Våld lämnar inte alltid ett blåmärke

Många tänker att våld är fysiskt, till exempel sparkar och slag. Men det är mer än så. Våld lämnar inte alltid ett blåmärke och våldet kan bland annat vara psykiskt, sexuellt och ekonomiskt. Det kan inkludera hot, kontroll och manipulation, nedsättande kommentarer, försummelser och isolering från vänner och familj. Våldet behöver inte definieras som brott.

Våld i nära relationer kan vara uppenbart eller subtilt. Ofta består det av en kombination av våldshandlingar och kan pågå systematiskt över tid.

Våldsutövaren kan rikta in sig på en partner, ex-partner, förälder, syskon eller barn – men våldet påverkar inte bara den som är direkt utsatt, utan även närstående.

Att förstå hur våld i nära relationer kan se ut är avgörande för att kunna erbjuda utsatta stöd och hjälp – och kunna stoppa våldet.

Om olika typer av våld på Kunskapsguiden

Fysiskt våld

Sexuellt våld

Ekonomiskt våld

Materiellt våld

Latent våld

Digitalt våld

Försummelse-våld

Hedersrelaterat våld och förtryck

Introduktion: Våld i nära relationer

I Sverige har mer än var tredje kvinna (35%) och var femte man (20%) någon gång i livet utsatts för våld i en nära relation, enligt en undersökning från Brottsförebyggande rådet, Brå. Var tionde barn växer upp i hem där våld förekommer, enligt Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK.

Totalt uppgav 13,6 procent av befolkningen (16–84 år) att de blivit utsatta för någon typ av våld i nära relation under 2022, enligt Brås unxdersökning. Kvinnor utsätts oftare av upprepat och av mer allvarligt våld.

Våld i nära relationer kan drabba alla, oavsett ålder, kön, sexuell läggning, bakgrund med mera. Men det finns vissa grupper som kan vara i en särskilt sårbar position. Till exempel utsätts kvinnor oftare än män, och oftare av upprepat och allvarligare våld.

Särskilt utsatta grupper är äldre kvinnor, unga tjejer, kvinnor med funktionsnedsättning, kvinnor med utländsk bakgrund eller med missbruks- och beroendeproblem. Även HBTQI-personer, kvinnor som tillhör nationella minoriteter och kvinnor som lever i en hederskontext kan vara särskilt sårbara.

Ja, det finns tydliga samband mellan våldsutsatthet och ohälsa.

Att utsättas för våld kan bidra till ökad risk för olika former av psykisk och fysisk ohälsa, både på kort och på lång sikt. Våld kan ge upphov till akuta skador som kräver sjukvård, men det också leda till bland annat kroniska smärtor, ångest, depression och posttraumatiskt stressyndrom.

Våldsutsatta söker ofta hälso- och sjukvård för diffusa fysiska och psykiska symptom som kan ha orsakats av våld. Men de berättar oftast inte om sin utsatthet, eftersom de inte alltid sätter sina besvär i samband med att de är eller har varit våldsutsatta.

Att utsättas för våld och andra svåra upplevelser i barndomen kan påverka sociala relationer, hälsa och välmående även i vuxenlivet.

Våld i nära relationer orsakar lidande och stora påfrestningar på den utsatta, dennes nära och kära och på samhället. Bland annat vet vi att en av tre kvinnor någon gång utsatts för våld i en nära relation och en av tio barn växer upp i hem där våld förekommer.

Det går att stoppa våldet. Men det räcker inte att ge skydd och stöd till de som utsätts för våld. Förebygga, upptäcka och agera är också viktigt. Riktas samordnade insatser till dem som orsakar lidandet kan de sluta använda våld.

Insatser som riktas till våldsutövare sker inte på bekostnad av att ge skydd och stöd till våldsutsatta. Att sätta in dessa insatser är en viktig del i att skydda de utsatta och stoppa våldet.