Assisterad befruktning med embryodonation och dubbeldonation

Ändringar i Socialstyrelsens föreskrifter

Den 1 januari 2019 ändrades bestämmelserna i lagen (2006:351) om genetisk integritet så att det är tillåtet att utföra assisterad befruktning med ett donerat embryo eller donerade ägg och donerade spermier, så kallad dubbeldonation.

Socialstyrelsen har reviderat två föreskrifter med anledning av ändringarna i lagen:

• Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:30) om donation och tillvaratagande av vävnader och celler
• Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2009:32) om användning av vävnader och celler i hälso- och sjukvården och vid klinisk forskning m.m.

De reviderade föreskrifterna trädde i kraft den 15 februari 2022.

Ändringarna i föreskrifterna innebär bland annat:

• tydligare regler kring identitetskontroll och hälsodeklaration för par som behandlas med egna könsceller och kvinnor som tar emot donerade könsceller
• krav på att den yrkesutövare som deltar vid den särskilda prövningen ska ha beteendevetenskaplig kompetens
• att det är tillåtet att använda befruktade ägg när en donator har avlidit
• att antalet familjer som en donator får donera till regleras. En donator av spermier eller äggceller får donera till högst sex familjer i Sverige, Ett par eller en kvinna får donera befruktade ägg till ytterligare en familj utöver den egna, donatorerna vid dubbeldonation får donera till högst en familj.

Vid frågor kontakta: donation@socialstyrelsen.se

Assisterad befruktning genom embryodonation eller dubbeldonation

För den som vill genomgå assisterad befruktning med embryodonation eller dubbeldonation gäller samma regler som för att ta emot enbart donerade ägg eller donerade spermier. Det innebär att det görs en så kallad särskild prövning, för att klargöra om det är medicinskt lämpligt att genomföra en behandling.

Man utreder även mottagarens eller mottagarparets psykologiska och sociala möjligheter att ta hand om ett barn. När det är fråga om embryodonation eller dubbeldonation kommer det att fästas särskild vikt vid föräldrarnas eller förälderns förmåga att hantera det faktum att de saknar en genetisk koppling till barnet och att barnet, vid embryodonation, kan ha både genetiska föräldrar och genetiska helsyskon i en annan familj.

Det är läkaren som väljer en lämplig äggdonator och en lämplig spermiedonator, eller en lämplig embryodonator. Om den mottagande kvinnan eller paret önskar donation från någon de känner, till exempel en närstående, bedöms lämpligheten i varje enskilt fall.

Donation inom samkönade par

Det är vårdgivaren och den behandlande läkaren som bedömer möjligheten för kvinnor i ett samkönat par att donera ett ägg eller ett befruktat ägg till varandra och i vilka situationer det kan anses motiverat. Bedömningen görs utifrån den särskilda prövningen, som sker på samma sätt som är beskrivet ovan.

Att donera embryon

För de som vill donera embryon gäller motsvarande regler som vid donation av könsceller. Utöver detta finns det särskilda överväganden att göra vid embryodonation.

Donatorer utreds alltid, genom blodprover, intervjuer och hälsodeklarationer, se mer i kunskapsstödet Assisterad befruktning med donerade könsceller.

Framtida embryodonatorer

Par eller ensamstående kvinnor som vill ha möjligheten att donera embryon i framtiden kan ta upp frågan med sin vårdgivare inför sin IVF-behandling. Vårdgivaren kan då välja att utföra de laboratorietester som krävs för att könscellerna ska uppfylla kraven vid en eventuell donation. Det slutliga beslutet om donation tas dock inte förrän paret eller kvinnan har blivit föräldrar och en lämplighetsbedömning har gjorts i en donationsutredning.

Etiska överväganden för donatorerna

Det är viktigt att känna till att en embryodonation är förenad med flera etiska överväganden för donatorerna. Därför ska donatorerna ha blivit föräldrar till minst ett barn innan embryodonation blir aktuell, så att de har tid att fundera över sitt beslut och vilka konsekvenser det kan få för den egna familjen.

En embryodonation innebär att det egna barnet eller barnen kan komma att ha genetiska helsyskon i en annan familj. De barn som blir till genom embryodonation har, när de uppnått tillräcklig mognad, rätt att få information om embryodonatorerna eftersom de enligt lag har rätt att söka sitt genetiska ursprung. Barnen kan även komma att kontakta dem.

Samtycke till embryodonation krävs

För embryodonation krävs ett skriftligt samtycke från den först behandlade kvinnan och i förekommande fall hennes partner. Embryodonatorer har rätt att återkalla sitt samtycke till donationen fram till dess att införande av embryot har skett.

Barnens rättigheter

Vid donationsutredningen har barnets bästa en central roll. Detta uttrycks genom syftet med den särskilda prövningen: att behandling får utföras endast om det kan antas att barnet kommer att växa upp under goda förhållanden. Även läkarens ansvar att välja en lämplig donator speglar ansvaret för barnets bästa.

Ett barn som har blivit till genom donation i Sverige har rätt att få information om sitt biologiska ursprung. Föräldrarnas skyldighet att berätta för barnet att det har blivit till med hjälp av en donator har förstärkts genom att det har tillkommit en bestämmelse om det i föräldrabalken.

För barn som har blivit till med hjälp av en donator vid en svensk klinik från och med 1985 innebär rätten till information att de får ta del av uppgifter om donatorn som har antecknats i en särskild journal på den klinik där behandlingen genomfördes.

Sedan den 1 januari 2019 kan barnet även få information om andra som har blivit till genom behandling med könsceller från samma donator som en själv. Denna information är bara tillgänglig om någon annan som har blivit till med könsceller från samma donator har valt att få sina uppgifter antecknade i den särskilda journalen. Socialnämnden ska på begäran hjälpa en person som har anledning att anta att hen har tillkommit genom donation, att ta reda på om det finns några uppgifter antecknade i en särskild journal.