Galaktosemi

Sjukdom/tillstånd

Galaktosemi är ett samlingsnamn för en grupp ärftliga ämnesomsättningssjukdomar (metabola sjukdomar). Ordet betyder ”galaktos i blodet”. Sjukdomarna i gruppen beror på brist på något av de enzym som behövs för att omvandla sockerarten galaktos i levern. Men namnet galaktosemi används i första hand för den sjukdom som blir följden av en brist på enzymet galaktos-1-fosfat-uridyltransferas (GALT). I denna text är det den sjukdomen som avses när termen galaktosemi används. De övriga sjukdomarna är mycket ovanliga och tas inte upp här.

Om enzymet GALT saknas eller har mycket låg aktivitet leder det till den sjukdomsform som kallas klassisk galaktosemi. Den ger akuta, livshotande symtom i nyföddhetsperioden och kroniska symtom som utvecklas efterhand. Sjukdomen drabbar bland annat centrala nervsystemet och äggstockar (ovarier).

Det vanligaste symtomet är intellektuell funktionsnedsättning. Talsvårigheter, darrhänthet och gång- och balanssvårigheter (ataxi) är också vanliga. Grå starr och epilepsi kan förekomma.

Med tidig insatt behandling med galaktosfri kost går de akuta symtomen tillbaka. Kostbehandlingen måste fortsätta hela livet. Trots med korrekt behandling leder sjukdomen ofta till kroniska symtom, som gradvis blir mer märkbara under uppväxten. Symtomen varierar mycket från individ till individ. Många kan leva ett självständigt liv som vuxna, men andra är dock i behov av särskilt stöd.

Ett barn med galaktosemi rapporterades första gången av ögonläkaren August von Ruess 1908, och sjukdomen beskrevs sedan av barnläkaren Friedrich Göppert 1917. Den danska läkaren Herman Moritz Kalckar och hans medarbetare upptäckte 1956 att orsaken är brist på enzymet GALT.

Galaktosemi ingår sedan 1967 i den allmänna screeningen av nyfödda i Sverige (PKU‑provet). PKU‑provet är ett blodprov som tas på alla nyfödda för att tidigt upptäcka allvarliga, behandlingsbara sjukdomar.

Nyföddhetsscreening (PKU‑provet)

Förekomst

I Sverige är galaktosemi som beror på GALT-brist ovanligare än i många andra länder. Det förekommer hos ungefär 1 barn per 100 000 nyfödda, och lika många pojkar som flickor. Det innebär att det i genomsnitt i landet föds ungefär ett barn varje år med sjukdomen. I Sverige finns uppskattningsvis omkring 70 personer med sjukdomen.

Orsak

Galaktosemi orsakas av en variant (mutation) i genen GALT, som är belägen på kromosom 9 (9p13.3). Genen är en mall för tillverkningen av (kodar för) enzymet GALT. Enzymer är proteiner som påverkar kemiska reaktioner i kroppen utan att själva förbrukas. En sjukdomsorsakande variant i genen stoppar bildningen av enzymet eller förändrar dess struktur, så att det antingen inte fungerar alls eller sätter ned funktionen avsevärt. Man känner till flera hundra olika sådana förändringar i GALT-genen. Var och en förändrar enzymet på ett specifikt sätt, men det är bara några få av dessa förändringar som är orsaken till de allra flesta fallen av GALT-brist.

Orsaken till GALT-brist

Galaktos är en sockerart som ingår i vår föda, framför allt i mjölk och mjölkprodukter. Den är bunden till glukos och bildar då den sammansatta sockerarten laktos (mjölksocker). I tunntarmens vägg spjälkas laktos till glukos och galaktos, och båda tas upp i blodet och förs till levern. Glukos kan omedelbart omvandlas till energirika produkter i ämnesomsättningen eller lagras i levern och musklerna som glykogen. Galaktos måste först omvandlas i levern för att sedan kunna brytas ned på samma sätt som glukos. I den processen deltar fyra olika enzymer. Om något av dessa enzymer inte fungerar tillräckligt bra kommer processen att avstanna. Galaktos och andra ämnen i processen ansamlas då i kroppen och orsakar sjukdomen galaktosemi. Det vanligaste av dessa tillstånd är det som beror på att kedjans andra enzymsteg inte fungerar. GALT är det andra enzymet i denna process.

Varför orsakar GALT-brist sjukdom?

Det finns många tänkbara förklaringar till varför GALT-brist ger upphov till de symtom som sjukdomen för med sig, men hur det går till är ofullständigt känt trots decennier av forskning.

Om aktiviteten hos GALT-enzymet saknas eller är starkt nedsatt anhopas galaktos och dess första nedbrytningsprodukt galaktos-1-fosfat i kroppen. En hög koncentration av galaktos leder till bildning av galaktitol, en alkohol som kan grumla ögonlinsen och orsaka grå starr (katarakt). Galaktitol ansamlas också i hjärnan.

Anhopningen av galaktos-1-fosfat stör ämnesomsättningen redan i måttligt förhöjd koncentration genom att hämma många enzymer i olika organ. Denna anhopning är troligen också orsaken till att leverns funktion påverkas allvarligt, och kan ha betydelse för uppkomsten av skador på nervsystemet.

En ökad mängd galaktos verkar även kunna orsaka stressreaktioner i kroppens celler, som allvarligt kan störa cellernas funktion och även ge celldöd.

När GALT-enzymet inte fungerar uppstår också brist på det ämne som det normalt ska producera, UDP-galaktos. Det ämnet har en viktig roll när många hormoner, receptorer och strukturer i nervsystemet ska byggas upp i kroppen. Bristen på UDP-galaktos och anhopningen av galaktos-1-fosfat kan också vara orsaken till att sockerarter inte kan kopplas samman på ett normalt sätt med proteiner och fetter (lipider) för att bilda viktiga strukturer i hjärnan och andra delar av kroppen.

Symtomen vid GALT-brist kan bero på några av dessa ovanstående mekanismer. Detsamma gäller den påverkan på äggstockarna, som förr eller senare leder till sterilitet hos de flesta kvinnor med sjukdomen. Orsaken till bristande mineralisering av skelettet kan vara mera multifaktoriell, eftersom det finns risk för bristande tillförsel av kalk och vitamin D om inte kostbehandlingen styrs väl.

Som vid många andra sjukdomar som orsakas av genförändringar finns en stor variation i symtomens art och svårighetsgrad mellan olika personer med GALT-brist. Det kan bero på att förändringarna i GALT-genen är olika, men det finns även variationer i sjukdomsbilden när genförändringarna är identiska. Vad detta beror på är inte känt, men troligen har både andra geners inverkan och andra faktorer betydelse för symtombilden.

Ärftlighet

GALT-brist nedärvs autosomalt recessivt, vilket innebär att båda föräldrarna är friska bärare av en förändrad gen. Vid varje graviditet med samma föräldrar är sannolikheten 25 procent att barnet får den förändrade genen i dubbel uppsättning (en från varje förälder). Barnet får då sjukdomen. Sannolikheten för att barnet får den förändrade genen i enkel uppsättning är 50 procent. Då blir barnet, liksom föräldrarna, frisk bärare av den förändrade genen. Sannolikheten att barnet varken får sjukdomen eller blir bärare av den förändrade genen är 25 procent.

Om en person med en autosomalt recessivt ärftlig sjukdom, som alltså har två förändrade gener, får barn med en person som inte har den förändrade genen ärver samtliga barn den förändrade genen i enkel uppsättning. De får då inte sjukdomen. Om en person med en autosomalt recessivt ärftlig sjukdom däremot får barn med en frisk bärare av den förändrade genen i enkel uppsättning är sannolikheten 50 procent att barnet får sjukdomen. Sannolikheten för att barnet blir frisk bärare av den förändrade genen är också 50 procent.

Autosomal recessiv nedärvning.

Symtom

Hur allvarliga symtom som uppstår vid GALT-brist beror framför allt på om det finns någon enzymaktivitet kvar, eller om GALT-funktionen är helt utslagen. När enzymaktiviteten saknas helt eller nästan helt uppstår den klassiska formen av sjukdomen. Symtomen är oftast lindrigare om det finns viss enzymaktivitet kvar.

Sedan 1967 ingår galaktosemi bland de sjukdomar som nyfödda i Sverige screenas för med PKU-provet. Det gör att sjukdomen oftast kan upptäckas innan allvarliga symtom uppträder, vilket gör det möjligt att tidigt sätta in effektiv behandling. Genom screeningen har dödligheten sjunkit drastiskt.

Akuta symtom

Barn med klassisk galaktosemi visar vanligtvis symtom under de första levnadsdagarna, innan svaret på PKU-provet kommit. De första tecknen är ospecifika. Barnen kan vara slappa i kroppen, ha svårt att suga och kräkas ofta. Tecken på att leverns funktion är påverkad visar sig snabbt som gulsot, förstorad lever, lågt blodsocker (hypoglykemi) och blödningsbenägenhet. Förändringar i muskelspänningen, grumling av ögonlinsen och slöhet som utvecklas till medvetslöshet är andra symtom som kan tillkomma. Barnen kan också få en allvarlig allmäninfektion (coli-sepsis). Symtom kan börja redan under fosterlivet, och en del barn föds med grå starr.

Om sjukdomen inte behandlas påverkas leverns och hjärnans funktion alltmer och snart också njurarna. Förloppet kan bli snabbt och dödligt. Lindrigare former med mindre akuta och mer diffusa symtom kan också förekomma.

Om diagnosen ställs och behandling kan ges i tid avtar de akuta symtomen snabbt.

Kroniska symtom

Sjukdomen leder mycket ofta till kroniska symtom, som gradvis blir mer märkbara under uppväxten. Dessa symtom uppkommer även om behandlingen sköts korrekt. Symtomen varierar mycket från individ till individ. Många kan leva ett självständigt liv som vuxna, andra är dock i behov av särskilt stöd.

Vanligast är intellektuell funktionsnedsättning. Talet och språket påverkas ofta. Darrhänthet (tremor) och påverkan av rörelseförmågan med klumpighet och gång- och balanssvårigheter (ataxi) är också vanliga. Epilepsi kan förekomma. Social förmåga kan påverkas liksom så kallade exekutiva funktioner (initiativ- och organisationsförmåga, planering, arbetsminne). Psykiska sjukdomar har också rapporterats, men det är oklart om förekomsten är vanligare än i en normalbefolkning. Det har inte gått att visa att symtomen från nervsystemet blir värre med åren. Risken för socialt utanförskap är hög för vuxna med sjukdomen. De lever ensamma i betydligt större utsträckning än sina jämnåriga och har ofta besvär att ta sig in på arbetsmarknaden.

Hos kvinnor med sjukdomen tillbakabildas äggstockarna tidigt, och en försenad eller utebliven pubertetsutveckling kan bli följden. En undersökning har visat att 50–70 procent av kvinnor med galaktosemi började menstruera spontant vid puberteten men endast hälften av dessa hade regelbundna menstruationer efter fem år och endast 15 procent efter tio år. Många kvinnor har dock fött barn, både med och utan medicinsk behandling.

Endast en liten andel av män med galaktosemi har blivit fäder. Fertilitetsstörningar har emellertid sällan påvisats i de studier som genomförts, varför orsaken är oklar.

Personer med galaktosemi kan ha minskad bentäthet med ökad risk för frakturer. Det kan också finnas en ökad risk för karies på grund av förekomst av mineraliseringsstörningar.

Lindrigare former av GALT-brist

Sedan nyföddhetsscreeningen infördes har man framför allt hittat fler fall lindrigare former av galaktosemi. Vid dessa ger genförändringen upphov till ett GALT-enzym som har kvar en liten del av den normala aktiviteten, tillräcklig för att mildra men inte helt ta bort symtomen. Sjukdomsbilden varierar starkt i denna grupp och både behandling och kontrollschema måste individualiseras. Det är viktigt att den noggranna uppföljning som krävs vid klassisk galaktosemi också görs vid lindrigare former så att komplikationer upptäcks i tid.

Sedan länge har man känt till att det finns personer med en mindre avancerad form av GALT-brist (kallad Duarte-varianten) där enzymaktiviteten är 15–25 procent av den normala. De flesta experter är numera eniga om att denna grad av enzymbrist inte innebär några hälsorisker. Vid screeningen av nyfödda i Sverige bortser man därför från dessa varianter.

Diagnostik

Diagnosen kan vara svår att ställa i nyföddhetsperioden, eftersom symtomen är desamma som vid andra och vanligare allvarliga sjukdomar hos nyfödda. Det går inte att påvisa galaktosemi med de blod- och urinprov som normalt tas om en nyfödd blir svårt sjuk. Det krävs att man misstänker sjukdomen och att speciella prover tas för att påvisa galaktos i blodet.

Det har haft mycket stor betydelse för diagnostiken att sjukdomen ingår i den allmänna screeningen av nyfödda (PKU-provet). På alla nyfödda spädbarn tas blod för PKU‑provet så snart som möjligt efter 48 timmars ålder. Diagnosen bekräftas med ytterligare provtagning som regel före en veckas ålder, vilket ger möjlighet till snabb diagnos och behandling. Allvarliga symtom kan ha uppkommit redan dessförinnan, vilket gör det särskilt viktigt att diagnosen galaktosemi alltid finns med i övervägandena vid allvarlig sjukdom hos nyfödda.

I Socialstyrelsens kunskapsdatabas om sällsynta hälsotillstånd finns mer information om Nyföddhetsscreening (PKU‑provet).

Diagnosen bekräftas med DNA‑analys.

I samband med att diagnosen ställs är det viktigt att familjen erbjuds genetisk vägledning, vilket innebär information om sjukdomen och hur den ärvs. Bedömning av sannolikheten att få fler barn med samma sjukdom ingår också, liksom information om möjligheter till diagnostik. Om den specifika genförändringen i familjen är känd finns det för många ärftliga sjukdomar möjlighet till anlagsbärar- och fosterdiagnostik, liksom preimplantatorisk genetisk diagnostik/testning (PGD/PGT) i samband med provrörsbefruktning (IVF).

Behandling/stöd

Information, behandling, uppföljning och stöd till både barn och vuxna med galaktosemi sker vid ett centrum med inriktning på medfödda metabola sjukdomar, där specialiserade läkare, sjuksköterskor och dietister samverkar med genetiker, kemister, psykologer och kuratorer. Vid dessa centrum finns också uppdaterad information om forskning och utveckling kring sjukdomen och dess behandlingsmetoder. Metabola centrum finns i Lund, Göteborg, Stockholm och Umeå.

Den som har galaktosemi bör bära med sig en handling där diagnos och behandling framgår. För att användas om personen råkar ut för en olycka eller av någon annan orsak inte kan meddela sig med sin omgivning. Vid utlandsresor bör informationen översättas till aktuellt språk.

Kostbehandling

Personer med galaktosemi ges ordinerad kostbehandling. Målet med kostbehandlingen är att akuta symtom ska försvinna, kroniska komplikationer förebyggas så långt det går, och barn med sjukdomen ska ha en normal tillväxt.

Behandling med en galaktosfri modersmjölksersättning är livräddande vid akuta symtom i nyföddhetsperioden. Barn med galaktosemi får aldrig ges bröstmjölk. Det kan därför verka naturligt att fortsätta med en strikt galaktosfri kost när det är dags att ersätta den speciella bröstmjölksersättningen med annan föda. Detta är emellertid svårt, eftersom små mängder galaktos ingår i nästan alla födoämnesgrupper. En helt galaktosfri kost ger inte heller några fördelar när det gäller att förebygga komplikationer, som är relaterade till sjukdomen. Man vet också att små mängder galaktos bildas i kroppen, framför allt i låga åldrar. Det är fortfarande mycket viktigt att kraftigt minska mängden galaktos i kosten, men små mängder kan accepteras. Även om det fortfarande saknas mycket kunskap om kosten råder det i huvudsak samstämmighet bland experter om de riktlinjer som nu tillämpas internationellt.

Riktlinjerna innebär att kosten ska vara helt fri från mjölk och mjölkprodukter, men att till exempel hårda, vällagrade ostar är tillåtna, eftersom de är fria eller nästan fria från galaktos (i Sverige accepteras fyra skivor sådan ost om dagen). Frukt och grönsaker kan ätas fritt, även om de kan innehålla små mängder galaktos.

En vanlig metod att göra ett mjölkhaltigt livsmedel laktosfritt är nämligen att behandla det så att dess naturliga innehåll av laktos sönderdelas i sina beståndsdelar glukos och galaktos. Födoämnet blir därmed laktosfritt men inte fritt från galaktos.

Under nyföddhetsperioden leder kostbehandlingen till att symtomen minskar och snabbt försvinner. Familjen måste därefter få stöd av en specialkunnig dietist som utformar barnets kost och gör uppföljningar. Det är viktigt att säkerställa att kosten är fullvärdig med avseende på alla näringsämnen. Eftersom barnen inte kan dricka mjölk behövs tillskott av kalk och ibland också vitamin D. Som stöd finns internationella riktlinjer för detta.

Kostbehandlingen måste följas under hela livet. Kostens effekt behöver kontrolleras genom att följa längd- och viktutvecklingen under hela barndomen, och med blodprov vid upprepade tillfällen under det första levnadsåret och därefter åtminstone årligen.

Pubertet och graviditet

Flickor med galaktosemi behöver ofta behandlas med hormoner med start under pubertetsåren på grund av äggstockarnas bristande funktion. Behovet är individuellt, och pubertetsutvecklingen kräver noggrann uppföljning från tioårsåldern. Vid misstankar om hormonella avvikelser bör endokrinolog omgående kontaktas.

Även om fertiliteten kan vara nedsatt behöver graviditet inte vara utesluten. Vid behov rekommenderas utredning och behandling på en fertilitetsklinik. Gravida kvinnor, som inte har sjukdomen men är anlagsbärare, ska inte inskränka galaktosintaget oavsett om det väntade barnet har sjukdomen eller inte.

Ögon

Grå starr opereras. De barn som inte haft grå starr under nyföddhetsperioden behöver endast kontrolleras av ögonläkare om det uppstår problem med att följa kostbehandlingen.

Utveckling

Den neurologiska utvecklingen bör följas noga för att stöd ska kunna ges tidigt om det uppstår avvikelser. Särskild uppmärksamhet bör riktas mot talutvecklingen, där störningar kan uppstå tidigt, vara av olika typer, och där behandling behövs. Den intellektuella utvecklingen bör följas med regelbundna psykologiska test med tillräcklig bredd för att kunna uppmärksamma ett spektrum av olika störningar. Särskilt i högre åldrar måste psykiska symtom och sociala problem uppmärksammas.

Övrigt

Epilepsi behandlas med läkemedel.

Bentätheten behöver följas från skolåldern på grund av risken för skeletturkalkning.

Eftersom galaktosemi är så sällsynt saknas regelmässigt kunskap inom skola och elevhälsa om barnens särskilda behov. Upprepade kontakter mellan behandlingsteamet och skolan har visat sig vara nödvändiga för att barnen ska få den uppmärksamhet, den kost och det stöd de behöver.

Den ökade risken för karies kan förebyggas med goda tandvårdsvanor och natriumfluorid i form av tandkräm, fluorskölj och fluorlackning.

Habilitering

För barn och ungdomar med försenad utveckling kan habiliterande insatser behövas. Vid försenad tal- och språkutveckling behövs insatser från bland annat logoped. Syftet med de habiliterande insatserna är att personer med funktionsnedsättningar ska leva ett så självständigt liv som möjligt.

Barn som har en intellektuell funktionsnedsättning kan få stöd inom barn- och ungdoms­habiliteringen i samverkan med ett av de metabola centrum som finns i Lund, Göteborg, Stockholm och Umeå. Insatserna planeras utifrån barnets behov och förutsättningar, varierar över tid och sker i nära samverkan med närstående och andra i barnets nätverk. Insatserna görs med stöd av ett tvärprofessionellt team som har särskild kunskap om funktionsnedsättningar. En viktig del av habiliteringen är att förmedla kunskap till föräldrar och andra i nätverket för att de ska kunna ge stöd till barnet utifrån dess funktionsförmåga.  

Många barn med sjukdomen behöver specialpedagogiska insatser i förskola och skola. Ibland behövs den särskilda pedagogik som används i den anpassade grundskolan och gymnasieskolan. Vid misstanke om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, som adhd eller autism, görs en neuropsykiatrisk utredning.

Habilitering omfattar psykologiskt stöd till barn med funktionsnedsättningar, deras föräldrar och syskon. Kontakt med andra familjer i liknande situation kan vara värdefullt.

Vuxna

Vuxna med galaktosemi behöver fortsatt uppföljning vid ett metabolt centrum. Vilket ytterligare stöd som kan behövas varierar mycket från individ till individ, från inget alls till omfattande åtgärder.

Fortlöpande socialt och psykologiskt stöd är viktigt för att förebygga den isolering och utanförskap som en del vuxna med sjukdomen kan uppleva. För vissa kan det vara aktuellt med fortsatta individuellt utformade habiliteringsinsatser.

I kombination med andra funktionsnedsättningar påverkar en intellektuell funktionsnedsättning vilket stöd en person behöver för att klara det dagliga livet som vuxen. Det kan till exempel vara boendestöd, stöd och omvårdnad i en bostad med särskild service samt daglig verksamhet. Personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning kan leva ett relativt självständigt liv med visst stöd. Är den intellektuella funktionsnedsättningen svårare behövs mer stöd, men de flesta klarar enklare uppgifter i vardagen.

Arbetsförmedlingen ger vägledning vid funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan. Försäkringskassan samordnar de insatser som behövs för att söka eller återgå i arbete när en funktionsnedsättning påverkar arbetsförmågan.

Forskning

Trots att den genetiska orsaken vid galaktosemi är känd så saknas ännu mycket kunskap om hur skador uppstår vid GALT-brist. Galaktosemi tillhör de vanligare av de metabola sjukdomarna i flera länder, och det finns ett utbrett intresse att försöka lösa gåtorna och på så sätt få en bas att grunda nya behandlingsmetoder på.

De största förhoppningarna har sedan länge knutits till genterapi, det vill säga att kunna ersätta den skadade genen med en gen som fungerar, men svårigheterna har visat sig vara mycket stora. Ny teknik och preliminära resultat från djurförsök har på nytt ökat hoppet om att en sådan behandlingsväg ska bli möjlig.

• EUs läkemedelsmyndighet EMA driver databasen EU Clinical Trials Register, som samlar information om kliniska studier, se Clinical trials, sökord: galactosemia.
• Den amerikanska databasen ClinicalTrials.gov samlar information om kliniska studier, se clinicaltrials.gov, sökord: galactosemia.
• Den europeiska databasen Orphanet samlar information om forskning som rör sällsynta hälsotillstånd, se orpha.net, sökord: galactosemia.

Resurser

Galaktosemi ingår i MetabERN för medfödda ämnesomsättningssjukdomar, metab.ern-net.eu.

Resurspersoner

Resurspersonerna kan svara på frågor om galaktosemi:

Umeå

Barnsjukvård i Stockholm

Vuxensjukvård i Stockholm

Barnsjukvård i Göteborg

Vuxensjukvård i Göteborg

Barnsjukvård i Lund

Vuxensjukvård i Lund

Intresseorganisationer

Det finns ingen specifik intresseorganisation för personer med galaktosemi i Sverige.

European Galactosaemia Society (EGS), är en europeisk förening som bland annat bevakar forskning och anordnar möten, galactosaemia.com.

Databas

Orphanet samlar information om intresseorganisationer, framför allt i Europa, se orpha.net, sökord: galactosemia.

Kurser, erfarenhetsutbyte

Ytterligare information

Kvalitetsregister

Övrigt

• OMIM, Online Mendelian Inheritance in Man, omim.org, sökord: galactosemia
• GeneReviews (University of Washington), GeneReviews, sökord: galactosemia
• Orphanet, europeisk databas, orpha.net, sökord: galactosemia.

Litteratur

Abidin Z, Treacy EP. Insights into the pathophysiology of infertility in females with classical galactosaemia. Int J Mol Sci. 2019; 20: 5236. https://doi.org/10.3390/ijms20205236

Batey LA, Welt CK, Rohr F, Wessel A, Anastasoaie V, Feldman HA et al. Skeletal health in adult patients with classic galactosemia. Osteoporos Int. 2013; 24: 501–509. https://doi.org/10.1007/s00198-012-1983-0

Frederick AB, Cutler DJ, Fridovich-Keil JL. Rigor of non-dairy galactose restriction in early childhood, measured by retrospective survey, does not associate with severity of five long-term outcomes quantified in 231 children and adults with classic galactosemia. J Inherit Metab Dis. 2017; 40: 813–821. https://doi.org/10.1007/s10545-017-0067-x

Hermans ME, Welsink-Karssies MM, Bosch AM, Oostrom KJ, Geurtsen GJ. Cognitive functioning in patients with classical galactosemia: a systematic review. Orphanet J Rare Dis. 2019; 14: 226. https://doi.org/10.1186/s13023-019-1215-1

Hoffmann B, Dragano N, Schweitzer-Krantz S. Living situation, occupation and health-related quality of life in adult patients with classic galactosemia. J Inherit Metab Dis. 2012; 35: 1051–1058. https://doi.org/10.1007/s10545-012-9469-y

Los E, Ford GA. Galactose 1 phosphate uridyltransferase deficiency. StatPearls [Internet]. Treasure Island (FL): StatPearls Publishing; 2020. PMID: 28722986.

Rubio-Gozalbo ME, Haskovic M, Bosch AM, Burnyte B, Coelho AI, Cassiman D et al. The natural history of classic galactosemia: lessons from the GalNet registry. Orphanet J Rare Dis. 2019; 14: 86. https://doi.org/10.1186/s13023-019-1047-z

Waisbren SE, Potter NL, Gordon CM, Green RC, Greenstein P, Gubbels CS et al. The adult galactosemic phenotype. J Inherit Metab Dis. 2012; 35: 279–286.
https://doi.org/10.1007/s10545-011-9372-y

Welling L, Waisbren SE, Antshel KM, Colhoun HO, Gautschi M, Grünewald S et al. Systematic review and meta-analysis of intelligence quotient in early-treated individuals with classical galactosemia. JIMD Rep. 2017; 37: 115–123. https://doi.org/10.1007/8904_2017_22

Welling L, Bernstein LE, Berry GT, Burlina AB, Eyskens F, Gautschi M et al. International clinical guideline for the management of classical galactosemia: diagnosis, treatment, and follow-up. J Inherit Metab Dis. 2017; 40: 171–176. https://doi.org/10.1007/s10545-016-9990-5

Welsink-Karssies MM, Ferdinandusse S, Geurtsen GJ, Hollak CEM, Huidekoper HH, Janssen MCH et al. Deep phenotyping classical galactosemia: clinical outcomes and biochemical markers. Brain Commun. 2020; 2: fcaa006. https://doi.org/10.1093/braincomms/fcaa006

Welsink-Karssies MM, Oostrom KJ, Hermans ME, Hollak CEM, Janssen MCH, Langendonk JG et al. Classical galactosemia: neuropsychological and psychosocial functioning beyond intellectual abilities. Orphanet J Rare Dis. 2020; 15: 42.
https://doi.org/10.1186/s13023-019-1277-0

Medicinsk expert/granskare/redaktion

Medicinsk expert som skrivit det ursprungliga textunderlaget är professor Ola Hjalmarson, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg.

Den senaste revideringen är gjord av professor Ola Hjalmarson, Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg samt med dr, överläkare Annika Reims, Metabolmottagning barn, Drottning Silvias barnsjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.