Propionsyrauri

Sjukdom/tillstånd

Propionsyrauri är en medfödd ämnesomsättningssjukdom (metabol sjukdom) som orsakas av brist på ett enzym. Enzymer är proteiner som påverkar kemiska reaktioner utan att själva förbrukas. Brist på enzymet gör att vissa aminosyror, fettsyror och kolesterol inte bryts ner normalt, vilket leder till ansamling av giftiga nedbrytningsprodukter som organiska syror och ammoniak i kroppen.

Sjukdomen tillhör gruppen organiska acidemier. Acidemi betyder förhöjd surhet i blodet. Vid organiska acidemier finns en störning i den normala omsättningen av kroppens aminosyror.

De flesta insjuknar i nyföddhetsperioden, men sjukdomen kan visa sig i alla åldrar. Vanliga symtom är matningssvårigheter, kräkningar, muskelsvaghet och slöhet som övergår i medvetslöshet och epileptiska anfall. Sjukdomen kan medföra återkommande livshotande attacker och kroniska symtom med rörelserubbningar samt intellektuell funktionsnedsättning. Eftersom de ämnen som bildas vid obehandlad propionsyrauri är mycket skadliga för hjärnan är det viktigt att behandlingen påbörjas så snart sjukdomen misstänks.

Propionsyrauri ingår sedan 2010 i den allmänna screeningen av nyfödda i Sverige, även kallad PKU-provet, som görs för att tidigt upptäcka allvarliga, behandlingsbara sjukdomar. Om sjukdomen upptäcks vid screeningen kan förebyggande behandling påbörjas innan symtomen visar sig.

Nyföddhetsscreening (PKU-provet)

Behandlingen består av individanpassad kost, läkemedel samt förebyggande behandling i akuta situationer. Regelbundna kontroller är viktigt för att tidigt upptäcka och behandla eventuella komplikationer. Många personer med propionsyrauri behöver också habilitering för att hantera de långsiktiga effekterna av sjukdomen.

Sjukdomen beskrevs första gången år 1961 av den amerikanska läkaren Barton Childs och kallades då ketotisk hyperglycinemi. Läkaren Y Edward Hsia och hans medarbetare påvisade senare den kemiska processen bakom sjukdomen och den brittiska forskaren David Gompertz kartlade enzymbristen.

I Socialstyrelsens kunskapsdatabas om sällsynta hälsotillstånd finns separata informationstexter om följande sjukdomar i gruppen acidemier:

• Alkaptonuri
• Glutarsyrauri typ 1
• Isovaleriansyrauri
• Metylmalonsyrauri.

Förekomst

Uppskattningsvis finns propionsyrauri hos 1 per 100 000–150 000 invånare. I Sverige föds färre än ett barn per år med propionsyrauri och man känner till cirka 10 personer med sjukdomen.

I vissa befolkningsgrupper, som på Grönland och i Saudiarabien, är sjukdomen vanligare.

Orsak

Propionsyrauri uppstår till följd av sjukdomsorsakande varianter (mutationer) i någon av de två generna PCCA och PCCB, som tillsammans är mallar för tillverkningen av (kodar för) enzymet propionyl-CoA-karboxylas. Detta enzym består av tolv enheter (sex alfaenheter och sex betaenheter). Genen PCCA finns på kromosom 13 (13q32.3) och kodar för alfaenheterna, medan PCCB finns på kromosom 3 (3q22.3) och kodar för betaenheterna.

Genvarianterna leder till nedsatt funktion hos enzymet propionyl-CoA-karboxylas. Graden av nedsatt enzymfunktion kan variera; en del personer kan helt sakna enzymfunktion medan andra kan ha kvar en begränsad funktion. Det gör att symtomen varierar i svårighetsgrad. Även om vissa genvarianter är vanligare vid sjukdomsdebut i nyföddhetsperioden har inget tydligt samband mellan sjukdomsorsakande genvarianter och symtom kunnat påvisas.

Protein som vi får i oss via maten bryts ner till aminosyror i tarmen och transporteras sedan till kroppens olika celler via blodet. Med hjälp av enzymer bryts sedan aminosyrorna ner för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig energiinnehållet och även bilda nya proteiner.

Brist på enzymet propionyl-CoA-karboxylas leder till svårigheter att bryta ner aminosyrorna isoleucin, valin, metionin och treonin, samt även vissa fettkedjor och kolesterol i kroppens celler. Det gör att det bildas kraftigt förhöjda nivåer av propionsyra. Det leder i sin tur till ansamling av flera giftiga biprodukter som organiska syror och ammoniak, vilka är skadliga för kroppens organ. Propionsyra kan också bildas av tarmbakterier och öka ansamlingen av de giftiga biprodukterna hos personer med propionsyrauri.

Ammoniak i höga koncentrationer är en mycket giftig substans, som framför allt påverkar hjärnans funktion. Vid en snabb stegring i blodet tränger ammoniak in i hjärnan. Svullnad i hjärnan uppstår med akuta effekter på hjärnans blodcirkulation och funktion. Om den höga ammoniakhalten finns kvar under en längre tid ger den bestående hjärnskador. En kort period med onormalt hög ammoniakhalt i blodet behöver däremot inte ge hjärnskador.

Ärftlighet

Propionsyrauri nedärvs autosomalt recessivt, vilket innebär att båda föräldrarna är friska bärare av en sjukdomsorsakande variant av en gen. Vid varje graviditet med samma föräldrar är sannolikheten 25 procent att barnet får genvarianterna i dubbel uppsättning (en från varje förälder). Barnet får då sjukdomen. Sannolikheten att barnet får en sjukdomsorsakande genvariant i enkel uppsättning är 50 procent. Då blir barnet, liksom föräldrarna, frisk bärare av en genvariant. Sannolikheten att barnet varken får sjukdomen eller blir bärare av en sjukdomsorsakande genvariant är 25 procent.

Om en person med en autosomalt recessivt ärftlig sjukdom, som har två sjukdomsorsakande genvarianter, får barn med en person som inte har en genvariant ärver samtliga barn en sjukdomsorsakande genvariant i enkel uppsättning. De får då inte sjukdomen. Om en person med en autosomalt recessivt ärftlig sjukdom får barn med en frisk bärare av en sjukdomsorsakande genvariant är sannolikheten 50 procent att barnet får sjukdomen. Sannolikheten för att barnet blir frisk bärare av en sjukdomsorsakande genvariant är också 50 procent.

Autosomal recessiv nedärvning.

Symtom

Propionsyrauri ingår sedan år 2010 i den allmänna screeningen av nyfödda i Sverige. Det är ett blodprov som tas på nyfödda för att tidigt upptäcka allvarliga, behandlingsbara sjukdomar.

Nyföddhetsscreening (PKU-provet)

Om sjukdomen upptäcks vid screeningen kan förebyggande behandling påbörjas innan symtomen visar sig. Det är viktigt att vara uppmärksam på att symtom kan uppträda innan screeningprovet har analyserats. Tidig diagnos och behandling har förbättrat prognosen vid sjukdomen, men dödligheten är fortfarande hög. De flesta får trots tidig behandling någon form av neurologisk påverkan eller en intellektuell funktionsnedsättning som kan vara lindrig, medelsvår eller svår.

Akuta symtom

Symtomen vid propionsyrauri visar sig oftast den första levnadsveckan i form av kräkningar, matningssvårigheter, irritabilitet, tilltagande medvetandepåverkan och epileptiska anfall. Det finns också en hög risk att en svullnad av hjärnan (hjärnödem) utvecklas. Tillståndet kan vara livshotande, och risken för skador på hjärnan är stor.

Hos en del visar sig symtomen senare, ofta i samband med att kroppen utsätts för stress som nedsatt näringsintag, fasta, infektion eller operation. Det kan leda till energibrist. En sådan energibristsituation kallas metabol dekompensation. I sällsynta fall ställs diagnosen först i tonåren eller i tidig vuxen ålder. Symtomen kan vara mycket varierande och påverka olika organsystem. Insjuknandet kan även efter nyföddhetsperioden vara akut och bli livshotande med stor risk för hjärnskador.

Illamående och kräkningar är vanliga akuta symtom. Akuta neurologiska symtom förekommer i form av svårigheter att koordinera muskelrörelser, påverkad kroppshållning med ofrivilliga och ihållande muskelsammandragningar (dystoni), stelhet i musklerna och ofrivilliga rörelser (koreoatetos). Symtomen beror på infarkter i de djupt liggande nervcellskärnorna i hjärnan (basala ganglierna). De akuta symtomen kan leda till medvetslöshet.

Även personer med tidigt insatt behandling kan få akuta symtom i samband med att kroppen utsätts för stress, såsom infektion eller fasta.

Bukspottskörtelinflammation (pankreatit) kan uppstå akut, men kan även bli kronisk. Symtomen är svåra buksmärtor, illamående och kräkningar. En påtaglig försämring av allmäntillståndet som inte kan förklaras av metabol dekompensation kan också tyda på inflammation i bukspottskörteln.

Kroniska symtom

Kroniska symtom kan förekomma hos både tidigt och sent diagnostiserade personer med propionsyrauri. Matningssvårigheter under småbarnsåren kan leda till bristande längd- och viktökning.

Den kognitiva utvecklingen är ofta påverkad och en del har en intellektuell funktionsnedsättning som kan vara lindrig, medelsvår eller svår.

Barnen kan liksom vid de akuta symtomen ha ett avvikande rörelsemönster.

Epilepsi är vanligt och kan visa sig som anfall med medvetandepåverkan (generaliserade toniska-kloniska anfall). Hos yngre barn kan anfallen även vara myoklona, vilket innebär muskelryckningar i armar, huvud eller ben utan medvetandeförlust, medan de äldre barnen kan ha frånvaroattacker.

Synnerven kan påverkas med nedsatt syn som följd (optikusneuropati).

Även hjärtats funktion kan påverkas. De flesta med sjukdomen har rytmrubbningar (arytmier), som kan uppträda i alla åldrar efter spädbarnstiden. En förstoring eller förtjockning av hjärtmuskeln (dilaterad eller hypertrof kardiomyopati) finns hos 25–30 procent. Det är också vanligt med förlängd QT-tid, vilket innebär att det tar längre tid än normalt för hjärtat att bli elektriskt neutralt inför ett nytt hjärtslag. Förlängd QT-tid kan leda till plötslig död.

Personer med propionsyrauri har en ökad risk för benskörhet (osteoporos).

Njurpåverkan  med framförallt försämrad rening av blodet, men även njursvikt, har i enstaka fall rapporterats hos vuxna.

Diagnostik

Propionsyrauri ingår sedan år 2010 i den allmänna screeningen av nyfödda i Sverige, även kallad PKU-provet, som görs för att tidigt upptäcka allvarliga, behandlingsbara sjukdomar.

Nyföddhetsscreening (PKU‑provet)

Barn som diagnostiseras med hjälp av PKU-provet innan de får symtom ges omedelbar behandling. En del barn får symtom innan screeningprovet har analyserats. Symtomen kan ibland misstolkas som blodförgiftning (sepsis).

Symtomen vid den form av sjukdomen som visar sig efter nyföddhetsperioden är mycket varierande och kan påverka olika organsystem. De är inte specifika för propionsyrauri, vilket gör det svårt att skilja sjukdomen från andra och vanligare sjukdomar i nervsystemet, mag-tarmkanalen, immunsystemet eller hjärtat.

Propionsyrauri bör misstänkas om analysen av blodprover visar att blodet av oklar anledning är surt (har lågt pH), har förhöjd halt av ammoniumjoner (hyperammonemi), förhöjd nivå av mjölksyra (laktat), lågt blodvärde (Hb), lågt antal vita blodkroppar och blodplättar (trombocyter) och/eller förekomst av svältkroppar (ketoner).

Förlängd QT-tid kan ses vid undersökning av hjärtat med EKG (elektrokardiografi).

Diagnosen ställs genom analyser av acylkarnitiner (en slags fettsyror) och aminosyror i blod samt organiska syror i urin.

Diagnosen bekräftas med DNA-analys.

I samband med att diagnosen ställs är det viktigt att erbjuda genetisk vägledning. Det innebär information om sjukdomen och hur den ärvs, samt en bedömning av sannolikheten för olika familjemedlemmar att få barn med samma sjukdom.

Vid ärftliga sjukdomar där den genetiska avvikelsen är påvisad i familjen är det möjligt att utföra anlagsbärardiagnostik och fosterdiagnostik, samt i vissa fall preimplantatorisk genetisk testning (PGT).

Behandling/stöd

Det finns ingen behandling som botar propionsyrauri. Behandlingen inriktas på att förhindra brist på energi, lindra symtomen och kompensera för de funktionsnedsättningar som kan uppkomma.

Barn som diagnostiseras med propionsyrauri med hjälp av PKU-provet innan de får symtom ges förbyggande behandling.

Barn och vuxna som diagnostiserats med propionsyrauri behandlas av ett multidisciplinärt team som består av läkare, dietister, sjuksköterskor och psykologer med kunskap om ärftliga metabola sjukdomar. Regelbundna kontroller av näringstillstånd, skador som uppstår samt för barn och ungdomar även tillväxt och utveckling är viktigt för att tidigt upptäcka och behandla eventuella komplikationer.

Utöver den medicinska behandlingen är det även viktigt att behovet av psykologiskt och socialt stöd tillgodoses.

Alla med sjukdomen bör alltid ha med sig ett informationskort. På kortet anges uppgifter om sjukdomen och behovet av energitillförsel i form av kolhydrater eller glukos vid stressituationer, olyckor med kroppsskada och akuta operationer med narkos.

Akut behandling

Vid ett akut insjuknande där propionsyrauri är en möjlig diagnos behöver behandlingen påbörjas redan innan diagnosen har fastställts. Sockerlösning (glukos) ges direkt i blodet (intravenöst) och allt intag av protein (bröstmjölk och annan mat) avbryts under 24–48 timmar. Glukos ger energi till hjärnan och frisätter insulin i kroppen som motverkar nedbrytningen av fett och protein.

För att minska mängden giftiga nedbrytningsprodukter som ansamlas ges läkemedel som karnitin och natriumbensoat direkt i blodet. Kargluminsyra är ett annat läkemedel som kan ges oralt eller via sond. Natriumbensoat och kargluminsyra motverkar förhöjd halt av ammoniumjoner i blodet. Däremot rekommenderas inte fenylbuturat som också är ett läkemedel för att motverka förhöjd halt av ammoniumjoner.

Förhöjd koncentration av ammoniak i blodet vid propionsyrauri bildas genom sekundär påverkan på ureacykeln. Ureacykeln är den process i kroppen som omvandlar ammoniak till urea (urinämnen).

Vid kraftigt förhöjda nivåer av ammoniak eller kraftig surhet i blodet bör dialys omedelbart startas. Dialys innebär att blodet renas från bland annat slaggprodukter och giftiga ämnen. Om inte korrekt behandling ges finns det en hög risk för hjärnödem vid det akuta insjuknandet.

Propionsyrauri behandlas även med biotin (vitamin B7), ett vattenlösligt vitamin som binder till enzymet propionyl-CoA-karboxylas. Teoretiskt kan biotin öka enzymets effekt, men det är oklart hur effektiv behandlingen är.

Antibiotika (ofta metronidazol) ges för att minska förekomsten av de bakterier i tarmen som bildar propionsyra.

Under småbarnsåren kan tillförsel av dropp och mediciner ske via en subkutan venport, en inopererad dosa under huden.

Hos alla med sjukdomen stiger propionsyrahalten vid stress, till exempel vid infektioner, operationer och nedsatt näringsintag eller fasta. Det är av stor vikt att det finns en behandlingsplan för sådana akuta situationer, så att bildandet av giftiga nedbrytningsprodukter snabbt kan minimeras. Detta görs genom att öka mängden kolhydrater och fett i födan samtidigt som proteinintaget minskas. Med hjälp av läkemedel kan nivån av propionsyra och den eventuella ökningen av ammoniakhalten i blodet sänkas.

Långsiktig behandling

Personer med propionsyrauri ges förebyggande behandling i form av en individanpassad kost och läkemedel. Kostbehandlingen utformas i samråd med dietist och läkare. Målet med kostbehandlingen är att barnet ska få i sig tillräckligt med energi och protein för att växa, men att så lite propionsyra som möjligt bildas i kroppen. Kosten innehåller en begränsad mängd protein samt tillägg av proteinersättning som inte innehåller aminosyrorna isoleucin, valin, metionin och treonin. Äldre barn och vuxna kan klara sig med en begränsad mängd vanligt protein i maten utan proteinersättning, förutsatt att energiintaget är tillräckligt. Kosten behöver kompletteras med ytterligare vitaminer och mineraler.

Regelbunden behandling en gång per månad med antibiotika (ofta metronidazol) minskar förekomsten av de bakterier i tarmen som bildar propionsyra. Dagligt tillskott av karnitin bidrar också till en minskning av mängden propionsyra.

Barn med propionsyrauri bör följa det ordinarie vaccinationsprogrammet. Det är viktigt eftersom infektioner kan utlösa en livshotande metabol dekompensation. Förutom det vanliga vaccinationsprogrammet rekommenderas personer med propionsyrauri att årligen vaccinera sig mot säsongsinfluensa och andra infektioner som kan vara särskilt riskfyllda.

Illamående och kräkningar är vanligt och för att underlätta intaget av mat och medicin kan en så kallad knapp, perkutan endoskopisk gastrostomi (PEG), sättas in. PEG är en operativt åstadkommen förbindelse till magsäcken via bukväggen. En PEG underlättar ofta för både barn och föräldrar och gör behandlingen för att förebygga metabol dekompensation säkrare.

Övrig behandling

Vid återkommande metabola kriser där kostbehandling och läkemedel inte är tillräckligt för att stabilisera symtomen kan en levertransplantation övervägas. Erfarenheterna av levertransplantation vid propionsyrauri ökar, men långtidsuppföljningar av resultatet jämfört med personer som inte har genomgått en levertransplantation saknas. Levertransplantation kan leda till ökad metabol stabilitet och minskad risk för akut metabol dekompensation. Eftersom propionsyra inte enbart omsätts i levern finns det dock fortfarande en risk för påverkan på grund av enzymbristen utanför levern.

Hos en del personer med propionsyrauri som har haft förstorat hjärta (kardiomyopati) och gjort en levertransplantation har hjärtat tillfrisknat efter transplantationen. Andra som har genomgått levertransplantation har fått komplikationer som kardiomyopati, epilepsi, synpåverkan och stroke. Detta visar att även om levertransplantation kan förbättra vissa symtom vid sjukdomen kvarstår risken för andra allvarliga komplikationer.

Hjärtats funktion kontrolleras regelbundet med EKG (elektrokardiografi).

Epilepsi behandlas med anfallsförebyggande läkemedel.

Habilitering

Personer med intellektuell funktionsnedsättning behöver habiliteringsinsatser. I ett habiliteringsteam ingår yrkeskategorier med särskild kunskap om funktionsnedsättningar och deras effekter på vardagsliv, hälsa och utveckling. Insatserna sker inom det medicinska, pedagogiska, psykologiska, sociala och tekniska området. De består bland annat av utredning, behandling, utprovning av hjälpmedel, information om funktionsnedsättningen och samtalsstöd. Information om samhällets stöd samt råd inför anpassning av bostaden och andra miljöer som barnet vistas i ges också. Föräldrar, syskon och andra närstående får också stöd. Insatserna planeras utifrån de behov som finns, varierar över tid och sker i nära samverkan med personer i barnets nätverk.

För barn som inte utvecklas som förväntat görs en utredning av en barnneurolog. Det görs även en neuropsykologisk utredning för att bedöma barnets kognitiva utveckling. Utredningen utförs så tidigt som möjligt och i god tid före skolstart, så att barnet utifrån sina förutsättningar får rätt insatser och lämplig skolform. Under uppväxten upprepas utredningen. Många barn med sjukdomen behöver specialpedagogiska insatser i förskola och skola. Oftast behövs den särskilda pedagogik som används i den anpassade grundskolan och gymnasieskolan.

Vuxna

Vuxna med propionsyrauri behöver fortsatt medicinsk uppföljning av läkare med kompetens inom metabola sjukdomar och kan ha behov av individuellt utformade habiliteringsinsatser och stöd i det dagliga livet.

Graviditet och förlossning kan innebära en ökad risk för metabol dekompensation, varför gravida kvinnor med propionsyrauri bör följas av specialistmödravården i samråd med ansvarig metabolläkare.

I kombination med andra funktionsnedsättningar påverkar den intellektuella funktionsnedsättningen vilket stöd en person behöver för att klara det dagliga livet som vuxen. Det kan till exempel vara boendestöd, stöd och omvårdnad i en bostad med särskild service samt daglig verksamhet. Personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning kan leva ett relativt självständigt liv med visst stöd. Är den intellektuella funktionsnedsättningen medelsvår behövs mer stöd, men de flesta klarar enklare uppgifter i vardagen. Vid svår intellektuell funktionsnedsättning behövs omfattande stöd och hjälp av omgivningen för att klara vardagliga aktiviteter.

Samhällsstöd

Kommunen kan erbjuda stöd i olika former för att underlätta vardagslivet för personer med funktionsnedsättningar och deras närstående. Exempel på insatser är avlösarservice i hemmet, kontaktfamilj, korttidsboende, boende med särskild service, daglig verksamhet, boendestöd, hemtjänst, färdtjänst och i vissa fall personlig assistans.

Forskning

Nya behandlingar som mRNA-terapi är under utveckling för att behandla propionsyrauri. Vid mRNA-terapi används budbärar-RNA (mRNA) för att instruera cellerna att tillverka en normal variant av enzymet propionyl-CoA-karboxylas. Denna teknik har visat lovande resultat i kliniska studier.

Även andra genterapier är under utveckling och testas i djurmodeller. Behandlingen syftar till att korrigera de sjukdomsorsakande genvarianter som ger upphov till sjukdomen, vilket kan leda till förbättrad enzymfunktion och minskade symtom.

• Den europeiska databasen Orphanet samlar information om forskning som rör sällsynta hälsotillstånd, se orpha.net, sökord: propionic acidemia
• Databasen EU Clinical Trials Register drivs av EU:s läkemedelsmyndighet EMA som samlar information om europeiska kliniska studier, se Clinical trials, sökord: propionic acidemia
• Den amerikanska databasen ClinicalTrials.gov samlar information om pågående kliniska studier, se clinicaltrials.gov, sökord: propionic acidemia.

Resurser

• Viss vård vid medfödd metabol sjukdom utförs vid Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och Skånes universitetssjukhus i Lund, se tillstånd Medfödd metabol sjukdom, inklusive nyföddhetsscreening.
• Levertransplantationer på barn och ungdomar utförs vid Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, se tillstånd Levertransplantation.

Propionsyrauri ingår i nätverket MetabERN för sällsynta medfödda metabola sjukdomar, metab.ern-net.eu.

Pedagogiska resurser

Resurspersoner

Resurspersonerna kan svara på frågor om propionsyrauri:

Barnsjukvård

Vuxensjukvård

Intresseorganisationer

Propionic Acidemia Foundation är en amerikansk intresseorganisation, e-post paf@pafoundation.com, pafoundation.com.

Databas

Orphanet samlar information om intresseorganisationer, framför allt i Europa, se orpha.net, sökord: propionic acidemia.

Kurser, erfarenhetsutbyte

Ytterligare information

Nyföddhetsscreening

Kvalitetsregister

Övrigt

• OMIM, Online Mendelian Inheritance in Man, omim.org, sökord: propionic acidemia
• GeneReviews (University of Washington), GeneReviews, sökord: propionic acidemia
• Orphanet, europeisk databas, orpha.net, sökord: propionic acidemia.

Litteratur

Baumgartner MR, Hörster F, Dionisi-Vici C, Haliloglu D, Karall D, Chapman KA et al. Proposed guidelines for the diagnosis and management of methylmalonic and propionic academia. Orphanet J Rare Dis 2014; 9: 130. https://doi.org/10.1186/s13023-014-0130-8

Berry GT, Blume ED, Wessel A, Singh T, Hecht L, Marsden D et al. The re-occurrence of cardiomyopathy in propionic acidemia after liver transplantation. JIMD Rep 2020; 54: 3–8. https://doi.org/10.1002/jmd2.12119

Chakrapani A, Stojanovic J, Vara R, De Nictolis F, Spada M, Dionisi-Vici C. Safety, efficacy, and timing of transplantation(s) in propionic and methylmalonic aciduria. J Inherit Metab Dis 2023; 46: 466–481. https://doi.org/10.1002/jimd.12613

Childs B, Nyhan WL, Borden M, Bard L, Cooke RE. Idiopathic hyperglycinemia and hyperglycinuria: a new disorder of amino acid metabolism. Pediatrics 1961; 27: 522–538.

Diodato D, Olivieri G, Pro S, Maiorani D, Martinelli D, Deodato F et al. Axonal peripheral neuropathy in propionic acidemia: A severe side effect of long-term metronidazole therapy. Neurology 2018; 91: 565–567. https://doi.org/10.1212/wnl.0000000000006209

Forny P, Hörster F, Ballhausen D, Chakrapani A, Chapman KA, Dionisi-Vici C et al. Guidelines for the diagnosis and management of methylmalonic acidaemia and propionic acidaemia: First revision. J Inherit Metab Dis 2021; 44: 566–592. https://doi.org/10.1002/jimd.12370

Grünert SC, Müllerleile S, De Silva L, Barth M, Walter M, Walter K et al. Propionic acidemia: clinical course and outcome in 55 pediatric and adolescent patients. Orphanet J Rare Dis 2013; 8: 6. https://doi.org/10.1186/1750-1172-8-6

Haijes HA, Jans JJM, Tas SY, Verhoeven-Duif NM, van Hasselt PM. Pathophysiology of propionic and methylmalonic acidemias. Part 1: Complications. J Inherit Metab Dis 2019; 42: 730–744. https://doi.org/10.1002/jimd.12129

Haijes HA, Molema F, Langeveld M, Janssen MC, Bosch AM, van Spronsen F et al. Retrospective evaluation of the Dutch pre-newborn screening cohort for propionic acidemia and isolated methylmalonic acidemia: What to aim, expect, and evaluate from newborn screening? J Inherit Metab Dis 2020; 43: 424–437. https://doi.org/10.1002/jimd.12193

Jurecki E, Ueda K, Frazier D, Rohr F, Thompson A, Hussa C et al. Nutrition management guideline for propionic acidemia: An evidence- and consensus-based approach. Mol Genet Metab 2019; 126: 341–354. https://doi.org/10.1016/j.ymgme.2019.02.007

Koeberl D, Schulze A, Sondheimer N, Lipshutz GS, Geberhiwot T, Li L et al. Interim analyses of a first-in-human phase 1/2 mRNA trial for propionic acidaemia. Nature 2024; 628: 872–877. https://doi.org/10.1038/s41586-024-07266-7

Kovacevic A, Garbade SF, Hörster F, Hoffmann GF, Gorenflo M, Mereles D et al. Detection of early cardiac disease manifestation in propionic acidemia – Results of a monocentric cross-sectional study. Mol Genet Metab 2022; 137: 349–358. https://doi.org/10.1016/j.ymgme.2022.10.007

Lam C, Desviat LR, Perez-Cerdá C, Ugarte M, Barshop BA, Cederbaum S. 45-year-old female with propionic acidemia, renal failure, and premature ovarian failure; late complications of propionic acidemia? Mol Genet Metab 2011; 103: 338–340. https://doi.org/10.1016/j.ymgme.2011.04.007

Martinez Alvarez L, Jameson E, Parry NR, Lloyd C, Ashworth JL. Optic neuropathy in methylmalonic acidemia and propionic acidemia. Br J Ophthalmol 2016; 100: 98–104. https://doi.org/10.1136/bjophthalmol-2015-306798.

Pena L, Franks J, Chapman KA, Gropman A, Ah Mew N, Chakrapani A et al. Natural history of propionic acidemia. Mol Genet Metab 2012; 105: 5–9. https://doi.org/10.1016/j.ymgme.2011.09.022

Romano S, Valayannopoulos V, Touati G, Jais JP, Rabier D, de Keyzer Y et al. Cardiomyopathies in propionic aciduria are reversible after liver transplantation. J Pediatr 2010; 156: 128–134. https://doi.org/10.1016/j.jpeds.2009.07.002

Shchelochkov OA, Manoli I, Sloan JL, Ferry S, Pass A, Van Ryzin C et al. Chronic kidney disease in propionic acidemia. Genet Med 2019; 21: 2830–2835. https://doi.org/10.1038/s41436-019-0593-z

Medicinsk expert/granskare/redaktion

Medicinsk expert som har skrivit och reviderat underlaget är överläkare Domniki Papadopoulou, Skånes universitetssjukhus, Lund.