Nationella riktlinjer: ätstörningar – information till patienter

Riktlinjerna gäller sådant som är särskilt viktigt att veta för dem som bestämmer över vården. Därför beskrivs kanske inte just det stöd som du behöver, även om det är viktigt och effektivt.

Riktlinjerna publicerades i maj 2024. De är Socialstyrelsens första nationella riktlinjer om ätstörningar.

Några centrala budskap

Vi ger 38 rekommendationer till beslutsfattare och chefer i riktlinjerna. Här sammanfattar vi några viktiga budskap:

Du ska få hjälp av kunnig personal – på ett respektfullt sätt

Vårdpersonal behöver mer kunskap om ätstörningar, så att du som behöver det kan få rätt vård i tid. Därför rekommenderar Socialstyrelsen att personal i hela hälso- och sjukvården får grundutbildning om olika typer av ätstörningar. Även personal i socialtjänsten behöver mer kunskap, för att kunna ge bra stöd.

Du har rätt att bli bemött på ett respektfullt sätt, och du ska till exempel inte behöva känna skuld eller skam för ditt beteende.

Det behövs bättre vård för mindre kända ätstörningar

Många förknippar ätstörningar med underviktiga unga kvinnor. Anorexi är den mest kända ätstörningen, men det är ännu vanligare med andra typer. De syns ofta inte utanpå. Vården behöver bli bättre för alla med ätstörningar, även de ätstörningar som inte är lika kända som anorexi.

Ett exempel på en sådan ätstörning är hetsätningsstörning. Det betyder att man tappar kontrollen över sitt ätande minst en gång i veckan, och äter en stor mängd på kort tid. Men man kräks inte efteråt. Att kräkas eller motionera överdrivet är däremot vanligt vid ätstörningen bulimi.

En annan ätstörning som kräver bättre vård är ARFID. Du som har ARFID äter bara en viss typ av mat. Men det beror inte på negativa tankar om kroppens utseende. Du kanske känner starkt obehag av vissa smaker eller konsistenser, eller så saknar du ofta aptit.

Du behöver behandling som passar just dig

En ätstörning ger ett stort lidande, men de allra flesta blir friska. Det finns olika typer av behandlingar, och det är viktigt att hitta en som passar just dig.

För många fungerar kognitiv beteendeterapi (KBT) bra. Du behöver då få en variant av KBT som är anpassad till ätstörningar. Barn och ungdomar kan också bli hjälpta av familjebaserad terapi. Då deltar familjen aktivt i behandlingen. För dig som har en hetsätningsstörning eller bulimi kan det fungera att få hela eller delar av behandlingen i videomöten.

Dessutom finns KBT som är särskilt anpassad till ätstörningen ARFID. För barn med ARFID hjälper ofta en särskild sorts matträning med familjen.

Du bör få extra stöd om du behöver det

Ibland behövs särskilt stöd för att en ätstörningsbehandling ska fungera. Några exempel:

• Du eller ditt barn kan få stöd från till exempel socialtjänsten eller habiliteringen om det är svårt att klara av vardagslivet.
• Du kan behöva utredning och behandling för andra svårigheter samtidigt med ätstörningsbehandlingen – till exempel om du har en depression, eller svårigheter som kan bero på adhd eller autism.
• Du kan behöva särskilt stöd för att må så bra det går just nu, om du har långvarig och svår anorexi och har fått behandling flera gånger utan framgång.

Hur följs riktlinjerna upp?

Vi kommer att utvärdera hur hälso- och sjukvården och socialtjänsten följer riktlinjerna om ätstörningar. Våra utvärderingar riktar sig till beslutsfattare och pekar på vad som behöver förbättras.