Nationella riktlinjer för vård vid stroke – information till patienter och närstående
I riktlinjerna ingår också behandlingar för olika svårigheter som har orsakats av stroke eller TIA, till exempel:
- sväljproblem
- svårigheter att gå
- svårigheter att röra armar och händer
- svårigheter att tala
- nedsatt kognitiv förmåga
- depression eller andra psykiska reaktioner
- för lite fysisk aktivitet
- smärta.
Dessutom ingår vissa insatser för dig som är närstående till någon som har haft stroke eller TIA.
Riktlinjerna gäller sådant som är särskilt viktigt att känna till för dem som beslutar om resurserna i hälso- och sjukvården. Därför beskrivs kanske inte just den behandling som du behöver, även om den är viktig och effektiv.
Riktlinjerna publicerades i januari 2020 efter en mindre översyn.
Några centrala budskap
Vi ger totalt 119 rekommendationer till hälso- och sjukvården. Här sammanfattar vi några viktiga budskap:
Viktigt med rätt åtgärder från akut skede till rehabilitering
Med rätt åtgärder snabbt kan många som drabbas av stroke överleva och komma tillbaka till ett bra liv. I akutskedet kan läkaren till exempel först se vad som har hänt i hjärnan och därefter välja bästa tänkbara åtgärd. Det kan vara att lösa upp eller ta ut en blodpropp som skapat syrebrist i ett kärl i hjärnan. Det är också mycket viktigt att du som drabbats av en stroke får vård på en specialiserad strokeenhet på sjukhuset, där personalen har särskild kunskap om stroke. Så snart som möjligt bör du också få komma i gång med rehabilitering, som anpassas efter dina behov, så att du blir så återställd som möjligt. Vi rekommenderar till exempel tidig utskrivning från sjukhuset och rehabilitering hemma, med hjälp av ett stroketeam.
Uppföljning och stöd för ett fortsatt friskt liv
Om du har fått en stroke har du ökad risk att få en ny stroke, eller drabbas av någon annan hjärt-kärlhändelse. Därför bör hälso- och sjukvården tidigt och under lång tid följa upp hur du mår och vilket stöd du behöver för att hålla dig frisk. Socialstyrelsen rekommenderar en strukturerad uppföljning där vårdpersonalen bland annat bedömer
- om du klarar av vardagen eller om du behöver mer rehabilitering eller hjälpmedel
- om du behöver stöd för att sluta röka eller bli mer fysiskt aktiv
- om du behöver läkemedelsbehandling, exempelvis mot höga blodfetter.
Hur följs riktlinjerna upp?
Vi utvärderar kvaliteten i hälso- och sjukvården, bland annat utifrån rekommendationerna i våra nationella riktlinjer. Utvärderingarna riktar sig till beslutsfattare på olika nivåer och pekar på vad som behöver förbättras. En utvärdering av strokevården publicerades 2018. Den visade att vården utvecklas i en positiv riktning, så att färre drabbas av stroke och fler av de drabbade överlever. Den visade också att både rehabiliteringen i stort och samordningen mellan olika vårdgivare skulle behöva bli bättre.