Saethre-Chotzens syndrom

Sjukdom/tillstånd

Saethre-Chotzens syndrom tillhör sjukdomsgruppen medfödda och ärftliga kraniofaciala missbildningssyndrom och karaktäriseras av missbildningar i kraniet och ansiktsskelettet. Syndromet är ett av de vanligare syndromen med kraniosynostos. Kraniosynostoser är tillstånd där någon eller några av skallens sömmar (suturer) slutits för tidigt och förbenats. Skallen och ibland hjärnan kan då inte växa normalt.

Kännetecknande för syndromet är att huvudet har en annorlunda form. Den avvikande skallformen kan leda till ett högt tryck i hjärnan, vilket kan medföra symtom som irritabilitet och huvudvärk. Även utvecklingen av ögon, öron, mun och tänder kan vara påverkad. Symtomen varierar från knappt märkbara förändringar till påtagliga avvikelser.

Personer med Saethre-Chotzens syndrom behöver ofta gå igenom flera olika operationer.

Symtomen beskrevs första gången på 1930-talet av den norska psykiatern Haakon Saethre och hans tyska kollega Fritz Chotzen. Det är dock först under de senaste decennierna som kombinationen av symtom har betraktats som ett specifikt syndrom.

I Socialstyrelsens kunskapsdatabas om sällsynta hälsotillstånd finns separata informationstexter om andra missbildningssyndrom som omfattar ansiktets och kraniets skelett, se till exempel:

• Aperts syndrom
• Crouzons syndrom
• Kraniofacial mikrosomi
• Pfeiffers syndrom
• Treacher Collins syndrom.

Förekomst

Ungefär 2–4 barn av 100 000 föds med Saethre-Chotzens syndrom. Det innebär att det i Sverige föds ungefär 2–4 barn med syndromet varje år. Då symtomen kan vara mycket lindriga finns det sannolikt personer med syndromet som inte har fått diagnosen fastställd.

Orsak

Saethre-Chotzens syndrom orsakas av en förändring (mutation) i genen TWIST1, som finns på den korta armen av kromosom 7 (7p21.1). Genen är en mall för tillverkningen av (kodar för) proteinet TWIST. Proteinet är en transkriptionsfaktor (genreglerare) som aktiverar eller blockerar andra geners funktion. Proteinet TWIST påverkar aktiviteten hos gener som styr tillverkningen av FGFR-proteiner (fibroblastic growth factor receptor). Dessa har stor betydelse för skelettets utveckling under fostertiden.

Skallen hos ett nyfött barn består av många skallben som är löst sammanfogade med mjuka sömmar. Sömmarna gör det möjligt för skallen att växa snabbt i takt med att hjärnan växer under fostertiden och spädbarnsåret. Skallbenens tillväxt sker direkt från benhinnorna (intramembranös tillväxt) i de elastiska sömmarna. Även ansiktets ben tillväxer på detta sätt.

Hos barn med Saethre-Chotzens syndrom har det under fostertiden skett en för tidig slutning (synostos) av sömmarna mellan pannbenet och hjässbenen (sutura coronaria) på ena eller båda sidorna. I sällsynta fall kan flera av skallens sömmar ha slutits för tidigt.

Ärftlighet

Saethre-Chotzens syndrom nedärvs autosomalt dominant. Detta innebär att om en av föräldrarna har Saethre-Chotzens syndrom, det vill säga har en normal gen och en sjukdomsorsakande variant av en gen, är sannolikheten att få syndromet 50 procent för såväl söner som döttrar. De barn som inte har fått den sjukdomsorsakande genvarianten får inte syndromet och för det inte heller vidare.

Autosomal dominant nedärvning.

Syndromet kan också uppstå till följd av en nyuppkommen sjukdomsorsakande genvariant. Genvarianten har då oftast uppstått i en av föräldrarnas könsceller (ägg eller spermie). Sannolikheten att föräldrarna på nytt får ett barn med syndromet uppskattas då till mindre än 1 procent. Den nyuppkomna genvarianten hos barnet blir dock ärftlig och kan föras vidare till nästa generation.

Saethre-Chotzens syndrom har så kallad fullständig penetrans, vilket innebär att alla som har den sjukdomsorsakande genvarianten uppvisar tecken på sjukdom. Uttrycksgraden (expressiviteten) kan dock variera vilket innebär att personer med samma genvariant kan få alltifrån nästan omärkbara till mycket uttalade symtom.

Symtom

Personer med Saethre-Chotzens syndrom kan ha mycket varierande missbildningar och symtom, från knappt märkbara förändringar till påtagliga avvikelser.

Huvud

Den tidiga slutningen (synostosen) av skallbenets sömmar gör att barn med Saethre-Chotzens syndrom får ett huvud med en annorlunda form, vanligen högt och kort. Om synostosen är begränsad till den ena sidan av huvudet blir ansiktet och huvudet asymmetriskt.

Till följd av den tidiga slutningen av suturerna kan det uppstå ett för högt tryck i skallen, vilket påverkar hjärnan. Detta kan ge symtom i form av irritabilitet hos det lilla barnet. Hos äldre barn kan det höga trycket leda till huvudvärk, kräkningar och aptitlöshet.

Ansiktsmissbildningar kan ge upphov till trånga övre luftvägar, vilket kan orsaka andningssvårigheter hos små barn.

Det främre hårfästet är lågt placerat.

Under sena tonåren kan nässkiljeväggen växa till mer än normalt och göra att näsan blir sned.

Ögon

Barn med Saethre-Chotzens syndrom kan ha hängande ögonlock (ptos). Skelning förekommer oftare hos barn med syndromet än hos andra barn.

Ett högt tryck inne i skallen kan leda till skador på synnerven med synnedsättning som följd.

Öron

Barnen kan ha öron som är påtagligt små, sitter lågt eller har en avvikande form. Vissa har en hörselnedsättning som orsakas av ledningshinder i mellanörat (konduktiv hörselnedsättning). Hos små barn kan långvarig ansamling av vätska i mellanörat ge en hörselnedsättning som kan behandlas. I regel är hörselnedsättningen lindrig hos barn med Saethre-Chotzens syndrom.

Mun och tänder

En del barn med syndromet har felaktigt placerade eller för många tänder. Enstaka barn föds med gomspalt vilket kan medföra att barnen har svårt att suga och äta under spädbarnstiden och småbarnstiden. Även talutvecklingen kan påverkas.

Övrigt

Vissa barn har mindre sammanväxningar (syndaktyli) av huden mellan pekfinger och långfinger och/eller motsvarande tår (finger och tå II-III). Fingrarna kan vara något kortare, bredare eller snedare än förväntat. Sammanväxning av ryggkotor förekommer, men ger sällan några symtom.

Diagnostik

Diagnosen ställs med hjälp av yttre tecken som ibland kan upptäckas direkt vid födseln. Det kan vara svårt att särskilja Saethre-Chotzens syndrom från andra kraniofaciala syndrom. Ibland är de yttre tecknen knappt märkbara och diagnosen ställs först i vuxen ålder, till exempel genom att en släkting får diagnosen fastställd.

Diagnosen bekräftas med DNA-analys.  

I samband med att diagnosen ställs är det viktigt att genetisk vägledning erbjuds. Det innebär information om syndromet och hur det ärvs, samt en bedömning av sannolikheten för olika familjemedlemmar att få barn med samma syndrom.

Vid ärftliga syndrom där den genetiska avvikelsen är påvisad i familjen kan i vissa fall anlagsbärardiagnostik, fosterdiagnostik och preimplantatorisk genetisk diagnostik/testning (PGD/PGT) utföras.

Behandling/stöd

Behandlingen vid Saethre-Chotzens syndrom är till stor del kirurgisk och inriktas på att lindra symtomen, förebygga medicinska komplikationer och kompensera för de funktionsnedsättningar som syndromet leder till.

Alla barn med kraniofaciala missbildningar behandlas av ett särskilt kraniofacialt team, som utreder och planerar de olika operationer som kan bli aktuella. Behandlingen kräver samverkan mellan flera olika specialister, till exempel plastikkirurg, käkkirurg, specialisttandläkare, ögonläkare samt öron-, näs- och halsläkare.

Operationerna syftar till både funktionella och utseendemässiga korrigeringar och planeras utifrån varje barns behov. Tidpunkten för de olika insatserna beror bland annat på hur svåra missbildningarna är och hur skelettet växer.

Huvud

Barn som får diagnosen Saethre-Chotzens syndrom undersöks noga för att kontrollera att trycket i huvudet inte är förhöjt och att andningen fungerar. Ansvarig läkare bör kontakta ett kraniofacialt team vid något av universitetssjukhusen för vidare utredning.

Om trycket inne i huvudet är förhöjt behövs en operation för att skapa plats för hjärnan att växa. Sammanväxningarna av skallbenen opereras tidigt, vanligen vid sex månaders ålder. Många barn kan i dag opereras med fjäderteknik. Det innebär att en eller flera fjädrar tillfälligt opereras in för att vidga skallbenen.

Ögon

Ögonen och synförmågan undersöks av en ögonläkare. Ett högt tryck inne i huvudet kan leda till skador på synnerven, även om en operation av skallen har gjorts. Det är därför viktigt med regelbundna undersökningar av ögonbottnarna under uppväxten.

Nedhängande ögonlock som skymmer synfältet kan opereras.

Skelning kan behandlas genom att det öga som har bäst syn täcks med en lapp så att synen på det andra ögat kan tränas upp.

Öron

Barnen bör undersökas av en öronläkare eftersom hörselnedsättning kan förekomma. Om barnet har en hörselnedsättning som beror på vätska i mellanörat kan ett litet plaströr sättas in i trumhinnan för att leda ut vätskan. Personer med mer bestående hörselnedsättning kan behöva hörselhjälpmedel.

Hörselvårdskonsulenter, hörselvården och hörselhabiliteringen ger både psykosocialt och specialpedagogiskt anpassat stöd till personer med nedsatt hörsel i alla åldrar.

Mun och tänder

Barn som föds med gomspalt opereras tidigt, vanligtvis under det första året. En logoped kan ge råd och stöd kring matning och talutveckling.

Det är viktigt med förebyggande tandvård och täta kontroller hos tandläkare. Tandreglering (ortodonti) och käkkirurgi kan bli nödvändigt. Detta görs först när de permanenta tänderna kommit fram.

Övrigt

En sned näsa orsakad av avvikelser i nässkiljeväggen brukar inte kräva någon behandling, men kan opereras av utseendemässiga skäl eller vid trång luftpassage i näsan.

Sammanväxningar mellan fingrar bedöms av en handkirurg som avgör om handen behöver opereras för att förbättra funktionen eller av kosmetiska skäl. Sammanväxningar mellan tår opereras sällan.

Psykologiskt och socialt stöd

Det är viktigt att föräldrarna får psykologiskt stöd redan vid barnets födelse och därefter fortlöpande.

Personen med syndromet behöver psykologiskt och socialt stöd med fokus på hur det är att leva med ett annorlunda utseende. Detta upplevs mycket olika och kan ibland påverka relationerna till jämnåriga. Särskilt tonåren kan vara en svår period.

Ansiktskirurgi ger ofta goda resultat, men sker i de flesta fall i små steg under en längre period. Inför förestående ansiktsoperationer behövs klargörande samtal med en psykolog för att få realistiska förväntningar.

Psykologiskt stöd är viktigt även i övre tonåren, särskilt vid den känsliga tidpunkt då den aktiva operations- och behandlingsperioden närmar sig sitt slut och man ska börja leva sitt vuxna liv. I början av vuxenlivet när de flesta operationerna är avklarade upplevs tillvaron vanligen som lättare.

Även syskon och andra närstående kan behöva psykologiskt stöd när diagnosen ställs och senare.

För såväl personen själv som syskon och föräldrar kan det också vara bra att möta andra med liknande erfarenheter.

Föräldrarna kan få hjälp och stöd av vården med att informera förskola, skola och omgivning om syndromet.

Forskning

Nya, skonsamma operationsmetoder med fjäderteknik utvecklas kontinuerligt på Kraniofaciala enheten, Plastikkirurgiska kliniken vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Forskningen vid enheten omfattar studier av skallens volym (intrakraniell volym), utseendemässiga resultat av operationer, återbildning av vävnad (vävnadsregeneration), långtidsstudier av funktionella och kognitiva förmågor samt genetisk kartläggning av orsaker till kraniofaciala syndrom.

Kraniofacialt centrum vid Akademiska sjukhuset i Uppsala bedriver forskning om kraniosynostos och kraniofaciala syndrom. Exempelvis studeras kognitiv utveckling, upplevelse av vården, läkning av skallbenet efter kirurgi samt förändringar av volymen och trycket inne i skallen.

• Den europeiska databasen Orphanet samlar information om forskning som rör sällsynta hälsotillstånd, se orpha.net, sökord: saethre-chotzen syndrome.
• Den amerikanska databasen ClinicalTrials.gov samlar information om kliniska studier, se clinicaltrials.gov, sökord: Saethre Chotzen Syndrome, craniosynostosis.

Resurser

Bedömningar och operationer av kranium och ansiktsskelett görs av expertteam för sällsynta kraniofaciala tillstånd.

• Viss kraniofacial kirurgi utförs vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och Akademiska sjukhuset i Uppsala, se tillstånd Kraniofacial kirurgi.

Saethre-Chotzens syndrom ingår i nätverket ERN CRANIO för sällsynta kraniofaciala diagnoser och öron-, näsa- och halssjukdomar, ern-cranio.eu.

Tandvård

Resurspersoner

Resurspersonerna kan svara på frågor om Saethre-Chotzens syndrom.

Göteborg

Uppsala

Intresseorganisationer

Databas

Orphanet samlar information om intresseorganisationer, framför allt i Europa, se orpha.net, sökord: saethre chotzen syndrome.

Kurser, erfarenhetsutbyte

Ytterligare information

Kvalitetsregister

Tryckt material

Ett annat ansikte – av journalisten Anna Lytsy, med fem berättelser om hur det är att växa upp med ett annorlunda utseende (2006). Boken kan beställas från Mun-H-Center (se Resurser).

Kraniofacialt Centrum, Akademiska sjukhuset i Uppsala har gett ut en broschyr, se dokumentet Föräldrainformation Skallmissbildningar och kraniofaciala syndrom.

• OMIM, Online Mendelian Inheritance in Man, omim.org, sökord: saethre-chotzen syndrome
• GeneReviews (University of Washington), GeneReviews, sökord: saethre-chotzen syndrome
• Orphanet, europeisk databas, orpha.net, sökord: saethre-chotzen syndrome.

Litteratur

Abulezz TA, Allam KA, Wan DC, Lee JC, Kawamoto HK. Saethre-Chotzen syndrome: A report of 7 patients and review of the literature. Ann Plast Surg 2020; 85: 251–255. https://doi.org/10.1097/sap.0000000000002391

Buchanan EP, Xue AS, Hollier LH Jr. Craniofacial syndromes. Plast Reconstr Surg 2014; 134: 128e–153e. https://doi.org/10.1097/prs.0000000000000308

Choi TM, Lijten OW, Mathijssen IMJ, Wolvius EB, Ongkosuwito EM. Craniofacial morphology and growth in Muenke syndrome, Saethre-Chotzen syndrome, and TCF12-related craniosynostosis. Clin Oral Investig 2022; 26: 2927–2936. https://doi.org/10.1007/s00784-021-04275-y

Choi TM, Kramer GJC, Goos JAC, Mathijssen IMJ, Wolvius EB, Ongkosuwito EM. Evaluation of dental maturity in Muenke syndrome, Saethre-Chotzen syndrome, and TCF12-related craniosynostosis. Eur J Orthod 2022; 44: 287–293. https://doi.org/10.1093/ejo/cjab056

Chotzen F. Eine eigenartige familiaere Entwicklungsstoerung (Akrocephalosyndaktylie, dysostosis craniofacialis und hypertelorismus). Mschr Kinderheilk 1932; 55: 97–122.

Den Ottelander BK, Van Veelen MC, De Goederen R, Van De Beeten SD, Dremmen MH, Loudon SE et al. Saethre-Chotzen syndrome: long-term outcome of a syndrome-specific management protocol. Dev Med Child Neurol 2021; 63: 104–110. https://doi.org/10.1111/dmcn.14670

Kress W, Schropp C, Lieb G, Petersen B, Busse-Ratzka M, Kunz J et al. Saethre-Chotzen syndrome caused by TWIST1 gene mutations: functional differentiation from Muenke coronal synostosis syndrome. Eur J Hum Genet 2006; 14: 39–48. https://doi.org/10.1038/sj.ejhg.5201507

Miraoui H, Marie PJ. Pivotal role of Twist in skeletal biology and pathology. Gene 2010; 468: 1–7. https://doi.org/10.1016/j.gene.2010.07.013

Rizell S, Karlsson P, Ransjö M, Westerlund A, Yehia Z, Kölby L. Lateral and Frontal Cephalometric Measurements in a Cohort With Saethre-Chotzen Syndrome. Cleft Palate Craniofac J 2021; 58: 838–846. https://doi.org/10.1177/1055665620969292

Rosen H, Andrews BT, Meara JG, Stoler JM, Mulliken JB, Rogers GF. Audiologic findings in Saethre-Chotzen syndrome. Plast Reconstr Surg 2011; 127: 2014–2020. https://doi.org/10.1097/prs.0b013e31820cf16a

Saethre MH. Ein Beitrag zum Turmschäaedelproblem (Pathogenese, Eerblichkeit und Ssymptomatologie). Dtsch Z Nervenheilk (Nuvarande namn på tidskriften J Neurol)1931; 119: 533-555. Artikeln nedladdbar på http://link.springer.com.ezproxy.ub.gu.se/article/10.1007/BF01673869

Stoler JM, Rogers GF, Mulliken JB. The frequency of palatal anomalies in Saethre-Chotzen syndrome. Cleft Palate Craniofac J 2009; 46: 280–284. https://doi.org/10.1597/08-088.1

Ţopa A, Rohlin A, Andersson MK, Fehr A, Lovmar L, Stenman G et al. NGS targeted screening of 100 Scandinavian patients with coronal synostosis. Am J Med Genet A 2020; 182: 348–356. https://doi.org/10.1002/ajmg.a.61427

Woods RH, Ul-Haq E, Wilkie AO, Jayamohan J, Richards PG, Johnson D et al. Reoperation for intracranial hypertension in TWIST1-confirmed Saethre-Chotzen syndrome: a 15-year review. Plast Reconstr Surg 2009; 123: 1801–1810. https://doi.org/10.1097/prs.0b013e3181a3f391

Medicinsk expert/granskare/redaktion

Medicinsk expert som skrivit det ursprungliga underlaget är med. dr Pelle Sahlin, Göteborg.

Revideringar av texten har gjorts av överläkare Peter Tarnow, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Sahlgrenska i Göteborg.