Nationella minoriteter i hälso- och sjukvård

I filmen berättar Socialstyrelsens samordnare för nationella minoriteter, Katarina Popovic om de nationella minoriteternas rättigheter med fokus på barn. Du får också information om Socialstyrelsens uppföljning av hur barnhälsovården arbetar med dessa frågor.

Syntolkad verison

I filmen berättar Marika Habbe logoped och utredare på Socialstyrelsen om språkutveckling hos en- och flerspråkiga barn. Du får information om faktorer som påverkar språkutveckling, fakta om flerspråkighet och vikten att stimulera och stödja språkutveckling.

Syntolkad version

I filmen ger Annika Hermele och Anna Hällgren från Bokstart, Kulturrådet, tips på material och hur du kan främja de nationella minoriteternas språk och kultur. De ger även tips på hur barnhälsovården kan stötta vårdnadshavare i att stärka små barns språkutveckling.

Syntolkad version

I filmen delar Marja-Kristine Oskal, distriktssköterska i barnhälsovården, Region Jämtland Härjedalen, med sig av exempel på hur hon arbetar i barnhälsovården utifrån det samiska perspektivet.

Syntolkad version

I filmen får du information om barns språkutveckling, flerspråkighet och de nationella minoriteternas rättigheter. Du får tips på hur du kan arbeta för att främja de nationella minoriteternas språk och kultur inom barnhälsovården.

Syntolkad version

Regioner och kommuner ansvarar för att personer som tillhör en nationell minoritet får information om sina rättigheter. Informationen ska utgå från minoritetslagen och de föreskrifter som minoritetslagen hänvisar till. Syftet med informationen är att individer som tillhör de nationella minoriteterna ska kunna tillvarata sina rättigheter.

Informationen kan exempelvis svara på de här frågorna:

• Vilka är de nationella minoriteterna och minoritetsspråken?
• Hur får personer använda sitt minoritetsspråk när de söker vård eller inte är nöjda med vården?
• Tillhör regionen eller kommunen ett förvaltningsområde? Vad innebär det?
• Vilket ansvar har regionen för att skydda och främja de nationella minoriteternas kultur och språk, särskilt barns rätt till språk och kulturell identitet?
• Hur samråder regionen med de nationella minoriteterna?
• Har regionen mål och riktlinjer för det minoritetspolitiska arbetet?

Regioner och kommuner har stor betydelse för minoritetspolitikens genomslag eftersom deras verksamheter bedrivs nära medborgarna. Det finns därför i princip alltid skäl för dem att i någon form informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter. Det är upp till respektive kommun eller region att bedöma hur informationen ska lämnas.

Några exempel på kanaler för att nå ut med informationen är:

• broschyrer
• affischer
• informationsblad
• regionens och utförarnas webbplatser
• 1177
• sociala medier.

Regioner och kommuner har ett särskilt ansvar för att, genom aktiva åtgärder och handlingar, se till att skydda och främja de nationella minoriteternas språk och kultur. De ska även särskilt stödja barns utveckling av en kulturell identitet och användning av de egna minoritetsspråken. Barnen är särskilt viktiga eftersom de tryggar språkens fortlevnad när de använder sitt minoritetsspråk.

Enligt artikel 30 i barnkonventionen ska ett barn som tillhör en etnisk, religiös eller språklig minoritet eller en urbefolkning inte förvägras rätten att, tillsammans med andra medlemmar i sin grupp, ha sitt eget kulturliv, bekänna sig till eller utöva sin religion eller använda sitt eget språk.

Nedan är exempel på vad man in om hälso- och sjukvården kan göra för att skydda och främja de nationella minoriteternas språk och kultur.

Du som arbetar på strategisk nivå

• Gå igenom dokumenten för kompetensförsörjning. Lägg till att kunskap om nationella minoritetsspråk är en tillgång och kan efterfrågas vid nyanställningar.
• Översätt information om verksamheten till de nationella minoritetsspråken, till exempel de mest använda blanketterna.

Du som är chef

• Bjud in till seminarier eller informationsträffar, där medarbetarna kan lära sig mer om de nationella minoriteterna. Du kan hitta stödmaterial på Socialstyrelsen.se\nationella minoriteter.
• Premiera kunskaper i de nationella minoritetsspråken när du rekryterar nya medarbetare.
• Ta reda på vilka kunskaper dina medarbetare har i de nationella minoritetsspråken och om de vill och kan använda språket i sitt arbete. (Läs mer om hur du kan göra det i stödet Nationella minoriteters rättigheter och personuppgiftbehandling i vård och omsorg)
• Värdesätt de medarbetare som kan minoritetsspråk och har en kulturförståelse och uppmuntra att minoritetsspråken används i patientmötena.
• Synliggör för patienter vilken kompetens som finns i verksamheten vad gäller att möta människor på de nationella minoritetsspråken.
• Synliggör de nationella minoriteterna på olika sätt
  – Flagga på flaggdagarna för de nationella minoriteterna.
  – Sätt upp affischer med information på de nationella minoritetsspråken.
  – Välj konst på mottagningar som visar de nationella minoriteterna.
  – Ha barnböcker på de nationella minoritetsspråken i väntrummet.
• Erbjud tolk på de nationella minoritetsspråken.
• Ge service på minoritetsspråken på särskilda tider.

Regioner och kommuner ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt möjligt samråda med minoriteterna. Samråden innebär att regionen för en strukturerad dialog med de nationella minoriteterna för att kunna beakta deras synpunkter och behov. Det framgår av minoritetslagen.

Lagen (2022:66) om konsultation i frågor som rör det samiska folket har särskilda bestämmelser om konsultationer med det samiska folket.

Regioner och kommuner ska också särskilt främja barns och ungas möjligheter till inflytande och samråd i frågor som berör dem. Formerna ska utgå från deras förutsättningar.

Samråd ger möjlighet till inflytande

Samråd ger de nationella minoriteterna möjlighet till verkligt inflytande och delaktighet. För att ett samråd ska bli effektivt och meningsfullt krävs planering. Några tips:

• Klargör syftet med samrådet och vad du förväntar av deltagarna.
• Hitta rätt målgrupp för samrådet. Ibland behöver du gå ut till en bredare krets, ibland behövs mer riktade inbjudningar. Låt syftet avgöra.
• Se till att samrådsgruppen är så representativ som möjligt, till exempel utifrån ålder, kön och språkvarietet.
• Främja särskilt barns och ungas möjlighet till inflytande och samråd i frågor som berör dem, och följ minoritetslagen. Anpassa formerna efter barnens förutsättningar.
  Områden som kan passa för samråd är bemötande och kulturförståelse samt frågor om information på olika språk.

Läs mer om samråd i:

• Kunskaps- och metodstöd i arbetet med inflytande och delaktighet som du hittar här: Inflytande och delaktighet - Minoritet.se
• Vägledande material om inflytande och delaktighet från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor som du hittar här: Vägledning för att ge barn och unga från nationella minoriteter inflytande | MUCF

Konsultera samiska företrädare

Regioner och kommuner ska konsultera samiska företrädare innan de fattar beslut i ärenden som kan få särskild betydelse för samerna. Samerna är ett urfolk och har därför en särskild rättslig ställning. Syftet med konsultationen är att säkerställa samernas rätt till delaktighet i beslutsprocesser på alla nivåer i samhället och stärka samernas inflytande i frågor som särskilt berör dem. Konsultationen ökar samernas möjlighet att bidra med kunskap i frågor och närmare belysa konsekvenser av beslut för samerna.

Läs mer om konsultationsordningen på Sametingets webbplats som du hittar här: Konsultation med Sametinget - Sametinget.se.

Kommuner och regioner ska anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete. De ska aktivt ta ställning till hur det minoritetspolitiska arbetet ska bedrivas och det ska framgå av ett styrdokument.

Målen och riktlinjerna kan ingå i ordinarie styrdokument, till exempel verksamhetsplaner eller styrdokument om mänskliga rättigheter, demokratifrågor och social hållbarhet. Separata handlingsplaner och styrdokument kan också upprättas för det minoritetspolitiska arbetet. Det är viktigt att mål och riktlinjer är förankrade, att det finns åtgärder för att nå målen och att målen följs upp.

Målen och riktlinjerna kan beskriva särskilda mål för de olika förvaltningarna inom regionen, till exempel hälso- och sjukvårdsförvaltningen.

Läs mer om mål och riktlinjer i metodstöd för mål och riktlinjer som du hittar här:

Mål och riktlinjer - Minoritet.se

Minoritetslagen beskriver vilka områden som är förvaltningsområden. Det är geografiska områden där förvaltningsmyndigheter har särskilda skyldigheter i fråga om språklig kommunikation med de nationella minoriteterna. Förvaltningsområden finns för minoritetsspråken finska, meänkieli och samiska. Inom förvaltningsområden har de tre minoritetsspråken ett förstärkt skydd. Det förstärkta skyddet inom respektive förvaltningsområde innebär bland annat att enskilda har rätt att använda språken vid myndighetskontakter.

Andra kommuner än de som framgår av minoritetslagen kan ansöka hos regeringen om att få ingå i förvaltningsområdet för ett eller flera av de tre minoritetsspråken. De kommuner som ansluts till förvaltningsområdena får ett statsbidrag baserat på antalet invånare i kommunen. När en kommun blir del av ett förvaltningsområde, blir regionen som kommunen tillhör automatiskt en del av samma förvaltningsområde och får också statsbidrag för sitt arbete.

Ta reda på om din region ingår i ett förvaltningsområde och få mer information om statsbidrag här: Regioner i förvaltningsområdena - Minoritet.se

En individ har rätt att använda finska, meänkieli och samiska vid sina muntliga och skriftliga kontakter med förvaltningsmyndigheter vars geografiska verksamhetsområde helt eller delvis sammanfaller med minoritetsspråkets förvaltningsområde. Rättigheten förutsätter att individen är part i ett ärende eller ställföreträdande för en part, om ärendet har anknytning till förvaltningsområdet. Det framgår av minoritetslagen.

Om individen använder finska, meänkieli eller samiska i ett sådant ärende, är myndigheten skyldig att ge muntligt svar på samma språk. Individen har dessutom rätt att på begäran få en skriftlig översättning av beslut och beslutsmotiveringar i ärendet.

Förvaltningsmyndigheter ska även i övrigt sträva efter att bemöta individer på de tre språken. Det kan till exempel handla om rådgivning och information till allmänheten.
Utanför ett förvaltningsområde har individer rätt att använda finska, meänkieli och samiska vid muntliga och skriftliga kontakter i kommuners och regioners ärenden. Förutsatt att individen är part eller ställföreträdare för en part och om ärendet kan handläggas av personal som behärskar minoritetsspråket.

Förvaltningsmyndigheter ska också verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i finska, meänkieli och samiska där det behövs i kontakten med individer.

Vad är en förvaltningsmyndighet?

Uttrycket förvaltningsmyndighet används för att beteckna de myndigheter vars uppgift är att sköta offentliga förvaltningsuppgifter. Dessa myndigheters huvudsakliga uppgift kan något förenklat sägas vara att verkställa den styrande maktens beslut. I en kommun eller en region är varje nämnd och styrelse en egen myndighet, till exempel en hälso- och sjukvårdsnämnd eller patientnämnd.

Vad kan ett ärende vara i hälso- och sjukvården?

Exempel på ärendehandläggning inom hälso- och sjukvården är när en patient eller närstående har kontakt med patientnämnden och smittskyddsläkaren inom ramen för ett ärende eller i ärenden som gäller psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård.

Arbetet i regioner kan bestå av ärendehandläggning och annan förvaltningsverksamhet. Annan förvaltningsverksamhet brukar beskrivas som faktiskt handlande.

Ärendehandläggning avslutas med ett beslut av något slag, medan det faktiska handlandet innebär att man genomför en viss åtgärd. Exempel på sådana åtgärder är kirurgiska ingrepp på patienter.

Vad gäller vid vård och behandling?

Hälso- och sjukvården bör verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i finska, meänkieli och samiska där det behövs i vården. Det framgår av förarbetena till minoritetslagen.
Det innebär att hälso- och sjukvården ska ta hänsyn till behovet av personal som behärskar de nationella minoritetsspråken och vid behov söka aktivt efter sådan personal. Detta gäller oavsett om regionen tillhör ett förvaltningsområde eller inte.
I patientlagen finns även regler om vilken information som patienter i hälso- och sjukvården ska få. Det innebär bland annat att hälso- och sjukvårdspersonalen, om det behövs, ska använda tolk när de informerar. Den som ger informationen ska så långt som möjligt försäkra sig om att mottagaren har förstått innehållet i och betydelsen av den lämnade informationen. Patienter som inte förstår eller talar svenska fullt ut har rätt till samma goda information som andra patienter.

Många som talar ett nationellt minoritetsspråk har behov av att få prata sitt språk i kontakt med vården, även om de kan svenska. I ett känsligt vårdmöte föredrar många att använda sitt första språk. Försök därför ge en patient möjlighet till tolk vid exempelvis läkarbesök, om patienten har önskat det. Patienten och vårdpersonalen behöver förstå och kunna kommunicera med varandra.

Kommuner och regioner ska också se till att kontakterna med individer blir smidiga och enkla enligt förvaltningslagens bestämmelser om tillgänglighet och serviceskyldighet. Kommuner och regioner ska ge individer sådan hjälp att de kan ta till vara sina intressen. Hjälpen ska ges i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, individens behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Den ska ges utan onödigt dröjsmål.

Läs också Socilstyrelsens meddelandeblad Nationella minoriteter och minoritetsspråk.

Här får du tips om hur du ytterligare kan öka din kompetens om de nationella minoriteterna och deras rättigheter

Minoritetslagen

Länsstyrelsen och Stockholms län och Sametinget har tagit fram en utbildning om vad lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk innebär och hur den kan tillämpas i praktiken.

Du hittar utbildningen här: Startsida - Minoritetsutbildning

Rasism och bemötande i hälso- och sjukvården

Socialstyrelsen har tagit fram utbildningsmaterial för att

• förebygga och motverka rasism i vården
• främja allas lika rättigheter, och bidra till en jämlik vård.

Du hittar utbildningen här: Startsida - Socialstyrelsen utbildning

Nationella minoriteter och statens påverkan i historien

Forum för levande historia har sammanställt kunskap om hur relationen mellan den svenska staten och minoritetsgrupperna har sett ut under historien.
Du hittar materialet här: Nationella minoriteter - statens påverkan i historien - Forum för levande historia

Samisk kulturförståelse

Nätverket för samisk hälsa har tagit fram en utbildning där du lära dig mer om traditioner, historia, tro, värderingar och normer i den samiska kulturen.
Du hittar utbildningen här: Samisk kulturförståelse i vården

Att vara same i Stockholm

Region Stockholm har i samarbete med samer med anknytning till Sameföreningen ni Stockholm tagit fram en webbutbildning om den samiska historien och kulturen, hur det kan påverka hälsan och vad det innebär att leva som same i Stockholm.
Du hittar utbildningen här: Lärtorget - Region Stockholm

Nationella minoriteters rättigheter och regionens ansvar

Region Västmanland, Region, Västernorrland och Region Dalarna har tagit fram en utbildning om de nationella minoriteternas rättigheter och regionens ansvar.
Du hittar utbildningen här: Nationella minoriteters rättigheter och regionens ansvar

Metodstöd – mål och riktlinjer

Länsstyrelsen i Stockholm och Sametinget har tagit fram ett metodstöd om mål och riktlinjer för kommuner och regioners minoritetspolitiska arbete.
Du hittar metodstödet här: Mål och riktlinjer - Minoritet.se

Metodstöd – diskriminering och utsatthet

Länsstyrelsen i Stockholm och Sametinget har tagit fram ett kunskaps- och metodstöd som kommuner, regioner och statliga myndigheter kan ta hjälp av för att motverka diskriminering, utsatthet och hatbrott mot nationella minoriteter.
Du hittar metodstödet här: Diskriminering och utsatthet - Minoritet.se

Metodstöd – samråd

Länsstyrelsen i Stockholm och Sametinget har tagit fram ett kunskaps- och metodstöd som förvaltningsmyndigheter kan ta hjälp av för att komma i gång med eller att utveckla arbetet med nationella minoriteters inflytande och delaktighet.
Du hittar metodstödet här: Inflytande och delaktighet - Minoritet.se

Interkulturellt perspektiv

På Kunskapsguiden kan du hitta mer kunskap om vård och omsorg ur ett interkulturellt perspektiv. Du kan ta del av vad det innebär och får insikter om hur dina egna föreställningar och kulturella referensramar färgar möten.
Du hittar materialet här: Interkulturellt perspektiv - Kunskapsguiden