Behandling av bulimi i andra format
Överväg behandling i andra format
Rekommendationer
Till dig som behandlar ungdomar och vuxna med bulimi
Se över om det passar att erbjuda behandling i något av följande format:
- manualbaserat självhjälpsprogram (KBT) med behandlarstöd
- ätstörningsanpassad KBT utförd delvis som distanskontakt via videolänk.
Varför?
Enligt forskningen leder ett manualbaserat självhjälpsprogram möjligen till att färre hetsäter och till att fler minskar sitt kompensatoriska beteende, jämfört med om de inte får någon psykologisk behandling. Tack vare behandlingsformen kan fler med bulimi snabbare få påbörja behandling. För de patienter som kan arbeta självständigt kan självhjälpen också vara en fullgod behandling. Forskningsstödet är dock något svagare vid bulimi än vid hetsätningsstörning.
Vidare ger ätstörningsanpassad KBT delvis på distans likvärdiga resultat som en behandling med enbart fysiska vårdbesök, enligt erfarenhetsbaserad kunskap. Du som behandlare behöver dock bedöma om patienten kan tillgodogöra sig behandlingen. Videomöten är ett bra komplement för att möta olika behov och önskemål, och gör vården mer tillgänglig för personer som exempelvis har svårt att ta sig till vården eller som känner skam.
Förutsättningar på din arbetsplats
Om du ska kunna ge vård på distans behöver ni ha grundläggande tekniska lösningar på arbetsplatsen. Ni behöver
- en teknisk plattform och en infrastruktur som är tillgänglig och patientsäker i regionen, liksom administrativt stöd
- programvara och utbildning i att använda den, och praktiskt stöd i form av lathundar och teknisk support för att känna er trygga.
Du som behandlare behöver också tillräcklig tid för att kunna fungera som behandlarstöd, om ni erbjuder ett manualbaserat självhjälpsprogram.
Det kan vara lämpligt att beslutsfattare och chefer avsätter resurser för behandling på fler sätt än som enbart fysiska vårdbesök, för att fler ska kunna få vård. Se rekommendation BN1 och BN6 till beslutsfattare på sidan Överväg behandling i andra format.
Arbeta så här
Välj behandling utifrån patientens ålder, förutsättningar och familjesituation. För en dialog med patienten, till exempel om vilket behandlingsformat hen föredrar.
Manualbaserat självhjälpsprogram med behandlarstöd
Om du bedömer det som lämpligt kan du erbjuda patienten att prova ett manualbaserat självhjälpsprogram med behandlarstöd, som bygger på KBT. Patienten arbetar sig igenom olika moduler på egen hand, som innehåller exempelvis text, övningar och filmer. Viktiga delar är
- psykoedukation
- självmonitorering
- konkreta förslag på beteendeförändringar för att normalisera ätandet och hantera ångest och andra svåra känslor.
Ett aktivt behandlarstöd är centralt – annars blir effekten mycket osäkrare. Som behandlare förväntas du bistå patienten cirka 6 timmar.
Själva upplägget kan variera. Patienten kan till exempel börja med att träffa dig som är behandlare, i regel i ett videomöte, och sedan arbeta vidare med stöd i chatt veckovis. Avslutningsvis ses ni igen. Ett annat scenario är att patienten utför vissa uppgifter själv och att ni bokar avstämningar löpande för att gå igenom reflektioner. Ni kan till exempel ha 30 minuters avstämning varannan vecka.
Ätstörningsanpassad KBT delvis på distans
En del patienter vill gärna kunna få sin behandling på distans. De kan till exempel ha svårt att ta sig till ett fysiskt möte. För en del känns det också mer bekvämt att ha en skärm mellan sig och dig som behandlare – för andra är det tvärtom. Vid bulimi rekommenderar Socialstyrelsen dock inte behandling helt på distans, som kan vara aktuellt vid hetsätningsstörning. Men du kan erbjuda vissa behandlingstillfällen på distans till patienter med bulimi. Diskutera med dem om det är lämpligt.
Som behandlare behöver du då göra dig förtrogen med att möta dina patienter på distans. Om du känner dig tveksam eller osäker, ta hjälp av lathundar, it-support och kollegor för att träna och bli mer bekväm eller trygg. Din arbetsgivare kanske också erbjuder utbildning.
Det kan vara lämpligt att komma överens med patienten om att följa samma ”spelregler” på distans som vid fysiska möten, till exempel om punktlighet, fokus och möjlighet att sitta ostört.
Läs mer
- Rekommendationerna bygger på Socialstyrelsens kunskapsunderlag (pdf).
- På sidorna Använd riktlinjerna som stöd i arbetet och Fokus på vissa insatser kan du läsa om hur rekommendationerna har tagits fram och prioriterats.
Navigering
Överväg behandling i andra format
I ett manualbaserat självhjälpsprogram (KBT) med behandlarstöd arbetar sig patienten igenom olika moduler på egen hand, som innehåller exempelvis text, övningar och filmer. Det egna arbetet kompletteras med ett begränsat stöd från en behandlare.
Ätstörningsanpassad KBT delvis på distans innebär en kombination av fysiska och digitala vårdbesök. Patienten och terapeuten har distanskontakt via videolänk vid vissa behandlingstillfällen.
Rekommendationer till hälso- och sjukvården
Så har vi prioriterat
Personer med bulimi har ett hälsotillstånd med en stor svårighetsgrad. För att fler ska kunna få vård kan det vara lämpligt att erbjuda behandling på fler sätt än som enbart fysiska vårdbesök.
Enligt forskningen leder ett manualbaserat självhjälpsprogram med behandlarstöd möjligen till att färre hetsäter och till att fler minskar sitt kompensatoriska beteende, jämfört med om de inte får någon psykologisk behandling. Om hälso- och sjukvården börjar erbjuda denna behandlingsform kan fler personer med bulimi snabbt få påbörja behandling. För de patienter som kan arbeta självständigt kan självhjälpen också vara en fullgod behandling. Forskningsstödet är dock något svagare vid bulimi än vid hetsätningsstörning, och behandlingen har därför lite lägre prioritet vid bulimi.
Vidare ger ätstörningsanpassad KBT delvis på distans likvärdiga resultat som en behandling med enbart fysiska vårdbesök, enligt erfarenhetsbaserad kunskap. Det förutsätter att behandlaren vid en första träff bedömer att patienten kan tillgodogöra sig en behandling delvis på distans. Videomöten är ett bra komplement för att möta olika behov och önskemål, och gör vården mer tillgänglig för personer som exempelvis har svårt att ta sig till ett fysiskt besök. Behandlingen är dock inte utvärderad systematiskt, och har därför lägre prioritet än behandling med enbart fysiska besök.
Så påverkas hälso- och sjukvården
Vård på distans förutsätter att grundläggande tekniska lösningar finns på plats. Att ha videomöten blev vanligare under pandemiåren, och det finns idag en förväntan och önskan från patienter att även fortsättningsvis kunna få behandling på distans. Behovet av att kunna komplettera med digitala lösningar är stort:
- Säkerställ att ni använder en teknisk plattform och en infrastruktur som är tillgänglig och patientsäker i regionen. Det behöver också finnas administrativt stöd.
- Säkerställ att vårdpersonalen har programvara och utbildning i att använda den, och att de får praktiskt stöd i form av lathundar och teknisk support för att känna sig trygga.
- Säkerställ att personal finns tillgänglig som behandlarstöd om ni erbjuder ett manualbaserat självhjälpsprogram.
Detta förväntas öka hälso- och sjukvårdens kostnader på kort sikt. Det är dock en del av en redan planerad digital utveckling av vården generellt, som förutsätter nationell och regional samordning.
Läs mer
- Rekommendationerna bygger på Socialstyrelsens kunskapsunderlag (pdf).
- På sidorna Använd riktlinjerna som stöd i arbetet och Fokus på vissa insatser kan du läsa om hur rekommendationerna har tagits fram och prioriterats.