt, även för barnet och familjen.

Rutinerna för samverkan bör tydligt visa vem som ansvarar för omhändertagande, behandling och uppföljning av vården, och hur verksamheterna ska samarbeta utifrån sina specifika kompetenser.

Kompetensutveckling om obesitas: Det är också högt prioriterat att utbilda personal i mödrahälsovården och förlossningsvården om obesitas. Med fördjupad kunskap och förståelse hos personalen kan gravida med obesitas uppleva ett bättre bemötande. Kunskapen är också en förutsättning för att patienterna ska kunna få bästa möjliga vård.

En utbildning kan till exempel bestå av information om obesitas, träning i bemötande och information om kunskapsbaserad behandling.

Kombinerad levnadsvanebehandling: Socialstyrelsen rekommenderar kombinerad levnadsvanebehandling för gravida med obesitas, utifrån ett helhetsperspektiv på patientens behov. Kombinerad levnadsvanebehandling syftar till en hälsosam viktutveckling och hälsosamma levnadsvanor under graviditeten. Den inkluderar individuell anpassning av kost och fysisk aktivitet samt individuellt stöd till beteendeförändringar. (Beteendeförändringar behöver inte alltid gälla både kost och fysisk aktivitet, och de kan även gälla andra beteenden, såsom sömn, stress och självreglering.) Behandlingen kan genomföras vid fysiska besök eller på distans, individuellt eller i grupp, och ha olika intensitet.

Den forskning som finns visar endast en liten till måttlig effekt av behandlingen. Andra alternativ som till exempel obesitasläkemedel och obesitaskirurgi är dock inte aktuellt för gravida. Därför har kombinerad levnadsvanebehandling relativt hög prioritet.

Samma barnmorsketeam genom hela vårdkedjan: En del gravida har ett behov av utökat stöd och trygghet under sin graviditet och förlossning. Det kan till exempel handla om språkliga eller kulturella barriärer, psykosocial skörhet eller förlossningsrädsla.

En vårdform för individanpassat stöd till denna grupp kan vara att följas av samma barnmorsketeam genom hela vårdkedjan (”caseload midwifery” på engelska). Vissa regioner har startat projekt med denna vårdform, och forskning pågår. Fortfarande saknas dock tillräcklig kunskap om effekten för den aktuella patientgruppen. Socialstyrelsen rekommenderar därför vårdformen endast inom ramen för forskning och utveckling.

Så påverkas hälso- och sjukvården

Alla regioner arbetar redan till stora delar enligt ett basprogram för graviditetsövervakning. Rekommendationen om det nationella basprogrammet väntas därför inte få stora ekonomiska eller organisatoriska konsekvenser. Din region bör dock kontrollera ert basprogram mot det nationella basprogrammet, för att se om ni behöver uppdatera eller arbeta vidare med något.

Störst påverkan väntas rekommendationerna som gäller gravida med obesitas få. Andelen gravida med övervikt eller obesitas har ökat i Sverige de senaste 20 åren. År 2000 hade 13 procent av alla gravida obesitas (BMI från 30) när de skrevs in i mödrahälsovården, och 2023 hade andelen ökat till 18 procent. Under samma tid ökade även andelen gravida med övervikt (BMI mellan 25 och 30) från 25 procent till 28 procent.

Du som är beslutsfattare bör säkerställa att all personal som regelbundet möter gravida i din verksamhet eller region får grundläggande kompetensutveckling om obesitas. Kompetensutvecklingens format påverkar kostnaderna. Ni kan använda existerande regionala fortbildningsprogram som startpunkt, eller Socialstyrelsens webbutbildning om obesitas.

Mödrahälsovården bör också ha rutiner för att fånga upp gravida med obesitas och erbjuda kombinerad levnadsvanebehandling, eller hänvisa till sådan behandling i en annan del av hälso- och sjukvården. Om din region redan erbjuder behandlingen, eller delar av den, behövs inte lika mycket resurser för att minska gapet. I många regioner finns redan riktlinjer för en hälsosam viktutveckling under graviditeten.

Se också över era rutiner för samverkan kring gravida som använder alkohol, narkotika eller narkotikaklassade läkemedel. Om rutiner saknas bör de tas fram.

Så utvärderar vi vården

Socialstyrelsen har tagit fram tre indikatorer för området graviditet. Med dem följer vi upp

• rutiner för samverkan mellan mödrahälsovården, beroendevården, socialtjänsten och barnhälsovården (indikator 1.1)
• uppföljning i specialiserad vård för skadligt bruk och beroende av alkohol eller narkotika under graviditeten och tiden efter (indikator 1.2)
• kompetensutveckling om obesitas till hälso- och sjukvårdspersonal (indikator 2).

Läs mer