Suicid och suicidprevention
Varje år tar runt 1200 personer sina liv. För ytterligare omkring 300 personer som dör finns det misstanke om suicid, men avsikten har inte kunnat fastställas. Antalet har minskat de senaste decennierna i nästan alla åldersgrupper – utom bland unga människor.
Kunskap behövs i både vården och omsorgen
De allra flesta som tar sitt liv har haft kontakt med hälso- och sjukvården dessförinnan. Socialtjänsten har ofta också varit kontaktad. Därför behöver personalen i de verksamheterna känna till vad som kan förebygga suicid, men också vad som kan utlösa att någon tar sitt liv. Det är viktigt att ha kunskap om hur sårbara människor ska bemötas.
Alla delar av hälso- och sjukvården liksom socialtjänsten har viktiga roller i arbetet med att förebygga suicid, från mödra- och barnhälsovård till äldreomsorg. För hälso- och sjukvården handlar det bland annat om att tidigt upptäcka tecken på psykisk ohälsa och risk för suicid, och att behandla bakomliggande sjukdomar som depression. För socialtjänsten kan det handla om att stötta personer i svåra livssituationer, och att både motivera och lotsa vidare till vård.
Samverkan mellan vård och omsorg är mycket viktig för att ingen ska hamna mellan stolarna.
Högre risk för suicid vid ekonomisk utsatthet
Det finns ett tydligt samband mellan ekonomisk utsatthet, psykisk ohälsa och en högre risk för suicid. Det visar en studie som gjorts på data från Socialstyrelsens register. De som fick ekonomiskt bistånd hade fem gånger högre risk än andra för suicid.
Tillhörande dokument och bilagor
Ökad risk efter vård för avsiktliga självskador
Personer som vårdats på sjukhus efter suicidförsök eller annan avsiktligt självdestruktiv handling har en ökad risk att efter utskrivning från sjukhus ta sitt liv. Socialstyrelsen har i en registerstudie studerat barn och vuxna som under 2015–2021 vårdats på sjukhus efter att avsiktligt ha skadat sig själva. Studien visar att endast var tionde patient följs upp i enlighet med de nationella riktlinjerna. Den visar också att andelen unga flickor som vårdats för avsiktlig självskada har ökat dramatiskt, framförallt under 2021.
Tillhörande dokument och bilagor
Patienter med långvarig smärta har ökad risk
Smärta är en av de vanligaste orsakerna till besök i primärvården. Den här analysen av data från år 2017 till och med 2021 visar att patienter med långvarig och läkemedelsbehandlad smärta har ökad risk för suicid.
Stöd till efterlevande
Utbildning för socialtjänsten
Förebygga suicid – om bemötande i socialtjänsten är en webbutbildning som vänder sig till alla som arbetar inom socialtjänsten: utförare, handläggare och chefer. Utbildningens syfte är att ge ökad trygghet i att hantera svåra samtal med personer som kan ha tankar på att ta sitt eget liv. Genom att våga prata om det som är svårt och lyssna på den person du möter kan du göra stor skillnad.
Information på våra andra webbplatser
Om suicid och suicidprevention på Kunskapsguiden
Suicid och suicidförsök som vårdskada
Samverkan med Folkhälsomyndigheten
Suicidprevention ingår i många av Socialstyrelsens uppdrag. Det är en viktig del av vårt arbete med psykisk ohälsa. Vi har också en nära samverkan med Folkhälsomyndigheten, som har regeringens uppdrag att samordna det suicidpreventiva arbetet nationellt.
Hjälp och stöd på 1177.se
På 1177.se finns information både till den som har suicidtankar och till närstående:
Till dig som har självmordstankar - 1177
Hur kan du hjälpa en person som har självmordstankar? - 1177
På webbplatsen finns också en lista med länkar till råd och stöd för personer som behöver någon att tala, mejla eller chatta med:
Råd och stöd på mejl, chatt och telefon - 1177
Ring 112 om någon behöver akut hjälp.