Vi följer upp och utvärderar

Socialstyrelsen kommer att utvärdera hur de nationella riktlinjerna används och påverkar praxis i hälso- och sjukvården, och i viss mån tandvården och socialtjänsten. För detta har vi tagit fram indikatorer. Du som behöver det kan också använda indikatorerna för olika typer av uppföljningar.

Utvärderingen visar vad som behöver förbättras. Den kan till exempel visa om det finns samband mellan insatser som människor får och deras socioekonomiska status. Kunskapen används sedan när vi uppdaterar riktlinjerna.

Utvärderingen kommer framför allt att utgå från indikatorerna nedan. Vi följer också upp de rekommendationer som vi inte har tagit fram indikatorer för, liksom andra aspekter av hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. Dessutom utgår vi från mått och indikatorer från kliniska kunskapsstöd som tas fram av regionernas nationella system för kunskapsstyrning parallellt med dessa riktlinjer.

Vi kommer också att undersöka förutsättningarna för nationella målnivåer, som anger hur stor andel av en patientgrupp som bör komma i fråga för en viss undersökning eller behandling. Målnivåerna är alltså nivåer som hälso- och sjukvården bör sträva efter att nå.

Indikatorer

Socialstyrelsen har tagit fram indikatorer för ett urval av rekommendationerna i de nationella riktlinjerna om ätstörningar, framför allt rekommendationer med hög prioritet.

Översikt av indikatorerna för vård och stöd vid ätstörningar

Här är en översikt av alla indikatorer och centrala mått. Id-numren visar vilka rekommendationer som varje indikator eller centralt mått hör till:

  • centralt mått O7:
    strukturerat arbetssätt vid övergången från barnsjukvård till vuxensjukvård
  • centralt mått O6:
    grundläggande stöd från socialtjänsten och habiliteringen
  • indikator O16:
    samarbete mellan verksamheter som ger vård vid ätstörningar respektive obesitas
  • indikator AR2:
    multiprofessionellt arbetssätt för personer med ARFID
  • indikator AN2:
    familjebaserad terapi för personer med anorexia nervosa
  • indikator AN3.2:
    KBT för ungdomar (13–17 år) med anorexia nervosa
  • indikator AN4:
    KBT för vuxna med anorexia nervosa
  • centralt mått AN11:
    förstärkt öppenvård för personer med anorexia nervosa
  • indikator H4:
    KBT för personer med hetsätningsstörning
  • indikator BN4:
    KBT för personer med bulimia nervosa
  • centralt mått O9:
    systematisk utredning av psykiatrisk samsjuklighet.

Kommentar: De centrala måtten anger inte om höga eller låga värden är eftersträvansvärda, till skillnad från indikatorerna.

Så kan du använda indikatorerna

Du som är beslutsfattare eller chef kan använda indikatorerna för att till exempel

  • följa upp och utveckla din verksamhet
  • följa upp och jämföra strukturer, processer och resultat över tid – lokalt, regionalt eller nationellt
  • förbättra insatsernas kvalitet och effektivitet.

Så tar vi fram indikatorerna

Socialstyrelsen tar fram indikatorerna i samarbete med sakkunniga och andra intressenter, med relevanta kunskapsunderlag som grund. En indikator för god vård ska

  • baseras på vetenskap
  • vara relevant för området
  • vara möjlig att mäta och tolka.

De uppgifter som är underlag för indikatorerna ska också

  • vara möjliga att registrera kontinuerligt i informationssystem som datajournaler, register och andra datakällor (såsom enkäter)
  • gå att redovisa utifrån kön, ålder, socioekonomi och födelseland så långt det är möjligt, så att Socialstyrelsen kan belysa jämlikhetsaspekter i vården.

Läs mer

Navigering

Senast uppdaterad:
Publicerad: