Senaste version av HSLF-FS 2016:64 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om erkännande av yrkeskvalifikationer

Observera att det är den tryckta versionen av författningen som gäller. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. För uppgift om använda bemyndiganden och ikraftträdandebestämmelser, se respektive författning.

Ändrad: T.o.m. HSLF-FS 2023:19

Senaste lydelse: Gäller från och med: 2023-07-01

1 kap. Inledande bestämmelser

Tillämpningsområde
1 § Dessa föreskrifter ska tillämpas vid Socialstyrelsens prövning av förutsättningarna för den som har förvärvat yrkeskvalifikationer eller fått dem erkända i ett annat EES-land än Sverige att få

–– yrkeskvalifikationerna erkända, legitimation för yrket, bevis om specialistkompetens, bevis om rätt att kalla sig specialistsjuksköterska eller bevis om rätt att använda yrkestiteln undersköterska vid etablering i Sverige, eller
–– utöva ett yrke tillfälligt i Sverige.

Föreskrifterna ska gälla de yrken för vilka Socialstyrelsen är behörig myndighet enligt 2 a–z i bilagan till förordningen (2016:157) om erkännande av yrkeskvalifikationer. (HSLF-FS 2023:19)

Definitioner och uttryck
2 § De definitioner och uttryck som används i lagen (2016:145) om erkännande av yrkeskvalifikationer, patientsäkerhetslagen (2010:659), förordningen (2016:157) om erkännande av yrkeskvalifikationer och patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) har samma betydelse i dessa föreskrifter och allmänna råd.

I föreskrifterna och de allmänna råden används därutöver beteckningen EES-land för en stat inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Vad som anges om EES-land gäller även för Schweiz.

Beteckningen tredjeland används för ett land som inte omfattas av andra stycket.

Med yrkeskvalifikationsdirektivet avses Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/55/EU.

2 kap. Automatiskt erkännande av yrkeskvalifikationer vid etablering i Sverige

1 § I detta kapitel ges bestämmelser om automatiskt erkännande av yrkeskvalifikationer vid etablering i Sverige vilka kompletterar bestämmelserna i 13 § lagen (2016:145) om erkännande av yrkeskvalifikationer och 5 kap. 14 § patientsäkerhetsförordningen (2010:1369).

Apotekare
2 § En apotekare som har genomgått sin utbildning i ett annat EESland ska få sina yrkeskvalifikationer erkända om han eller hon

1. har ett sådant utbildnings-, examens- eller annat behörighetsbevis som anges i 5.6.2 i bilaga V till yrkeskvalifikationsdirektivet, och
2. inte temporärt eller definitivt förbjudits att utöva yrket.

Barnmorskor
3 § En barnmorska som har genomgått sin utbildning i ett annat EES-land ska få sina yrkeskvalifikationer erkända om

1. han eller hon har ett sådant utbildnings-, examens- eller annat behörighetsbevis som anges i 5.5.2 i bilaga V till yrkeskvalifikationsdirektivet,
2. beviset uppfyller de övriga villkor som ställs i direktivet och detta har intygats av den behöriga myndigheten i det andra EES-landet, och
3. han eller hon inte temporärt eller definitivt förbjudits att utöva yrket.

Läkare
4 § En läkare som har genomgått sin utbildning i ett annat EES-land ska få sina yrkeskvalifikationer erkända om han eller hon

1. har ett sådant utbildnings-, examens- eller annat behörighetsbevis som anges i 5.1.1 i bilaga V till yrkeskvalifikationsdirektivet, och
2. inte temporärt eller definitivt förbjudits att utöva yrket.

5 § En allmänpraktiserande läkare som har genomgått sin praktiska utbildning eller specialistutbildning i ett annat EES-land ska få sina yrkeskvalifikationer erkända om han eller hon

1. har ett sådant utbildnings-, examens- eller annat behörighetsbevis som anges i 5.1.4 i bilaga V till yrkeskvalifikationsdirektivet, och
2. inte temporärt eller definitivt förbjudits att utöva yrket.

6 § En specialistläkare som har genomgått sin specialistutbildning i ett annat EES-land ska få sina yrkeskvalifikationer erkända om han eller hon

1. har ett sådant bevis om specialistkompetens som anges i 5.1.3 i bilaga V till yrkeskvalifikationsdirektivet, och
2. inte temporärt eller definitivt förbjudits att utöva yrket.

Sjuksköterskor
7 § En sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård som har genomgått sin utbildning i ett annat EES-land ska få sina yrkeskvalifikationer erkända om han eller hon

1. har ett sådant utbildnings-, examens- eller annat behörighetsbevis som anges i 5.2.2 i bilaga V till yrkeskvalifikationsdirektivet, och
2. inte temporärt eller definitivt förbjudits att utöva yrket.

Tandläkare
8 § En tandläkare som har genomgått sin utbildning i ett annat EESland ska få sina yrkeskvalifikationer erkända om han eller hon

1. har ett sådant utbildnings-, examens- eller annat behörighetsbevis som anges i 5.3.2 i bilaga V till yrkeskvalifikationsdirektivet, och
2. inte temporärt eller definitivt förbjudits att utöva yrket.

9 § En specialisttandläkare som har genomgått sin specialistutbildning i ett annat EES-land ska få sina yrkeskvalifikationer erkända om han eller hon

1. har ett sådant bevis om specialistkompetens som anges i 5.3.3 i bilaga V till yrkeskvalifikationsdirektivet, och
2. inte temporärt eller definitivt förbjudits att utöva yrket.

Jämställd utbildning eller förvärvade rättigheter
10 § En apotekare, barnmorska, läkare, allmänpraktiserande läkare, specialistläkare, sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård, tandläkare eller specialisttandläkare vars utbildnings-, examenseller annat behörighetsbevis från ett annat EES-land inte uppfyller de krav som framgår av 2–9 §§ ska ändå få sina yrkeskvalifikationer erkända om han eller hon

1. har genomgått en jämställd utbildning eller förvärvat rättigheter till yrket i enlighet med avd. III kap. III i yrkeskvalifikationsdirektivet och detta har intygats av den behöriga myndigheten i det andra EES-landet, och
2. inte temporärt eller definitivt förbjudits att utöva yrket.

3 kap. Den generella ordningen för erkännande av yrkeskvalifikationer vid etablering i Sverige

1 § Bestämmelser om erkännande av yrkeskvalifikationer enligt den generella ordningen vid etablering i Sverige finns i 9–11 §§ lagen (2016:145) om erkännande av yrkeskvalifikationer.

2 § Ett erkännande enligt den generella ordningen av ett bevis på formella kvalifikationer som har utfärdats i tredjeland förutsätter att en behörig myndighet i ett annat EES-land har intygat att

1. yrkesutövarens yrkeskvalifikationer har erkänts i det landet, och
2. yrkesutövaren har utövat yrket i minst tre år i det landet.

4 kap. Språkkunskaper för legitimation och bevis om rätt att använda yrkestiteln undersköterska vid etablering i Sverige (HSLF-FS 2023:19)

1 § Av 5 kap. 15 § andra stycket patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) framgår det att legitimation eller bevis om rätt att an­vända yrkestiteln undersköterska inte får meddelas en yrkesutövare om han eller hon inte har för yrket nödvändiga kunskaper i svenska, danska eller norska språket.

För att få legitimation eller bevis om rätt att använda yrkestiteln undersköterska ska yrkesutövaren visa att han eller hon har sådana kunskaper.

Allmänna råd
De nödvändiga språkkunskaperna kan visas genom godkänt resultat
− i Svenska 3 eller Svenska som andraspråk 3 för legitimationsyrkena,
− i Svenska 1 eller Svenska som andraspråk 1 för bevis om rätt att använda yrkestiteln undersköterska,
− från någon kurs som ger behörighet till högskolestudier i Sverige,
− på något prov som ger behörighet till högskolestudier i Sverige, Danmark eller Norge,
− på prov i svenska, danska eller norska på nivå C1 enligt den gemensamma europeiska referensramen för språk (GERS) för legitimationsyrkena, eller
− på prov i svenska, danska eller norska på nivå B2 enligt GERS för bevis om rätt att använda yrkestiteln undersköterska.

För legitimationsyrkena kan nödvändiga språkkunskaper även visas genom ett intyg från en vårdgivare som styrker att yrkesutövaren har kunskaper i svenska, danska eller norska språket på nivå C1 enligt GERS.

För bevis om rätt att använda yrkestiteln undersköterska kan nödvändiga språkkunskaper även visas genom ett intyg som styrker att yrkesutövaren har kunskaper i svenska, danska eller norska
språket på nivå B2 enligt GERS från
− en vårdgivare,
− någon som bedriver verksamhet enligt socialtjänstlagen (2001:453), eller
− någon som bedriver verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. (HSLF-FS 2023:19)

5 kap. Legitimation, bevis om specialistkompetens, bevis om rätt att kalla sig specialistsjuksköterska och
bevis om rätt att använda yrkestiteln undersköterska vid etablering i Sverige (HSLF-FS 2023:19)

Legitimation
1 § En yrkesutövare som vill etablera sig i Sverige ska efter ansökan få legitimation för ett sådant yrke som anges i tabellen i 4 kap. 1 § patientsäkerhetslagen (2010:659) om han eller hon uppfyller kraven för att få yrkeskvalifikationerna erkända. Detta ska dock gälla under förutsättning att det inte finns hinder för honom eller henne att få legitimation med hänsyn tagen till

1. kraven på språkkunskaper enligt 5 kap. 15 § andra stycket patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) och 4 kap. 1 § andra stycket, eller
2. vad som anges i 5 kap. 16 § patientsäkerhetsförordningen.

Bevis om specialistkompetens
2 § En specialistläkare eller specialisttandläkare som vill etablera sig i Sverige ska efter ansökan få ett bevis om specialistkompetens om han eller hon

1. får sina yrkeskvalifikationer erkända, och
2. uppfyller kraven i 5 kap. 17 § första stycket patientsäkerhetsförordningen (2010:1369).

En allmänpraktiserande läkare som vill etablera sig i Sverige ska efter ansökan få ett bevis om specialistkompetens i allmänmedicin om han eller hon uppfyller kraven i första stycket 1 och 2.

Bevis om rätt att kalla sig specialistsjuksköterska
3 § En specialistsjuksköterska som vill etablera sig i Sverige ska efter ansökan få ett bevis om rätt att kalla sig specialistsjuksköterska om han eller hon

1. får sina yrkeskvalifikationer erkända, och
2. uppfyller kraven i 5 kap. 17 § andra stycket patientsäkerhetsförordningen (2010:1369).

Bevis om rätt att använda yrkestiteln undersköterska (HSLF-FS 2023:19)
4 § En undersköterska som vill etablera sig i Sverige ska efter ansökan få bevis om rätt att använda yrkestiteln undersköterska om han eller hon
− får sina yrkeskvalifikationer erkända, och
− uppfyller kraven på språkkunskaper i 5 kap. 15 § andra stycket patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) och i 4 kap. 1 § andra stycket. (HSLF-FS 2023:19)

6 kap. Förhandsunderrättelse och förhandskontroll vid tillfällig yrkesutövning i Sverige

1 § I detta kapitel ges bestämmelser om förhandsunderrättelse och förhandskontroll vid tillfällig yrkesutövning i Sverige vilka kompletterar bestämmelserna i 5 kap. 2 respektive 5 §§ patientsäkerhetsförordningen (2010:1369).

Förhandsunderrättelse
2 § Till en förhandsunderrättelse enligt 5 kap. 2 § patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) ska yrkesutövaren foga

1. ett intyg utfärdat av en behörig myndighet i ett annat EES-land som visar dels att han eller hon är lagligen etablerad i det landet, dels att det inte finns något förbud för honom eller henne att utöva yrket när intyget utfärdas,
2. bevis på yrkeskvalifikationer,
3. en handling som innehåller uppgifter om den tillfälliga yrkesutövningens varaktighet, frekvens, periodicitet och kontinuitet,
4. ett intyg som visar att han eller hon har för yrket nödvändiga kunskaper i svenska, danska eller norska språket, och
5. ett intyg som bekräftar att han eller hon inte har dömts för något brott.

Kravet i första stycket 4 ska inte gälla förhandsunderrättelser om tillfällig yrkesutövning som specialistläkare eller specialisttandläkare, om yrkesutövaren redan har legitimation som läkare respektive tandläkare.

Kraven i första stycket 2 och 5 ska inte gälla förhandsunderrättelser om tillfällig yrkesutövning som undersköterska. 

Om varken yrket eller utbildningen för yrket är reglerat i det EESland där yrkesutövaren är lagligen etablerad, ska yrkesutövaren även bifoga ett underlag som visar att han eller hon under de tio år som föregår yrkesutövningen i Sverige har utövat yrket i ett eller flera EESländer i minst ett år.

Allmänna råd

Ett intyg enligt 2 § första stycket 4 som visar att yrkesutövaren har för yrket nödvändiga kunskaper i svenska, danska eller norska språket kan utgöras av ett betyg eller något annat dokument som visar godkänt resultat
− i Svenska 3 eller Svenska som andraspråk 3 för legitimationsyrkena,
− i Svenska 1 eller Svenska som andraspråk 1 för bevis om rätt att använda yrkestiteln undersköterska,
− från någon kurs som ger behörighet till högskolestudier i Sverige,
− på något prov som ger behörighet till högskolestudier i Sverige, Danmark eller Norge,
− på prov i svenska, danska eller norska på nivå C1 enligt den gemensamma europeiska referensramen för språk (GERS) för legitimationsyrkena, eller
− på prov i svenska, danska eller norska på nivå B2 enligt GERS för bevis om rätt att använda yrkestiteln undersköterska.

För legitimationsyrkena kan skyldigheten enligt 2 § första stycket 4 även fullgöras genom ett intyg från en vårdgivare som styrker att yrkesutövaren har kunskaper i svenska, danska eller norska språket på nivå C1 enligt GERS.

För bevis om rätt att använda yrkestiteln undersköterska kan skyldigheten enligt 2 § första stycket 4 även fullgöras genom ett intyg som styrker att yrkesutövaren har kunskaper i svenska, danska eller norska språket på nivå B2 enligt GERS från
− en vårdgivare,
− någon som bedriver verksamhet enligt socialtjänstlagen (2001:453), eller
− någon som bedriver verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. (HSLF-FS 2023:19)

3 § Socialstyrelsen kan i enskilda fall medge undantag från kravet i 2 § första stycket 4, om det finns särskilda skäl.

Förhandskontroll
4 § Om det vid en förhandskontroll enligt 5 kap. 5 § patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) framkommer att en yrkesutövare har yrkeskvalifikationer som väsentligt skiljer sig från den utbildning som krävs i Sverige för att få ett tidsbegränsat behörighetsbevis och i den mån skillnaden är skadlig för folkhälsa eller patientsäkerhet, får Socialstyrelsen besluta att yrkesutövaren ska genomgå ett lämplighetsprov för att styrka att han eller hon har den kunskap, färdighet eller kompetens som krävs för att få ett tidsbegränsat behörighetsbevis.

Vad som anges i första stycket ska inte gälla om den väsentliga skillnaden kompenseras genom

1. yrkesutövarens yrkeserfarenhet, eller
2. livslångt lärande som formellt har godkänts för detta ändamål av ett relevant organ.

7 kap. Utövande av yrkesverksamhet

Barnmorskor
1 § Barnmorskor ska ha tillträde till och rätt att utöva följande yrkesverksamheter som förtecknas i artikel 42.2 i yrkeskvalifikationsdirektivet:

1. Ge information och råd om familjeplanering.
2. Konstatera graviditet. Göra de undersökningar som behövs för att övervaka att graviditetsutvecklingen är normal. Följa normala graviditeter.
3. Ordinera eller rekommendera de undersökningar som krävs för att så tidigt som möjligt kunna diagnostisera riskgraviditeter.
4. Utarbeta program för blivande föräldrars förberedelse inför barnets födelse och föräldrarollen. Ge råd om hygien och näringstillförsel.
5. Ta hand om och bistå mödrar under förlossning. Övervaka fosters tillstånd i livmodern med hjälp av kliniska metoder och tekniska hjälpmedel.
6. Leda spontanförlossningar. Vid behov utföra episiotomi. I brådskande fall assistera vid sätesförlossning.
7. Känna igen varningssignaler om onormala tillstånd hos en mor eller ett nyfött barn där tillståndet kräver att läkare ingriper samt vid behov bistå läkaren. Vidta nödvändiga åtgärder när läkare inte finns till hands. Det gäller särskilt manuellt avlägsnande av moderkakan, eventuellt följt av manuell undersökning av livmodern.
8. Undersöka och ta hand om ett nyfött barn. Ta de initiativ som krävs och eventuellt genomföra omedelbar återupplivning.
9. Ta hand om och övervaka mödrars återhämtning efter förlossning. Ge nödvändig information om spädbarnsvård så att en mor kan ge sitt nyfödda barn bästa möjliga utveckling.
10. Utföra den behandling som har ordinerats av läkare.

Apotekare
2 § Apotekare, som har bevis på formella kvalifikationer i farmaci på universitetsnivå eller motsvarande nivå som uppfyller villkoren i artikel 44 yrkeskvalifikationsdirektivet, ska ha tillträde till och rätt att utöva följande yrkesverksamheter som förtecknas i artikel 45.2 samma direktiv:

1. Galenisk utveckling av läkemedel.
2. Framställning och kontroll av läkemedel.
3. Laboratoriekontroll av läkemedel.
4. Lagring, förvaring och distribution av läkemedel i partihandelsledet.
5. Anskaffning, beredning, kontroll, lagring, utlämning och tillhandahållande av säkra och effektiva läkemedel av erforderlig kvalitet på öppenvårdsapotek.
6. Beredning, kontroll, lagring och tillhandahållande av säkra och effektiva läkemedel av erforderlig kvalitet på sjukhus.
7. Ge information om läkemedel. Ge rådgivning om läkemedel, inklusive lämplig användning.
8. Rapportering om farmaceutiska produkters biverkningar till Läkemedelsverket.
9. Individuell uppföljning av patienter under medicinering. (HSLF-FS 2020:48)

Ladda ner eller beställ