Tydlig ansvarsfördelning

Se rekommendationen till beslutsfattare om ansvarsfördelning

Det finns idag begränsad kunskap om ARFID i hälso- och sjukvården, och i vissa regioner erbjuds personer med ARFID inte någon vård. Det är ofta otydligt vem som ska identifiera och sedan behandla ätstörningen.

Socialstyrelsen rekommenderar därför beslutsfattare och chefer att säkerställa en tydlig vårdstruktur, genom att utveckla rutiner för samarbete och tydliggöra ansvarsfördelningen. Läs mer på sidan Fördela ansvaret för vården tydligt.

Navigering

Fördela ansvaret för vården tydligt

Det finns idag begränsad kunskap om ARFID i hälso- och sjukvården, och i vissa regioner erbjuds personer med ARFID inte någon vård. Det är ofta otydligt vem som ska identifiera och sedan behandla ätstörningen.

Personerna kan till exempel upptäckas i barnhälsovården, i skolhälsovården och på vårdcentralerna. Men om det saknas kompetens riskerar problematiken att inte fångas upp eller att misstolkas.

Ofta behövs insatser från flera delar av hälso- och sjukvården, eftersom symtomen varierar mycket. Berörda verksamheter behöver samarbeta nära för att ge patienten en sammanhållen vård. För detta behövs en vårdstruktur med gemensamma rutiner, planering och en fungerande informations­överföring. I vissa fall kan även stöd från socialtjänsten behövas. Det behöver vara klart och tydligt vilken enhet som har det samordnande ansvaret för personer med ARFID.

Rekommendation till hälso- och sjukvården

Syntolkning av tabellen

Rekommendation AR1. För barn och vuxna med ARFID: Säkerställ en tydlig vårdstruktur, genom att utveckla rutiner för samarbete och tydliggöra ansvarsfördelningen. Prioritet: 3.

Så har vi prioriterat

ARFID är en heterogen diagnos med varierande symtom, som förekommer i alla åldrar – från små barn till vuxna. Hälsotillståndet har generellt en stor svårighetsgrad. Det är angeläget att hälso- och sjukvården kan identifiera och behandla dem som behöver vård, och rekommendationen om tydlig vårdstruktur och ansvarsfördelning har därför hög prioritet.

En tydlig vårdstruktur ger förutsättningar för att kunna ge vård till små barn, ungdomar och vuxna som vårdpersonal idag ofta känner sig osäkra inför. En tydlig vårdstruktur kan också bidra till en mer sammanhållen och god vård, enligt erfarenhetsbaserad kunskap.

Behovet av samarbete är särskilt stort med tanke på att patientgruppen kan ha komplexa svårigheter, ofta med både fysiska och psykiatriska följder. De kan behöva vård och stöd från flera delar av hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

Så påverkas hälso- och sjukvården

Din region behöver se över er organisation och bemanning för att säkerställa att ni kan ge vård till personer i alla åldrar med ARFID. De flesta regioner saknar en tydlig struktur för detta idag. Exempel på vad ni kan behöva göra:

  • Identifiera vilka verksamheter som berörs för barn, ungdomar och vuxna. ARFID kan upptäckas i exempelvis barnhälsovården eller på en vårdcentral, men även på enheter för mag- och tarmsjukdomar eller endokrina sjukdomar, eftersom vanliga symtom är problem med tillväxt eller mage och tarm.
  • Tydliggör vem som har det samordnande ansvaret för patienten.
  • Säkerställ tillgång till rätt kompetenser, exempelvis psykologer, arbetsterapeuter, logopeder, dietister och barndietister – som har utbildning om ARFID.
  • Se över samverkan mellan barnmedicinska kliniker och barn- och ungdomspsykiatrin vid samsjuklighet hos barn.
  • Se över samverkan mellan primärvården och vuxenpsykiatrin vid samsjuklighet hos vuxna.

Läs mer

Navigering

Senast uppdaterad:
Publicerad: