Tobak och nikotin
Daglig tobaksrökning är en av de främsta riskfaktorerna för sjukdomar som lungcancer, lungsjukdomen kol, hjärtinfarkt och stroke. Minst hälften av dem som rökt länge dör för tidigt.
Men också andra produkter kan ha samband med ökad risk för sjukdomar. Till exempel ökar tobakssnus risken för vissa typer av cancer och typ-2-diabetes. Risken att dö efter en hjärtinfarkt, en stroke eller vissa typer av cancer ökar också av tobakssnus.
Olika typer av tobaks- och nikotinprodukter
Alla tobaksprodukter innehåller nikotin. Andra produkter kan innehålla enbart nikotin, utan tobak.
Vissa tobaks- och nikotinprodukter används genom rökning. Exempel på rökbara tobaksprodukter är cigaretter, cigarrer, piptobak, vattenpipstobak och upphettade tobaksprodukter.
Nikotinprodukter utan tobak som röks är bland annat elektroniska cigaretter (e-cigaretter) och vattenpipa utan tobak men med nikotin.
Snus kan innehålla tobak, så kallat tobakssnus, eller enbart nikotin, så kallat nikotinsnus. Nikotinsnuset är en relativt ny produkt. På marknaden finns också andra tobaksfria nikotinprodukter, till exempel nikotinsprayer och nikotinstrips.
Kunskapsläget om hälsorisker varierar
Kunskapsläget om tobaks- och nikotinprodukters hälsorisker varierar. Det beror bland annat på hur länge produkten har funnits på marknaden, hur många som använder den och hur mycket forskning som finns.
Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och SBU har i en rapport sammanställt den kunskap som finns om tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar. Rapporten tar upp brukets omfattning, hälsorisker, påverkan på befolkningen i form av sjukdomar och för tidig död, och samhällskostnaderna för detta.
Kunskap om tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar – Folkhälsomyndigheten
Statistik om rökvanor bland spädbarnsföräldrar
Socialstyrelsen för statistik över hur många föräldrar till spädbarn som röker. Vi tar årligen fram faktablad på svenska och engelska.
Statistik om rökvanor bland spädbarnsföräldrar
Nationella riktlinjer för vård vid ohälsosamma levnadsvanor
De nationella riktlinjerna om ohälsosamma levnadsvanor är ett stöd för prioriteringar i hälso- och sjukvården och tandvården. De gäller fyra ohälsosamma levnadsvanor: tobaks- och nikotinbruk, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet. Riktlinjerna beskriver vilken typ av stöd som har bäst effekt, och vilka grupper som det är viktigast att erbjuda stöd till.
Det finns fyra prioriterade grupper:
- vuxna med särskild risk för allvarlig sjukdom eller försämrat tillstånd på grund av ohälsosamma levnadsvanor
- personer som ska opereras
- gravida
- barn och unga under 18 år.
Rökning och ohälsosamma matvanor är de levnadsvanor som har störst negativ påverkan på hälsan, men vårdpersonalen behöver alltid göra en individuell bedömning.
Stöd för samtal om tobak
För dig som arbetar inom hälso- och sjukvården har vi verktyg, råd och kunskap om att stödja personer att sluta använda tobak. Du hittar bland annat filmer om att samtala om tobaksbruk.