Så tar vi fram kunskapsstöden

Välja område för kunskapsstöd

Många kunskapsstöd tar vi fram på uppdrag av regeringen. Det är också vanligt att våra egna kartläggningar visar att kunskapsstöd behövs. När vi har beslutat att ta fram ett nytt kunskapsstöd, knyter vi meriterade sakkunniga till arbetet.

Avgränsa och ta fram underlag

I varje kunskapsstöd fokuserar vi på att ge stöd i de mest angelägna frågorna. Det kan vara problem som yrkesverksamma, patienter, brukare och andra intressenter förmedlar till oss. Om kunskapsstödet ska innehålla rekommendationer eller inte beror bland annat på om det redan finns lagstiftning på området, och på vilka resurser vi har för arbetet.

Som underlag tar vi fram bästa tillgängliga kunskap. I första hand använder vi systematiska översikter över vetenskapliga studier, men om det saknas vetenskapligt underlag kan vi utgå från erfarenhetsbaserad kunskap.

Ta fram rekommendationer

När ett kunskapsstöd ska innehålla rekommendationer tar vi fram rekommendationerna i en separat process. Där deltar andra sakkunniga än de som arbetat med kunskapsunderlaget.

Vi ger fem typer av rekommendationer:

• bör (starkt positiv rekommendation)
• kan (svagt positiv rekommendation)
• kan i undantagsfall (svagt negativ rekommendation)
• bör inte (starkt negativ rekommendation)
• FoU (utför inte rutinmässigt, utan endast inom ramen för forskning eller utvärdering).

Remissversion och slutlig version av nationellt kunskapsstöd

Socialstyrelsen sammanställer en remissversion av kunskapsstödet, och efterfrågar synpunkter från patient- och brukarorganisationer, yrkesverksamma, verksamheter och andra berörda. Även allmänheten kan ge synpunkter. Vi tar hänsyn till alla synpunkter innan vi publicerar en slutlig version av kunskapsstödet.