Vävnad

Strukturell bengraft från långa rörben används vid ortopedisk kirurgi för att förstärka eller ersätta försvagad benvävnad hos en patient vid frakturkirurgi, benskörhet, skelettumörer, proteslossning, reoperationer av ledproteser som lossnat, eller vid omfattande frakturer runt ledproteser. 

Strukturell benvävnad växer fast mot mottagarbenet och ger en hållbar förstärkning. Strukturellt ben används oftast i form av benplattor och benmjöl, men även som hela bitar.

Tillvaratagandet av ben äger rum i särskilda operationssalar och kan förvaras nedfrysta i upp till fem år i minus 80 grader. I dagsläget är Sverige självförsörjande när det gäller strukturella bengraft. 

Mer hos oss

Strukturella bengraft och senor, sid 17 och 30–31 i lägesrapporten Vävnadsdonation och transplantation i Sverige 2023.

Tillvaratagandet av senor kan äga rum vid bårhus eller i särskilda lokaler vid vävnadsinrättning om senorna antibiotikabehandlas, och kan då tas tillvaratas inom 72 timmar. Om senorna färskfryses behöver tillvaratagandet ske inom 24 timmar och äga rum i lokaler med än högre krav på sterilitet.

Tillvaratagna senor kan förvaras nedfrysta i upp till fem år i minus 80 grader. Sverige är idag inte självförsörjande på senor men målsättningen är att bli det.

Mer hos oss

Strukturella bengraft och senor, sid 17 och 30–31 i lägesrapporten Vävnadsdonation och transplantation i Sverige 2023.

Hjärtklaffarna fungerar som ventiler som öppnas och stängs i en bestämd ordning och när de stängs sluter de tätt mot varandra vilket hindrar blodet från att flöda tillbaka. Ett hjärtklaffstransplantat som kommer från en avliden donator kallas homograft.

Homograft används framförallt inom barnhjärtkirurgin för att korrigera komplicerade medfödda hjärtmissbildningar. Mellan 50–75 homograft transplanteras till barn och vuxna per år. Det råder konstant brist på hjärtklaffar i små storlekar och kärlvävnad för barn i åldersspannet ett till fem år. 

Kardiovaskulär vävnad innefattar kärlvävnad och hjärtklaffar (pulmonalisklaff, aortaklaff och aortabåge). 

Mer hos oss

Kardiovaskulär vävnad, sid 14 och 27–28 i lägesrapporten Vävnadsdonation och transplantation i Sverige 2023.

Hornhinnor från en donator kan förbättra livskvaliteten genom att återställa synen hos upp till fem personer med skador eller sjukdomar i hornhinnan. 

Behovet av ögonvävnad är stort. Vävnadsinrättningarna uppskattar att en rimlig målsättning är 600 hornhinnedonatorer per år för att uppnå en stabil försörjning av hornhinnor i Sverige. Varje år skulle uppskattningsvis 800 hornhinnetransplantationer behöva utföras för att möta behovet.

Även ögats vita senhinna (sklera) kan användas vid transplantation. Användningsområdena är att förlänga en muskel vid skelningsoperation, att förstärka svagheter i befintlig sklera eller att användas vid ögonplastikingrepp.

Mer hos oss

Hornhinnor, sid 13-14 och 25–27 i lägesrapporten Vävnadsdonation och transplantation i Sverige 2023.

Mer hos andra

Svenska Cornearegistret

Svensk Cornealkirurgisk Förening

Vävnadsområdesgruppen (VOG) ögonvävnad, hos SKR

Donerad hud från avlidna kan fungera som livräddande förband vid en omfattande brännskada; den är smärtlindrande, ger minskad infektionsrisk och utgör temporär täckning av sårytor med god sårläkningsmiljö. Transplanterad hud stöts bort efter 6–8 veckor när den egna huden återbildas.

Hudvävnad måste tas tillvara inom 72 timmar efter dödsfallet. Hud tillvaratas från ryggen och benens fram och baksidor.

Mer hos oss

Hud, sid 16 och 29–30 i lägesrapporten Vävnadsdonation och transplantation i Sverige 2023.

Fosterhinna (amnion)

Amnionhinna är det allra innersta skiktet av fostersäcken där barnet utvecklas. Kvinnor som föder med kejsarsnitt kan donera sin amnionhinna. Den används vanligtvis till att behandla skador på ytan av ögat men kan också användas för att behandla sår.

Höftkula (caput)

Lårbenshuvudet avlägsnas från levande donatorer vid höftprotesoperationer i de fall höftleden ersätts med en höftledprotes. Allogen benvävnad från lårbenshuvudet kan sedan användas vid andra operationer av leder eller för att laga skadade ryggkotor. I vissa fall används benvävnad också vid ansiktskirurgi som benfyllnadsmaterial.

Förvaringstiden inför transplantation varierar beroende av vävnadstyp. Tidsramarna är avgörande för att säkerställa att vävnaderna är av högsta möjliga kvalitet vid transplantation.

• Kardiovaskulär vävnad kan lagras under tio år i temperaturer så låga som minus 190°C.
• Ben- och senvävnad förvaras nedfrysta upp till fem år.
• Hud kan lagras kylskåpskallt upp till fem år.
• Hornhinnor har en kortare förvaringstid på fem till sju veckor vid 31°C och förvaras i inkubator.

Donationsregistret har stor betydelse för vårdpersonal och närstående i utredningen av den enskildes vilja. Registret innehåller enskilda personers inställning till att efter sin död donera organ eller vävnader för transplantation eller annat medicinskt ändamål. Man kan registrera ett ja eller ett nej och det går att göra undantag om det är något organ eller vävnad man inte vill donera.

Bara behörig personal har åtkomst till donationsregistret

Enligt förordningen (2018:307) är det Socialstyrelsen som håller registret. Registret är sekretessbelagt och det är bara personer med behörighet som har tillgång till det.

Donationsregistret

Enligt Socialstyrelsens termbank är definitionen av en närstående en ”person som den enskilde anser sig ha en nära relation till”. Det innefattar make/maka, partner, barn, föräldrar, syskon och mor- och farföräldrar men det kan även vara en nära vän eller en annan person som den enskilde har haft en nära relation till.

Vid utredning av donationsvilja ska alltid närstående underrättas innan ett tilltänkt donationsingrepp. En person utan närstående och med en okänd donationsvilja kommer därför inte kunna bli en möjlig donator då dennes vilja till donation kommer förbli okänd.

Generellt sett hanteras kroppen med största respekt och omsorg under hela donations- och tillvaratagandet.

• Efter att hornhinnor har tagits tillvara får donatorn ögonproteser för att minimera synliga förändringar.
• Det finns inga yttre synliga tecken efter donation av hjärtklaffar förutom förband.
• Hud från det yttersta hudlagret, närmare bestämt epidermis och dermis, tas från rygg och benen, och dessa områden ser ut som ett skrubbsår.
• Ben tas vanligtvis från långa rörben som femur, tibia, humerus och ulna, och dessa områden rekonstrueras efter proceduren.

Identifiering, utredning och tillvaratagande

Identifiering, utredning och tillvaratagande kan utföras vid cirka 35 bårhus, 6 RMV enheter samt cirka 80 IVA avdelningar i samband med organdonation (hjärtklaffar). Vävnadsutredningar utgår från mer än 10 aktörer.

Patologavdelning och rättsmedicinska enheter

De vävnadsinrättningar som inte själva utför tillvaratagandet av vävnader har avtal med patologavdelning eller Rättsmedicinalverket (RMV) för tillvaratagande. Rättsmedicinalverket (RMV) och de rättsmedicinska enheterna saknar ett formellt uppdrag att verka donationsfrämjande, men tillvaratar genom avtal ändå en stor del av det totala antalet vävnader som tillvaratas för transplantation.

Vävnadsinrättningar

Av Sveriges idag 31 tillståndspliktiga vävnadsinrättningar är det totalt åtta som frisläpper vävnader från avlidna för transplantationsändamål.

• Vävnadsbanken Lund är en multivävnadsbank som tillvaratar och förmedlar kardiovaskulär vävnad, hornhinnor, hörselben, hud, ben och senor.
• Cell- och vävnadslaboratoriet för klinisk immunologi och transfusionsmedicin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg hanterar hjärtklaffar.
• Sveriges enda vävnadsinrättning som hanterar hud finns i Uppsala.
• I Stockholm, Göteborg, Örebro, Lund och Umeå finns vävnadsinrättningar som hanterar ögonvävnad.
• Det finns en vävnadsinrättning för ben och senor i Östersund.
• Två vävnadsinrättningar importerar senor.

Regionala donationscentra

Det finns idag ett par etablerade regionala donationscentra, Regionalt donationscentrum Stockholm Gotland och Regionalt donationscentrum Väst i Västra sjukvårdsregionen. En liknande formering med uppdrag att stärka och utveckla donationsarbetet är Regionala Styrgruppen för vävnadsdonation i Södra sjukvårdsregionen. Under 2024 planerar Sydöstra regionen starta upp ett regionalt donationscentrum.

Transplantationsenheter

Vävnadstransplantationer genomförs på många av landets sjukhus. Det vanligaste är att det finns transplantationsverksamhet för hornhinnor på ett sjukhus i varje sjukvårdsregion.

Hjärtklaffar transplanteras på de barnhjärtkirurgiska enheterna och på några thoraxkirurgiska kliniker. Rörben och senor transplanteras inom den specialiserade ortopediska verksamheten.

Det finns två brännskadecentrum i Sverige idag som ingår under Nationell Högspecialiserad vård, varav endast ett av dessa centrum (Uppsala) som i dagsläget använder donorhud.