Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom – information till patienter

Demens är ett samlingsnamn för flera sjukdomar som har det gemensamt att de påverkar hjärnan. Det leder till att du får sämre minne och svårare att fungera i vardagen.

Riktlinjerna gäller sådant som är särskilt viktigt att känna till för dem som beslutar om resurserna i hälso- och sjukvården. Därför beskrivs kanske inte just den behandling som du behöver, även om den är viktig och effektiv.

Riktlinjerna publicerades 2017, och ersatte då de tidigare riktlinjerna från 2010. Den nya versionen innehåller färre och mindre detaljerade rekommendationer.

Några centrala budskap

Vi ger totalt 76 rekommendationer till hälso- och sjukvården och socialtjänsten i riktlinjerna. Här sammanfattar vi några viktiga budskap:

Utredning visar vilken behandling och vilket stöd du behöver

Så fort du själv eller någon i din omgivning misstänker att du har en demenssjukdom är det viktigt att du får en basal demensutredning. Den kan du få göra på din vårdcentral. Om utredningen visar att du har en demenssjukdom behöver man också ta reda på vilken sorts demens, för att du ska få rätt behandling.

Ibland räcker inte en basal utredning, till exempel om det är svårt att bedöma symtomen. Då kan du behöva en utvidgad utredning, med fler undersökningar. Den får du göra på en specialistklinik.

Du ska stå i centrum, inte sjukdomen

Vi rekommenderar personcentrerad vård och omsorg för dig med demenssjukdom. Det betyder att du som person står i centrum, inte din sjukdom. Du bemöts som en person med egen självkänsla, egna upplevelser och egna rättigheter. Du bör få vård och omsorg av ett team med de kompetenser som behövs för att se helheten i din situation. Om du behöver insatser från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska de samarbeta.

Även dina anhöriga kan påverkas av demenssjukdomen på många sätt. Därför kan de behöva stöd och utbildning för att bättre förstå sjukdomen och kunna hantera olika situationer. De kan också få olika typer av avlösning, för att hinna ta hand om sig själva.

Dina behov förändras allt eftersom sjukdomen fortskrider. Därför är det viktigt att du får en regelbunden uppföljning av hur du mår och hur din situation ser ut. Vård- och omsorgsteamet bör sedan anpassa de insatser du får. De anpassade insatserna kan också vara en stor hjälp för dina anhöriga.

Läkemedel kan motverka symtom

Det går inte att bota demenssjukdom, men det finns läkemedel som kan mildra symtom. Det kan också hända att du känner dig nedstämd, orolig och rastlös. Då är det viktigt att vård- och omsorgsteamet utreder vad det beror på, och försöker hjälpa dig att må bättre. Om det inte hjälper kan du behöva läkemedel mot depression, oro och rastlöshet.

Hur följs riktlinjerna upp?

Vi utvärderar kvaliteten i hälso- och sjukvården och socialtjänsten, bland annat utifrån rekommendationerna i våra nationella riktlinjer. Utvärderingarna riktar sig till beslutsfattare på olika nivåer och pekar på vad som behöver förbättras. 2018 publicerade vi en utvärdering av vården och omsorgen för personer med demenssjukdom. Den visade att hälso- och sjukvården har blivit bättre på att utreda demenssjukdom, men att det finns stora brister inom andra områden. Inte minst brister insatserna för personer med demenssjukdom som bor hemma, därför att hemtjänsten saknar både kompetens och praktiska förutsättningar.