Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård – information till patienter
Dessa sjukdomar ingår i riktlinjerna:
- kranskärlssjukdom
- klaffsjukdom
- arytmi
- hjärtsvikt
- genetisk hjärt-kärlsjukdom
- medfödda hjärtfel.
Riktlinjerna gäller sådant som är särskilt viktigt att känna till för dem som beslutar om resurserna i hälso- och sjukvården. Därför beskrivs kanske inte just den behandling som du behöver, även om den är viktig och effektiv.
Riktlinjerna publicerades i juni 2018 efter en mindre översyn, som utgick från riktlinjerna från 2015.
Några centrala budskap
Vi ger totalt 169 rekommendationer till hälso- och sjukvården i riktlinjerna. Här sammanfattar vi några viktiga budskap:
Fysisk träning och rökstopp ger ett friskare hjärta
Många som har hjärtsjukdom kan bli betydligt friskare genom att vara fysiskt aktiva. Vi rekommenderar att hälso- och sjukvården hjälper personer med framför allt hjärtsvikt och kranskärlssjukdom med fysisk träning. Vi lyfter också fram att du som har kranskärlssjukdom och som röker bör få stöd att sluta röka.
Komplicerade frågor bör bedömas av flera specialister
Om du har en hjärtsjukdom och samtidigt komplicerande faktorer, bör du få en bedömning av flera specialister som tillsammans diskuterar och planerar din vård. Det gäller exempelvis om du har ett medfött hjärtfel och blir gravid, eller om du har förträngningar i hjärtats kranskärl och samtidigt andra faktorer som gör det svårt att välja behandling.
Hur följs riktlinjerna upp?
Vi utvärderar kvaliteten i hälso- och sjukvården, bland annat utifrån rekommendationerna i våra nationella riktlinjer. Utvärderingarna riktar sig till beslutsfattare på olika nivåer och pekar på vad som behöver förbättras. 2015 publicerade vi den senaste utvärderingen av hjärtsjukvården. Den visade att hjärtsjukvården i allmänhet håller hög kvalitet. Den akuta vården är oftast mycket bra, men fler patienter behöver få en kvalificerad rehabilitering, det vill säga stöd och träning för att uppnå så god hälsa som möjligt efter att ha drabbats av hjärtsjukdom.