Fokus på vissa insatser
Urvalet bygger bland annat på en förstudie och på diskussioner med olika intressenter.
Ätstörningar förknippas ofta med underviktiga unga kvinnor, men alla oberoende av ålder och kön kan drabbas. Riktlinjerna belyser det stora behovet av att uppmärksamma flera typer av ätstörningar hos personer i alla åldrar.
En tredjedel av rekommendationerna gäller för flera olika ätstörningar: främst anorexi, bulimi, hetsätningsstörning och ARFID, men även självrensning, atypisk anorexi samt bulimi eller hetsätningsstörning med låg frekvens eller begränsad varaktighet. Vi rekommenderar också mer specifika insatser för vissa ätstörningar.
Riktlinjerna är inte heltäckande
Riktlinjerna är dessutom avgränsade på följande sätt – de är alltså inte tänkta att vara heltäckande:
- Vi ger inga rekommendationer om nattligt ätande, eller de ovanligare diagnoserna pica och idisslande. Pica innebär att man äter icke-livsmedel, och vid idisslande stöter man upp mat och tuggar om den.
- De varianter av psykologisk behandling som ingår i riktlinjerna är i huvudsak manualbaserade. Det beror på att sådan behandling har tydligast forskningsstöd i välgjorda systematiska översikter.
- Vi lyfter fram vikten av samverkan mellan flera angränsande verksamheter för att vården ska fungera, men vi ger inga rekommendationer om specifik behandling av ätstörningar i kombination med andra sjukdomar eller funktionsnedsättningar.
- Några rekommendationer gäller dem som är svårast sjuka i anorexi, men vi inkluderar inte specifika insatser i heldygnsvård eller tvångsvård. Vägledning för dessa vårdformer finns i andra stöd från Socialstyrelsen.
- Vi berör inte hur hälso- och sjukvården bör utreda misstänkta ätstörningar, eftersom vägledningsbehovet bedöms vara större inom andra områden. Vi betonar dock vikten av förebyggande arbete samt tidiga och samordnade insatser. Nationellt programområde psykisk hälsa startade också arbetet med ett vård- och insatsprogram för ätstörningar under våren 2024, som kommer att komplettera riktlinjerna framöver.
Vissa av insatserna behöver utföras i den specialiserade vården, men rekommendationerna är i regel riktade till hälso- och sjukvården generellt.
Vidare har Socialstyrelsen undersökt kunskapsläget för fler insatser än dem som vi nu ger rekommendationer om. För flera av dem saknas tillräcklig forskning om effekten, och för en del finns inte heller stöd i erfarenhetsbaserad kunskap. Det gäller till exempel olika typer av psykologisk behandling. En annan fråga gäller Mandometermetoden, där flera aktörer har lyft fram ett behov av vägledning. Inte heller för den metoden finns forskning av tillräcklig kvalitet. Socialstyrelsen ger dessutom generellt enbart rekommendationer om metoder som ingår i den allmänt finansierade vården.
Versionshistorik
Riktlinjerna publicerades första gången i april 2024. I den nuvarande versionen från december 2024 har vi tagit hänsyn till värdefulla synpunkter från sjukvårdsregionerna, berörda intresse- och yrkesorganisationer, specialistföreningar, enskilda yrkesverksamma och privatpersoner. Bland annat har vi lagt till en rekommendation om anorexikompetens i heldygnsvården (id-nummer: AN12).
Nytt för denna andra version av riktlinjerna är också den separata delen med rekommendationer till dig som ger vård och stöd till personer med en ätstörning. Den första versionen innehöll enbart rekommendationer till beslutsfattare och chefer.
Läs mer
- I bilagan Metodbeskrivning (pdf) finns mer information om hur vi har avgränsat riktlinjerna.
- I bilagan Kunskapsunderlag (pdf) finns en mer detaljerad redovisning av kunskapsläget för de frågor som vi har undersökt men inte ger rekommendationer om. Se kapitlet Underlag som inte lett till rekommendationer.
- Flera andra arbeten berör frågor om tvångsvård. Se till exempel Socialstyrelsens rapport Psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård – kartläggning och utvecklingsförslag (pdf). Socialstyrelsen har också flera pågående arbeten på området (se sidan Kompletterande stöd).