Senaste version av SOSFS 2006:9 Socialstyrelsens föreskrifter om säkerhet vid sjukvårdsinrättningar som ger psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård samt vid enheter för rättspsykiatrisk undersökning
Observera att det är den tryckta versionen av författningen som gäller. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. För uppgift om använda bemyndiganden och ikraftträdandebestämmelser, se respektive författning.
Ändrad: t.o.m. HSLF-FS 2024:22
Senaste lydelse: Gäller från och med: 2024-11-01
1 kap. Tillämpningsområde
1 § Dessa föreskrifter ska tillämpas vid sjukvårdsinrättningar där det ges vård enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård och lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård samt vid enheter för rättspsykiatrisk undersökning.
Vid tillämpningen av föreskrifterna ska kraven på en god vård som anges i 5 kap. 1 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) beaktas.
I det följande används ”verksamhet” som en gemensam benämning för sjukvårdsinrättningar som ger vård enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård och lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård samt för enheter för rättspsykiatrisk undersökning. ”Patient” används som en gemensam benämning för patienter som vårdas med stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård och lagen om rättspsykiatrisk vård samt för personer som genomgår rättspsykiatrisk undersökning. (HSLF-FS 2017:20)
2 kap. Definitioner
1 § I dessa föreskrifter avses med
| säkerhet | skydd för patienter, personal och samhället i övrigt i samband med psykiatrisk tvångsvård, rättspsykiatrisk vård eller rättspsykiatrisk undersökning |
| inre säkerhet | säkerhet inom en avdelning Kommentar: Den inre säkerheten kan t.ex. avse vårdens innehåll och rutiner för att förhindra användningen av alkohol och andra droger. |
| yttre säkerhet | en avdelnings skalskydd och perimeterskydd |
| skalskydd | skydd i form av en avdelnings fysiska gränser Kommentar: Skalskyddet utgörs av omslutande väggar, tak och golv med tillhörande byggnadsdetaljer och slussfunktioner. |
| perimeterskydd | skydd inom en verksamhets område men utanför skalskyddet för att fördröja rymning och fritagning samt förhindra otillbörlig kontakt genom skalskyddet Kommentar: Perimeterskyddet kan t.ex. utgöras av omslutande murar eller staket. |
| säkerhetsanpassning | åtgärder som vidtas för att åstadkomma säkerhet |
| säkerhetshandling | handling som innehåller teknisk beskrivning av säkerheten Kommentar: Säkerhetshandlingen innehåller situationsplan samt plan- och sektionsritningar och anger funktionskraven för den fysiska säkerheten, som t.ex. perimeterskydd, omslutande och sektionsindelade byggnadsdelar, angreppssida för konstruktioner mot genombrytning samt el- och teleanläggningar, vilka redovisas med grafiska symboler. |
| anmälningsansvarig | befattningshavare som vårdgivaren utsett att svara för anmälningsskyldigheten |
| avvikelsehantering | rutiner för att identifiera, dokumentera och rapportera negativa händelser och tillbud samt för att fastställa och åtgärda orsaker, utvärdera åtgärdernas effekt och sammanställa och återföra erfarenheterna Kommentar: Avvikelsehanteringen gäller säkerhetsrelaterade händelser respektive säkerhetsanpassning. |
| (SOSFS 2013:5) |
3 kap. Säkerhetsanpassning
Inre säkerhet
1 § Av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete framgår det att varje vårdgivare ska ansvara för att det ledningssystem som ska finnas innehåller de processer och rutiner som behövs för att säkerställa att verksamheten uppfyller de krav som ställs i det följande. (SOSFS 2013:5)
2 § Vårdgivaren ska ge direktiv och säkerställa att det finns skriftliga rutiner för hur den individuellt anpassade vården som ges till patienten ska kunna bidra till att säkerheten upprätthålls. Detta gäller oavsett om vården ges inom en verksamhets område eller i samband med vistelse utanför detta område. (SOSFS 2013:5)
3 § Vårdgivaren ska ge direktiv och säkerställa att det finns skriftliga rutiner för samverkan med beroendevården och primärvården angående säkerheten. Vårdgivaren ska även ta initiativ till samverkan med kommunernas hälso- och sjukvård och socialtjänst. (SOSFS 2013:5)
4 § Vårdgivaren ska ge direktiv och säkerställa att det finns skriftliga rutiner så att hälso- och sjukvårdspersonalen får genomgå
- regelbunden säkerhetsutbildning, och
- regelbundna säkerhetskontroller. (SOSFS 2013:5)
5 § Vårdgivaren ska ge direktiv och säkerställa att det finns skriftliga rutiner för tillämpningen av 6, 6 a och 18–24 §§ lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård respektive 8 § lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård.
Rutinerna ska uppfylla kraven i 2 a och b §§ lagen om psykiatrisk tvångsvård respektive 2 a och b §§ lagen om rättspsykiatrisk vård. (SOSFS 2013:5)
6 § Vårdgivaren ska ge direktiv och säkerställa att det finns skriftliga rutiner för vilka åtgärder hälso- och sjukvårdspersonalen ska vidta, om en patient på egen hand eller med hjälp av utomstående försöker avvika eller avviker från en verksamhet.(SOSFS 2013:5)
Yttre säkerhet
7 § Vårdgivaren ska ge direktiv och säkerställa att det finns skriftliga rutiner för hur skalskyddet ska vara utformat och för regelbunden kontroll av detta skydd. (SOSFS 2013:5)
8 § Vårdgivaren ska ge direktiv och säkerställa att det finns skriftliga rutiner för hur perimeterskyddet ska vara utformat och för regelbunden kontroll av detta skydd. (SOSFS 2013:5)
9 § Vårdgivaren ska ge direktiv och säkerställa att det finns skriftliga rutiner för hur en säkerhetshandling ska upprättas för varje avdelning och hur denna kontinuerligt ska uppdateras. (SOSFS 2013:5)
Säkerhet vid vistelse utanför verksamhetens område
10 § Vårdgivaren ska ge direktiv och säkerställa att det finns skriftliga rutiner för säkerheten när en patient vistas med personal utanför verksamhetens område, t.ex. vid ledsagning eller transporter. (SOSFS 2013:5)
4 kap. Säkerhetsklassificering
1 § Avdelningar vid verksamheter ska delas in i säkerhetsnivåerna
- mycket hög,
- hög, eller
- godtagbar.
Om vården vid en avdelning bedrivs i flera lokaler, ska varje sådan del av en avdelning säkerhetsklassificeras. Detta gäller även avdelningar för rättspsykiatrisk undersökning.
2 § En avdelning, eller del av en avdelning, med mycket hög säkerhetsnivå ska ha ett skal- och perimeterskydd som kan stå emot fritagningsförsök och kvalificerade rymningsförsök.
En avdelning, eller del av en avdelning, med hög säkerhetsnivå ska ha ett skalskydd som kan stå emot rymningsförsök.
En avdelning, eller del av en avdelning, med godtagbar säkerhetsnivå ska ha rutiner för en fortlöpande kontroll av var patienterna befinner sig.
5 kap. Säkerhetsansvarig
1 § Vårdgivaren ska utse en befattningshavare som har ansvaret för säkerheten vid en verksamhet, en säkerhetsansvarig.
2 § Den säkerhetsansvarige ska ansvara för säkerhetsanpassningen enligt 3 kap. 2–9 §§.
3 § Den säkerhetsansvarige ska ansvara för att varje avdelning vid en verksamhet säkerhetsklassificeras enligt fjärde kapitlet.
4 § Upphävd (HSLF-FS 2024:22)
5 § Upphävd (SOSFS 2013:5)
6 § Upphävd (SOSFS 2013:5)
6 kap. Placering av patienter
1 § Vårdgivaren ska ge direktiv och säkerställa att det finns skriftliga rutiner för hur man ska göra en bedömning i det enskilda fallet av risken för fritagning, patientens benägenhet att skada sig själv eller annan och rymningsbenägenheten. Denna bedömning ska ligga till grund för ett beslut om
- vid vilken avdelning en patient som tas in för vård enligt lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård ska vårdas,
- vid vilken avdelning en patient som tas in för frivillig vård från ett häkte, en kriminalvårdsanstalt eller ett särskilt ungdomshem ska vårdas, och
- vid vilken avdelning för rättspsykiatrisk undersökning som en patient ska undersökas.
Bedömningen ska dokumenteras i patientens journal.
2 § Innan beslut fattas om att placera en patient vid en avdelning ska chefsöverläkaren, med hänsyn till vad som framkommit i 1 §, bedöma vilken säkerhetsnivå som är nödvändig.
Vid bedömningen ska särskilt beaktas, om patienten
- tidigare motsatt sig att medverka i planerade psykiatriska vårdåtgärder, eller
- är beroende av alkohol eller andra droger.
Den fastställda säkerhetsnivån ska dokumenteras i patientens journal.
3 § Chefsöverläkaren ska fatta beslut om att placera en patient vid en avdelning som har den säkerhetsnivå som motsvarar patientens behov.
Om det finns särskilda skäl, får en patient placeras vid en avdelning som har en säkerhetsnivå som ligger en nivå över vad som anges i första stycket.
Chefsöverläkaren ska fortlöpande överväga vilken säkerhetsnivå som är lämplig.
4 § En patient som tas in för vård enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård ska vårdas vid en avdelning med godtagbar säkerhetsnivå, om det inte är särskilt påkallat att patienten bedöms och placeras i enlighet med bestämmelserna i 1–3 §§.
5 § Uppgiften om en avdelnings, eller del av en avdelnings, säkerhetsnivå finns i Socialstyrelsens register över anmälda verksamheter som ger vård enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård och lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård samt över enheter för rättspsykiatrisk undersökning.
7 kap. Anmälan vid brister i säkerheten m.m.
Vad ska anmälas?
1 § Av 3 kap. 6 § patientsäkerhetslagen (2010:659) framgår det att en
anmälan till Inspektionen för vård och omsorg ska göras om någon har
drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av annan allvarlig skada
än vårdskada till följd av säkerhetsbrister i verksamheten. (SOSFS 2013:5)
Vem ska anmäla?
2 § Vårdgivaren ska utse en befattningshavare som ska svara för anmälningsskyldigheten.
Den anmälningsansvarige ska ha en sådan ställning i verksamheten att han eller hon har möjlighet att delta i säkerhetsarbetet.
Hur ska anmälan göras?
3 § Anmälan ska göras skyndsamt till Inspektionen för vård och omsorg på blanketten ”Anmälan av brister i säkerheten” (bilagan). Anmälan ska kompletteras med en intern utredning som ska ha kommit in till Inspektionen för vård och omsorg senast två månader efter den dag då den anmälda händelsen ägde rum.
Den interna utredningen ska innefatta
- en redogörelse för händelseförloppet,
- den korrigering av säkerhetsanpassningen som vidtagits omedelbart,
- identifierade orsaker till den säkerhetsrelaterade händelsen,
- en riskbedömning, dvs. sannolikheten för att liknande säkerhetsrelaterade händelser ska inträffa igen och tänkbara konsekvenser,
- säkerhetsrelaterade händelser av liknande art som tidigare har inträffat i verksamheten, och
- åtgärder som har vidtagits för att anpassa säkerheten med utgångspunkt från riskbedömningen. (SOSFS 2013:5)
Information till patient eller närstående
4 § Patienten ska underrättas om att en säkerhetsrelaterad händelse
som hänför sig till denne har föranlett en anmälan enligt 3 kap. 6 §
patientsäkerhetslagen (2010:659), om det inte finns hinder mot detta
enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Patienten ska ges möjlighet att i anslutning till anmälan beskriva sin upplevelse av händelsen.
Om informationen inte kan lämnas till patienten, ska den i stället lämnas till en närstående, om det inte finns hinder mot detta enligt offentlighets- och sekretesslagen.
En anteckning om att patienten eller en närstående underrättats om en anmälan ska göras i patientens journal. Det ska även antecknas om informationen inte lämnats och anledningen till detta. (SOSFS 2013:5)
5 § Den som är anmälningsansvarig svarar för att patienten eller en närstående utan dröjsmål blir informerad om och får en kopia av Inspektionen för vård och omsorgs beslut efter en anmälan. Detta gäller inte om det i det enskilda fallet bedöms olämpligt. (SOSFS 2013:5)
6 § Upphävd (SOSFS 2013:5)
7 § Upphävd (SOSFS 2013:5)
8 kap. Övrigt
1 § har upphört att gälla. (SOSFS 2008:19).
2 § Vårdgivaren ska ge direktiv och säkerställa att det finns skriftliga rutiner för begäran om biträde av polisen enligt 47 § lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård eller 27 § lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård.
3 § Föreskrifter mot våld och hot i arbetsmiljön finns i Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter (AFS 1993:2) om åtgärder mot våld och hot i arbetsmiljön.