Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede – information till patienter och närstående
Kunskapsstödet handlar om att skapa förutsättningar för en god palliativ vård, oavsett vilken sjukdom det handlar om och var vården ges. Det innehåller också rekommendationer, bland annat om samtal och lindrande behandling. Rekommendationerna tar till exempel upp vad som kan göras vid besvär som:
- smärta
- illamående
- ångest
- förstoppning
- svampinfektion
- nedsatt rörlighet.
Kunskapsstödet gäller sådant som är särskilt viktigt att känna till för dem som beslutar om resurserna i hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Därför beskrivs kanske inte just den behandling som du eller din närstående behöver, även om den är viktig och effektiv.
Kunskapsstödet publicerades 2013.
Några centrala budskap
Vi gör totalt 11 bedömningar av vad som är grundläggande för god palliativ vård, och ger 29 rekommendationer till hälso- och sjukvården och socialtjänsten om behandling och stöd. Här sammanfattar vi några viktiga budskap:
Fyra hörnstenar för palliativ vård
En god palliativ vård vilar på fyra hörnstenar:
- att läkare, sjuksköterskor och annan personal arbetar tillsammans
- att de arbetar för att lindra symtom
- att de kommunicerar med och bygger en relation till dig som är sjuk
- att de ger stöd till dig som är närstående.
Vård- och omsorgspersonalen behöver finnas där för er, både för dig som är i livets slutskede och för dig som är närstående. Detta gäller oavsett vilken sjukdom det handlar om, och var den palliativa vården ges.
Vården behöver anpassas efter dig eller din närstående
När du eller en närstående till dig är i livets slutskede är det viktigt att ni får bestämma hur ni vill ha det och att vården stödjer ert sociala nätverk, så att den sista tiden i livet blir så bra som möjligt. Vård- och omsorgspersonal bör utgå från sådant som har varit viktigt för dig eller din närstående i livet.
Nationellt vårdprogram kompletterar kunskapsstödet
Det finns ett nationellt vårdprogram för palliativ vård, som beskriver både grundläggande förutsättningar för god palliativ vård och specifika behandlingar. Det beskriver också skillnader i livets slutskede beroende på vilken sjukdom patienten har. Den sista tiden i livet kan exempelvis se olika ut för den som har en hjärtsjukdom eller KOL än för den som har cancer.
Nationellt vårdprogram för palliativ vård, Regionala cancercentrum
Hur följs riktlinjerna upp?
Vi utvärderar kvaliteten i hälso- och sjukvården och socialtjänsten, bland annat utifrån rekommendationerna i våra nationella riktlinjer och andra kunskapsstöd. Utvärderingarna riktar sig till beslutsfattare på olika nivåer och pekar på vad som behöver förbättras. En utvärdering från 2016 visade att den palliativa vården utvecklades i rätt riktning. Men fler patienter behövde få en munhälsobedömning (eftersom munproblem är vanligt), och fler behövde få uppskatta sin smärta (för att få rätt smärtlindring). Fler patienter och närstående behövde också få stödjande samtal i olika skeden. Dessutom behövde personalen i den palliativa vården mer handledning och utbildning.