VLCAD-brist

Sjukdom/tillstånd

VLCAD-brist är en medfödd och ärftlig ämnesomsättningssjukdom (metabol sjukdom). Personer med sjukdomen har nedsatt förmåga att utvinna energi från fett.

VLCAD-brist ingår sedan 2010 i den allmänna screeningen av nyfödda i Sverige (PKU-provet), som görs för att tidigt upptäcka allvarliga, behandlingsbara sjukdomar. Tidig diagnos och rätt behandling kan förebygga och motverka symtomen hos många med sjukdomen.

Nyföddhetsscreening (PKU‑provet)

Sjukdomen orsakas av en nedsatt funktion hos ett enzym, very long chain acyl-CoA dehydrogenase (VLCAD), som behövs för att bryta ned fettsyror i cellen. Enzymer är proteiner som påverkar kemiska reaktioner utan att själva förbrukas. VLCAD-enzymet finns i de flesta celltyper och organ i kroppen, men är särskilt viktigt för hjärnan, levern, skelettmuskulaturen och hjärtat. Dessa organ har stort energibehov och använder fett som en viktig del av sin energi­omvandling. Fett­nedbrytningen är viktig för att upprätthålla kroppens energibalans.

Sjukdomens symtom visar sig vanligen från nyföddhetsperioden upp till 6 års ålder. Lindrigare former av sjukdomen kan ge symtom först i tonåren eller vuxenlivet.

I samband med längre tids fasta eller infektioner riskerar personer med VLCAD-brist att drabbas av en metabol kris, vilket kan vara livshotande. De kan få lågt blodsocker (hypoglykemi), muskelcell­sönderfall (rabdomyolys), sviktande leverfunktion samt hjärtpåverkan. Personer med lindrigare symtom kan bli fort uttröttade vid fysisk aktivitet och få muskelvärk.

VLCAD-brist behandlas med täta måltider, energitillskott i samband med infektioner eller andra risksituationer samt, vid svårare sjukdomsformer, även en fettsnål diet.

Sjukdomen beskrevs första gången av den amerikanska barnläkaren Daniel Hale år 1985 och enzymdefekten identifierades av den japanska forskaren Toshifumi Aoyama och hans medarbetare år 1993.

VLCAD-brist ingår i sjukdomsgruppen beta­oxidationsdefekter som omfattar ett flertal sjukdomar orsakade av nedsatt funktion i något av de enzymsteg som är nödvändiga för cellens nedbrytning av fettsyror. I Socialstyrelsens kunskapsdatabas om sällsynta hälsotillstånd finns separata informationstexter om andra betaoxidationsdefekter, se 

• MCAD-brist
• LCHAD-brist och TFP-brist.

Betaoxidationsdefekter ingår i sin tur i gruppen fettsyranedbrytningssjukdomar (fatty acid oxidation disorders). Denna grupp omfattar även sjukdomar i de enzymsystem som ansvarar för transport av fettsyror inne i cellen. I Socialstyrelsens kunskapsdatabas finns separata informationstexter om fyra fettsyranedbrytningssjukdomar, se

• Primär karnitinbrist
• CACT-brist
• CPT 1A-brist
• CPT 2-brist.

Förekomst

Det föds i genomsnitt 2 till 3 barn per 100 000 med VLCAD-brist varje år i Sverige. Man känner till ett 40-tal personer med sjukdomen i landet. Det finns sannolikt personer med en lindrig form av tillståndet som inte har fått diagnosen fastställd.

Orsak

VLCAD-brist uppstår till följd av sjukdomsorsakande varianter (mutationer) i genen ACADVL på kromosom 17 (17p13.1). Genen är en mall för tillverkningen av (kodar för) enzymet very long chain acyl-CoA dehydrogenase (VLCAD).

VLCAD-enzymet ingår i den enzymkedja som kallas betaoxidationscykeln och som är en central del i nedbrytningen av fettsyror i cellens mitokondrier. Mitokondrier är små enheter i cellerna där olika kemiska reaktioner äger rum för att omvandla energi till former som kroppens organ kan använda. Det finns tre olika enzym i betaoxidationscykelns första steg och dessa är kedjelängdsspecifika: VLCAD-enzymet ansvarar för nedbrytning av långa fettsyror, MCAD-enzymet för medellånga fettsyror och SCAD-enzymet för korta fettsyror. Betaoxidationen i cellens mitokondrier står för den största delen av cellens fettsyranedbrytning. Även andra delar av cellen kan bryta ned framför allt de längsta fettsyrorna, men i en långsammare takt.

Fett är kroppens viktigaste energikälla och fungerar som en energireserv. Inlagrat fett i vävnader frisätts vid fasta och transporteras via blodet ut till kroppens celler där det kan brytas ned och ingå i cellens energiomvandling. Denna omsättning pågår ständigt i kroppen, men ökar kraftigt i samband med fasta, exempelvis under natten.

Kroppens energiomsättning är komplex och kroppens olika organ och vävnader använder olika energikällor. Hjärnan som är kroppens mest energikrävande organ föredrar socker (glukos) som näringskälla, men kan också använda sig av fettnedbrytningsprodukten ketoner. Skelettmuskulaturen använder i första hand lagrat glukos (glykogen) vid kort och intensivt arbete, men växlar till fettförbränning vid längre tids belastning. Hjärtmuskulaturen omvandlar energi genom fett­förbränning.

Vid VLCAD-brist försämras kroppens förmåga att utvinna energi från fett. Det är nedbrytningen av de långa fettsyrorna som är nedsatt, medan nedbrytningen av korta och medellånga fettsyror fungerar normalt. Under förhållanden med regelbundet födointag kan personer med VLCAD-brist bibehålla en normal energibalans. I samband med ett nedsatt födointag eller ökat energibehov, då kroppens behov av energiutvinning från fett blir större, riskerar dock dessa personer att drabbas av energibrist i cellerna. Infektioner, kräkningar, hårt fysiskt arbete eller psykisk stress är exempel på situationer där energibrist kan uppstå. En sådan energibristsituation kallas metabol dekompensation. En metabol dekompensation kan ha skadlig påverkan på kroppens organ. De organ som har störst energibehov, som hjärnan, hjärtat, levern och skelettmuskulaturen, är särskilt känsliga för påverkan.

Utöver energibristen med akuta effekter förekommer även inlagring av felaktigt eller inkomplett nedbrutna fettsyror i levern, skelettmuskulaturen och hjärtat. Det kan ge försämrad organfunktion på lång sikt.

Ärftlighet

VLCAD-brist nedärvs autosomalt recessivt, vilket innebär att båda föräldrarna är friska bärare av en sjukdomsorsakande variant av en gen. Vid varje graviditet med samma föräldrar är sannolikheten 25 procent att barnet får genvarianterna i dubbel uppsättning (en från varje förälder). Barnet får då sjukdomen. Sannolikheten att barnet får en sjukdoms­orsakande genvariant i enkel uppsättning är 50 procent. Då blir barnet, liksom föräldrarna, frisk bärare av en genvariant. Sannolikheten att barnet varken får sjukdomen eller blir bärare av en sjukdomsorsakande genvariant är 25 procent.

Om en person med en autosomalt recessivt ärftlig sjukdom, som har två sjukdomsorsakande genvarianter, får barn med en person som inte har en genvariant ärver samtliga barn en sjukdoms­orsakande genvariant i enkel uppsättning. De får då inte sjukdomen. Om en person med en autosomalt recessivt ärftlig sjukdom får barn med en frisk bärare av en sjukdomsorsakande genvariant är sannolikheten 50 procent att barnet får sjukdomen. Sannolikheten för att barnet blir frisk bärare av en sjukdomsorsakande genvariant är också 50 procent.

Autosomal recessiv nedärvning.

Symtom

Sedan år 2010 tillhör VLCAD-brist de sjukdomar som nyfödda i Sverige screenas för med PKU-provet. PKU-provet är ett blodprov som tas på nyfödda för att tidigt upptäcka allvarliga, behandlingsbara sjukdomar. Om sjukdomen upptäcks vid screeningen kan förebyggande behandling hinna startas innan symtomen visar sig. I dag är de allra flesta barn som diagnosticeras med VLCAD-brist vid screeningen symtomfria vid den första uppföljningen som sker vid ungefär en veckas ålder.

Nyföddhetsscreening (PKU‑provet)

Sjukdomens svårighetsgrad kan variera mellan olika personer. Vid den i Sverige vanligaste formen av VLCAD-brist är barnen oftast symtomfria under nyföddhetsperioden. Utan behandling kan de dock få svåra symtom i samband med infektioner eller längre fasteperioder under de första levnadsåren. Ett fåtal med VLCAD-brist föds med en svår form, vilket ofta leder till allvarliga och ibland livshotande symtom redan under de första levnadsdagarna. En tredje grupp har en lindrigare sjukdom och uppvisar inga symtom under uppväxten, men får ofta symtom i tonåren eller som vuxna.

Akuta symtom

Beskrivningen nedan avser barn som inte fått diagnos och behandling från späd ålder.

Svår VLCAD-brist med symtom under nyföddhetsperioden kan leda till livshotande påverkan på flera organsystem. Mycket lågt blodsocker (svår hypoglykemi) med syraförgiftat blod (metabol acidos), sviktande leverfunktion, förstorat hjärta med nedsatt pumpfunktion (kardiomyopati) och njursvikt är exempel på symtom som kan uppkomma redan under de första levnadsdagarna.

Personer med en lindrigare form av sjukdomen får vanligen symtom under uppväxtåren och då särskilt i anslutning till infektioner eller längre tids fasta. Hypoglykemi med samtidig muskel­smärta eller muskelcellsönderfall (rabdomyolys) och återkommande episoder av rabdomyolys i samband med omfattande fysisk aktivitet är vanligt. Rabdomyolys innebär att myoglobin, ett protein i muskelcellerna, läcker ut i blodet. I dessa situationer mörkfärgas urinen av myoglobinet (myoglobinuri) och det finns risk för skador på njurarna.

Även hjärtsvikt orsakat av akut eller långsamt utvecklad kardiomyopati förekommer.

Kroniska symtom

Även efter att diagnosen har ställts och behandlingen har påbörjats kan sjukdomen påverka kroppen negativt. Episoder av metabol dekompensation med muskelpåverkan och risk för hypoglykemi förekommer även hos personer som får behandling.

Ett mindre antal personer med VLCAD-brist får upprepade episoder av rabdomyolys, vilket medför risk för njurskador. Episoderna utlöses ofta av infektioner eller fysisk aktivitet, men ibland utan uppenbar orsak. De kan vara svåra att helt förebygga med behandling, vilket leder till ett ökat behov av sjukhusvård med intravenöst dropp och övervakning av njurfunktionen. Muskulär uttröttbarhet och nedsatt muskelstyrka är vanliga symtom hos dessa personer.

Felaktigt eller inkomplett nedbrutna fettsyror kan inlagras i levern, skelettmuskulaturen och hjärtat. Det kan ge försämrad organfunktion på lång sikt.

Den kognitiva förmågan kan vara påverkad vid VLCAD-brist och en del får en intellektuell funktionsnedsättning. Det gäller framför allt personer som haft episoder av svår metabol dekompensation med hypoglykemi under uppväxten. För personer med VLCAD-brist som inte har haft denna typ av svåra symtom förväntas utvecklingen vara normal.

Graden av intellektuell funktionsnedsättning varierar. Personer som har en intellektuell funktionsnedsättning har en generellt nedsatt kognitiv förmåga. Det innebär svårigheter med abstrakt och teoretiskt tänkande och påverkar i hög grad förmågan att lära sig saker, planera och utföra uppgifter samt att lösa problem. I kombination med nedsatt förmåga att kommunicera innebär detta svårigheter att socialt och praktiskt klara av sin vardag. Personer med sjukdomen kan få omfattande motoriska funktionsnedsättningar och en del får epilepsi.

Diagnostik

Sedan år 2010 ingår VLCAD-brist i den allmänna nyföddhetsscreeningen i Sverige. Syftet med nyföddhets­screeningen är att identifiera barn med behandlingsbara, medfödda sjukdomar för att tidigt kunna sätta in behandling och därmed undvika negativ påverkan på kroppens organ. Över 99 procent av alla nyfödda barn i landet deltar i nyföddhetsscreeningen. Provtagningen sker så snart som möjligt efter 48 timmars ålder. Det innebär att misstanke om VLCAD-brist i regel uppkommer innan barnet är en vecka gammalt.

För de personer som inte har fått diagnosen fastställd via nyföddhetsscreeningen kan vägen till diagnos vara mer komplicerad, eftersom sjukdomen är ovanlig och symtomen kan vara svåra att känna igen.

Återkommande episoder av muskelsönderfall (rabdomyolys), lågt blodsocker (hypoglykemi) med samtidiga låga nivåer av ketoner (hypoketotisk hypoglykemi) och förstorat hjärta med nedsatt pumpfunktion (kardiomyopati) utan känd orsak bör ge misstanke om VLCAD-brist.

Vid diagnostik av VLCAD-brist tas blodprov för analys av nivån av acylkarnitiner, som är en sorts fettsyror. Vid VLCAD-brist ses en specifik profil med förhöjning av långa fettsyror med 14 kolatomer. Acylkarnitinprofilen används både vid nyföddhetsscreeningen och vid den kliniska utredningen.

Den återstående aktiviteten hos det defekta VLCAD-enzymet mäts. Det kan göras i vita blodkroppar från ett blodprov eller i odlade celler från en hudbiopsi. Prov­resultatet jämförs med resultat från friska kontrollpersoner och kan ge vägledning om personen har en svår eller lindrigare form av sjukdomen.

Diagnosen bekräftas med DNA-analys.

I samband med att diagnosen ställs är det viktigt att genetisk vägledning erbjuds. Det innebär information om sjukdomen och hur den ärvs samt en bedömning av sannolikheten för olika familjemedlemmar att få barn med samma sjukdom.

Vid ärftliga sjukdomar där den genetiska avvikelsen är påvisad i familjen är det möjligt att utföra anlagsbärardiagnostik och fosterdiagnostik samt i vissa fall preimplantatorisk genetisk testning (PGT).

Behandling/stöd

Sjukdomen har varierande allvarlighetsgrad, men är sällan livshotande när diagnos ställts och behandling inletts.

Personer som har VLCAD-brist behandlas av ett team av läkare, dietist, sjuksköterska och psykolog med kunskap om ärftliga ämnesomsättningssjukdomar. Om man inte bor i närheten av ett sjukhus med ett expertteam bör behandlande läkare på hemorten ha nära och regelbunden kontakt med ett sådant team.

Akutbehandling

Vid infektioner, kräkningar eller andra situationer med risk för metabol dekompensation ges energitillskott i form av extra kolhydrater. I mindre allvarliga fall ges tillskott av ett kolhydratpulver som blandas med vatten och intas mellan ordinarie måltider. Vid svårigheter att behålla energi­tillskott som tas via munnen samt vid mer allvarliga symtom ges intravenöst glukosdropp på sjukhus. Kolhydrattillskottet ger snabbt tillgänglig energi till hjärnan, levern och andra organ med högt energibehov. Ett ökat intag av kolhydrater stimulerar också till frisättning av insulin från bukspott­körteln. Det hämmar kroppens fettförbränning och minskar frisättningen av fettsyror som annars kan inlagras i vävnaderna.

Kostbehandling

Strikt dietbehandling brukar ges till personer med svår form av sjukdomen medan personer med lindrigare former ofta har en mindre strikt fettbegränsning. Dieten anpassas efter personens ålder, aktivitetsnivå och sjukdomsgrad. Dietbehandlingen bör ske i samråd med läkare och dietist med erfarenhet av behandling av metabola sjukdomar.

Dietbehandlingen vid VLCAD-brist innebär en anpassad kost med låg andel fett där syftet är att minska intaget av de långa fettsyror som inte kan brytas ned. Fett i kosten innehåller en blandning av korta, medellånga och långa fettsyror. En fettbegränsning leder därför även till minskat intag av de korta och medellånga fettsyror som personer med VLCAD-brist kan omvandla till energi på ett normalt sätt. För att kompensera för detta ges tillskott av medellånga fettsyror.

En diet med ett begränsat fettintag kan även leda till brist på essentiella fettsyror, det vill säga fettsyror som kroppen inte kan bilda utan som måste tillföras regelbundet via kosten. För att undvika bristsituationer ges ofta kosttillskott med essentiella fettsyror.

Kostbehandlingen har ofta god effekt på inlagring av fett i vävnaderna och minskar risken för kronisk påverkan på levern, skelettmuskulaturen och hjärtat.

Inför fysisk ansträngning ges ofta extra energi i form av kolhydrater och medellånga fettsyror.

Eftersom sjukdomen medför en nedsatt förmåga att fasta är en begränsning av fastetiden en viktig del av behandlingen. Syftet är att undvika den höga fettnedbrytning som sker under längre tids fasta samt att undvika hypoglykemi. Det är viktigt med regelbundna måltider. Hur ofta personer med sjukdomen bör äta varierar från var tredje timme för nyfödda till mer sällan för äldre barn och vuxna.

Uppföljning

Det är viktigt med återkommande kontroller av näringstillståndet hos både barn och vuxna med sjukdomen. Hos barn följs även tillväxt och utveckling. Sjukdomen kontrolleras också med blodprover avseende tecken på muskel- och leverpåverkan. Ultraljud av hjärtat och levern utförs regelbundet. För personer med VLCAD-brist som har kronisk påverkan på hjärtat, skelett­muskulaturen eller levern behövs ibland behandling och uppföljning av specialister på hjärtsjukdomar (kardiolog) och leversjukdomar (hepatolog).

Det är viktigt med psykologiskt och socialt stöd. Personer med sjukdomen bör erbjudas fortlöpande stöd utifrån ålder och mognad. Kontakt med andra i liknande situation är ofta betydelsefullt.

I vuxen ålder behövs fortsatt medicinsk uppföljning. Eventuell kostbehandling fortsätter som regel hela livet. Alla med sjukdomen bör bära med sig skriftlig information med uppgifter om sjukdomen och behovet av energitillförsel i form av kolhydrater eller glukos vid fysisk stress, olyckor med kroppsskada och akuta operationer med narkos. En varningstext ska införas i journalen.

Graviditet och förlossning kan innebära en ökad risk för metabol dekompensation varför gravida kvinnor med VLCAD-brist bör följas av specialistmödravården i samråd med ansvarig metabolläkare.

Habilitering

Barn med svåra symtom av sjukdomen kan behöva habiliteringsinsatser från tidig ålder, för att stimulera barnets utveckling och kompensera för de funktionsnedsättningar som tillståndet medför.

Habilitering innebär stöd och behandling till personer med medfödda eller tidigt förvärvade funktionsnedsättningar som är varaktiga. Syftet med de habiliterande insatserna är att personer med funktionsnedsättningar ska kunna utveckla och bibehålla bästa möjliga funktionsförmåga, samt få förutsättningar att leva ett så självständigt och delaktigt liv som möjligt.

I ett habiliteringsteam ingår yrkeskategorier med särskild kunskap om funktionsnedsättningar och deras effekter på vardagsliv, hälsa och utveckling samt hur följderna kan förebyggas och minskas.

Habiliteringsinsatserna planeras utifrån barnets behov och förutsättningar, varierar över tid och sker i nära samverkan med närstående och andra personer i barnets nätverk. Insatserna kan ges inom det medicinska, pedagogiska, psykologiska, sociala och tekniska området. De omfattar bland annat utredning och behandling samt utprovning av hjälpmedel.

I insatserna ingår också att förmedla kunskap till föräldrar och andra i nätverket så att de kan ge stöd utifrån barnets funktionsförmåga. Föräldrarna får även information om möjligheterna att anpassa bostaden och andra miljöer som barnet vistas i, liksom information om olika typer av stöd och insatser från samhället.

Habiliteringen omfattar också psykologiskt stöd till barn och unga med funktionsnedsättningar, samt deras föräldrar, syskon och andra närstående, i samband med att diagnosen ställs och även senare. Kontakt med andra familjer i liknande situation kan vara värdefullt.

Samhällsstöd

Kommunen kan erbjuda stöd i olika former för att underlätta vardagslivet för personer med funktionsnedsättningar och deras närstående.

Arbetsförmedlingen ger vägledning vid funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan. Försäkringskassan samordnar de insatser som behövs för att söka eller återgå i arbete när en funktionsnedsättning påverkar arbetsförmågan.

Forskning

Forskning om VLCAD-brist bedrivs på många håll i världen:

I Pittsburg finns en stor forskargrupp som leds av professor Jerry Vockley. Där pågår flera olika projekt som inkluderar både biokemisk grundforskning och forskning om alternativa dietbehandlingar.

Professor Melanie Gillingham leder en forskargrupp vid Oregon University som bland annat studerar dietbehandling och fysisk aktivitet vid fettsyraoxidationssjukdomar som VLCAD-brist.

Vid Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm pågår flera projekt där man undersöker fastemetabolismen och effekterna av nyföddhetsscreeningen vid VLCAD-brist. Kontaktperson för studierna är professor Anna Nordenström (se under rubriken Resurspersoner).

Forskning kring dietbehandling med syntetiska ketonkroppar vid VLCAD-brist genomförs av en forskargrupp vid Utrechts universitetssjukhus i Nederländerna. Arbetet leds av professor Gipke Wisser.

Dietbehandling med triheptanoin, en syntetisk fettsyra, har sedan ett antal år studerats bland annat hos personer med VLCAD-brist. Uppföljningsstudier har påvisat en minskad frekvens av akuta komplikationer. Ett läkemedel baserat på triheptanoin finns registrerat på den amerikanska marknaden sedan år 2022.

• Den europeiska databasen Orphanet samlar information om forskning som rör sällsynta hälsotillstånd, se orpha.net, sökord: very long-chain acyl-coenzyme A dehydrogenase deficiency.
• Databasen EU Clinical Trials Register drivs av EU:s läkemedelsmyndighet EMA som samlar information om europeiska kliniska studier, se Clinical trials, sökord: VLCAD deficiency.
• Den amerikanska databasen ClinicalTrials.gov samlar information om kliniska studier, se clinicaltrials.gov, sökord: very long-chain acyl-coenzyme A dehydrogenase deficiency.

Resurser

Kunskap om VLCAD-brist och resurser för diagnostik finns vid universitetssjukhusen.

Diagnostik och utredning görs vid Centrum för medfödda metabola sjukdomar (CMMS), Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, och Klinisk kemi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg.

• Viss vård vid medfödd metabol sjukdom utförs vid Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och Skånes universitetssjukhus i Lund, se tillstånd Medfödd metabol sjukdom, inklusive nyföddhetsscreening.

VLCAD-brist ingår i nätverket MetabERN för sällsynta medfödda metabola sjukdomar, se metab.ern-net.eu.

Resurspersoner

Resurspersonerna kan svara på frågor om VLCAD-brist:

Barnsjukvård

Vuxensjukvård

Intresseorganisationer

Det finns ingen specifik intresseorganisation för personer med VLCAD-brist i Sverige, men generell kunskap om metabola sjukdomar finns hos följande organisationer:

Databas

Orphanet samlar information om intresseorganisationer, framför allt i Europa, se orpha.net, sökord: very long chain acyl CoA dehydrogenase deficiency.

Kurser, erfarenhetsutbyte

International Network for Fatty Acid Oxidation Research and Management (INFORM), är ett internationellt nätverk som samlar vetenskaplig forskning och klinisk kunskap om betaoxidationsdefekter. Nätverket arrangerar årligen en konferens, informnetwork.org.

Ytterligare information

Kvalitetsregister

Övrigt

• OMIM, Online Mendelian Inheritance in Man, omim.org, sökord: VLCAD, very long-chain acyl-coenzyme A dehydrogenase deficiency.
• GeneReviews (University of Washington), GeneReviews, sökord: VLCAD, very long-chain acyl-coenzyme A dehydrogenase deficiency.
• Orphanet, europeisk databas, orpha.net, sökord: VLCAD, very long-chain acyl-coenzyme A dehydrogenase deficiency.

Litteratur

Aoyama T, Uchida Y, Kelley RI, Marble M, Hofman K, Tonsgard JH et al. A novel disease with deficiency of mitochondrial very-long-chain acyl-CoA dehydrogenase. Biochem Biophys Res Commun 1993; 191: 1369–1372. https://doi.org/10.1006/bbrc.1993.1368

Bleeker JC, Visser G, Clarke K, Ferdinandusse S, de Haan FH, Houtkooper RH et al. Nutritional ketosis improves exercise metabolism in patients with very long-chain acyl-CoA dehydrogenase deficiency. J Inherit Metab Dis 2020; 43: 787–799. https://doi.org/10.1002/jimd.12217

Boneh A, Andresen BS, Gregersen N, Ibrahim M, Tzanakos N, Peters H et al. VLCAD deficiency: pitfalls in newborn screening and confirmation of diagnosis by mutation analysis. Mol Genet Metab 2006; 88: 166–170. https://doi.org/10.1016/j.ymgme.2005.12.012

Brown A, Crowe L, Andresen BS, Anderson V, Boneh A. Neurodevelopmental profiles of children with very long chain acyl-CoA dehydrogenase deficiency diagnosed by newborn screening. Mol Genet Metab 2014; 113: 278–282. https://doi.org/10.1016/j.ymgme.2014.10.005

Diekman EF, Ferdinandusse S, van der Pol L, Waterham HR, Ruiter JP, Ijlst L et al. Fatty acid oxidation flux predicts the clinical severity of VLCAD deficiency. Genet Med 2015; 17: 989–994. https://doi.org/10.1038/gim.2015.22

Fatehi F, Okhovat AA, Nilipour Y, Mroczek M, Straub V, Töpf A et al. Adult-onset very-long-chain acyl-CoA dehydrogenase deficiency (VLCADD). Eur J Neurol 2020; 27: 2257–2266. https://doi.org/10.1111/ene.14402

Gillingham MB, Heitner SB, Martin J, Rose S, Goldstein A, El-Gharbawy AH et al. Triheptanoin versus trioctanoin for long-chain fatty acid oxidation disorders: a double blinded, randomized controlled trial. J Inherit Metab Dis 2017; 40: 831–843. https://doi.org/10.1007/s10545-017-0085-8

Hale DE, Batshaw ML, Coates PM, Frerman FE, Goodman SI, Singh I et al. Long-chain acyl coenzyme A dehydrogenase deficiency: an inherited cause of nonketotic hypoglycemia. Pediatr Res 1985; 19: 666–671. https://doi.org/10.1203/00006450-198507000-00006

Labella B, Lanzi G, Cotti Piccinelli S, Caria F, Damioli S, Risi B et al. Juvenile-onset recurrent rhabdomyolysis due to compound heterozygote variants in the ACADVL gene. Brain Sci 2023; 13: 1178. https://doi.org/10.3390/brainsci13081178

Olsson D, Barbaro M, Haglind C, Halldin M, Lajic S, Tucci S et al. Very long-chain acyl-CoA dehydrogenase deficiency in a Swedish cohort: Clinical symptoms, newborn screening, enzyme activity, and genetics. JIMD Rep 2022; 63: 181–190. https://doi.org/10.1002/jmd2.12268

Singh P, Amaro D, Obi O, Kiran F, Hediger E, Toler TL et al. Postmortem diagnosis of very long chain acyl-CoA dehydrogenase (VLCAD) deficiency in a neonate with sudden cardiac death. JIMD Rep 2023; 64: 261–264. https://doi.org/10.1002/jmd2.12365

Spiekerkoetter U, Lindner M, Santer R, Grotzke M, Baumgartner MR, Boehles H et al. Management and outcome in 75 individuals with long-chain fatty acid oxidation defects: results from a workshop. J Inherit Metab Dis, 2009: 32: 488–497. https://doi.org/10.1007/s10545-009-1125-9

Sörensen L, von Döbeln U, Åhlman H, Ohlsson A, Engvall M, Naess K et al. Expanded screening of one million Swedish babies with R4S and CLIR for post-analytical evaluation of data. Int J Neonatal Screen 2020; 6: 42. https://doi.org/10.3390/ijns6020042

Van Calcar SC, Sowa M, Rohr F, Beazer J, Setlock T, Weihe TU et al. Nutrition management guideline for very-long chain acyl-CoA dehydrogenase deficiency (VLCAD): An evidence- and consensus-based approach. Mol Genet Metab 2020; 131: 23–37. https://doi.org/10.1016/j.ymgme.2020.10.001

Vockley J, Burton B, Berry G, Longo N, Phillips J, Sanchez-Valle A et al. Effects of triheptanoin (UX007) in patients with long-chain fatty acid oxidation disorders: Results from an open-label, long-term extension study. J Inherit Metab Dis 2021; 44: 253–263. https://doi.org/10.1002/jimd.12313

Vockley J, Burton BK, Berry G, Longo N, Phillips J, Sanchez-Valle A et al. Triheptanoin for the treatment of long-chain fatty acid oxidation disorders: Final results of an open-label, long-term extension study. J Inherit Metab Dis 2023; 46: 943–955. https://doi.org/10.1002/jimd.12640

Yamada K, Taketani T. Management and diagnosis of mitochondrial fatty acid oxidation disorders: focus on very-long-chain acyl-CoA dehydrogenase deficiency. J Hum Genet 2019; 64: 73–85. https://doi.org/10.1038/s10038-018-0527-7

Medicinsk expert/granskare/redaktion

Medicinsk expert som har skrivit textunderlaget är biträdande överläkare David Olsson, Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna.