Utredning och behandling av andra psykiatriska problem
Utred och behandla andra psykiatriska problem parallellt med ätstörningen
Utred och behandla andra psykiatriska problem parallellt med ätstörningen
Exempelvis kan patienten ha stora svårigheter att reglera sina känslor och därför även ha svårt att ändra på skadliga beteenden. Det går att behandla sådana svårigheter, och på så vis öka möjligheten att ätstörningsbehandlingen fungerar. Samtidigt behöver vårdpersonalen hålla koll på patientens fysiska tillstånd och uppmärksamma tecken på psykiatrisk samsjuklighet.
Svårigheterna att behandla ätstörningen framgångsrikt kan också bero på outredda psykiatriska tillstånd, exempelvis depression, adhd eller autism. En systematisk utredning av samsjukligheten kan vara avgörande för att behandla ätstörningen. Idag är det dock ofta lång väntetid till neuropsykiatriska utredningar och andra psykiatriska insatser som kan behövas för att ätstörningsbehandlingen ska ge önskad effekt. Detta kan försena eller försvåra behandlingen, så att sjukdomen förvärras. Samtidigt är det viktigt att utreda samsjukligheten i rätt tid, i förhållande till patientens ålder och sjukdomsstatus.
Även bristande motivation och sjukdomsinsikt kan bidra till att en ätstörningsbehandling inte ger tillräcklig effekt. Se vidare sidan Utgångspunkt: vården idag.
Rekommendationer till hälso- och sjukvården
Så har vi prioriterat
Hälsotillståndet har generellt en stor till mycket stor svårighetsgrad hos personer som har en ätstörning och annan samtidig psykiatrisk problematik som begränsar ätstörningsbehandlingen.
En systematisk utredning av misstänkt psykiatrisk samsjuklighet kan vara en förutsättning för att framgångsrikt behandla ätstörningen, enligt erfarenhetsbaserad kunskap. Utredningen kan ge patienten möjlighet att tillgodogöra sig ätstörningsbehandlingen, och dessutom få behandling och stöd kopplat till den andra problematiken. På så vis kan hälso- och sjukvården motverka ett utdraget förlopp och långvariga problem. Utredningen har därför hög prioritet.
Även behandling av svårigheter att reglera känslor har relativt hög prioritet, eftersom den kan leda till att fler får en fungerande ätstörningsbehandling, enligt erfarenhetsbaserad kunskap.
Så påverkas hälso- och sjukvården
Din region behöver se till att ni har tillgänglig personal med rätt kompetens att utreda psykiatrisk samsjuklighet. En del utredningar kan göras av personal i den verksamhet som behandlar ätstörningen. Andra utredningar, till exempel neuropsykiatriska utredningar, kräver samverkan och planering med andra verksamheter i hälso- och sjukvården, så att insatserna kan samordnas med patientens övriga vård.
Din region behöver också säkerställa kompetens för att behandla svårigheter att reglera känslor. Exempel på aktuella behandlingar är dialektisk beteendeterapi (DBT), mentaliseringsbaserad terapi (MBT), mindfulnessbaserade interventioner och emotionsfokuserad terapi (EFT).
Så utvärderar vi hälso- och sjukvården
Socialstyrelsen har tagit fram ett mått för att följa upp utredning av psykiatrisk samsjuklighet. Med det mäter vi
- andelen patienter som behandlas för ätstörning och som under behandlingsperioden även får en systematisk utredning för psykiatriska syndrom (centralt mått O9).
Läs mer
- I Socialstyrelsens nationella riktlinjer om adhd och autism och depression och ångestsyndrom finns rekommendationer om utredning och behandling av dessa tillstånd.
- Rekommendationerna bygger på Socialstyrelsens kunskapsunderlag (pdf).
- På sidorna Använd riktlinjerna som stöd i arbetet och Fokus på vissa insatser kan du läsa om hur rekommendationerna har tagits fram och prioriterats.
- På sidan Vi följer upp och utvärderar finns mer information om indikatorerna.