Anmälningspliktig verksamhet

Anmälningspliktiga verksamheter enligt miljöbalken

Innan en anmälningspliktig verksamhet startar ska verksamhetsutövaren göra en anmälan till nämnden för miljö- och hälsoskyddsfrågor i den kommun där verksamheten ska bedrivas. Anmälan ska omfatta både verksamheten och den lokal där verksamheten ska bedrivas.

Om flera verksamhetsutövare arbetar inom samma lokal ska var och en anmäla sin egen verksamhet, även om de ägnar sig åt samma typ av behandlingar. I anmälan behöver de redovisa både den egna verksamhetens egenkontroll och hur ansvaret är fördelat mellan de olika verksamheterna, så att kommunens nämnd för miljö- och hälsoskydd kan bedöma de hälsomässiga riskerna med såväl lokaler som verksamheter.

Om en anmälningspliktig verksamhet flyttar till nya lokaler kan verksamhetens förutsättningar förändras och det innebär att en nyanmälan behöver göras.

Nya regler om estetiska kirurgiska ingrepp och injektionsbehandlingar

Riksdagen har beslutat om en ny lag (2021:363) om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar. Kompletterande bestämmelser till lagen finns i förordningen (2020:367) om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar.

I samband med den nya lagen har även en översyn gjorts av 38 § i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, som reglerar bestämmelser om anmälningsplikt för yrkesmässig hygienisk verksamhet.

Det nya regelverket börjar gälla den 1 juli 2021.

Anmälningspliktiga verksamheter efter den 1 juli 2021

Verksamheter som är anmälningspliktiga efter 1 juli 2021 är verksamheter där allmänheten yrkesmässigt erbjuds hygieniska behandlingar som innebär risk för blodsmitta eller annan smitta på grund av användningen av skalpeller, akupunkturnålar, piercningsverktyg eller andra liknande skärande eller stickande verktyg.

Detta innebär att anmälningsplikten utvidgas till att även omfatta exempelvis användning av rakkniv mot huden, håltagningspistol och verksamheter som använder sig av andra typer av stickande/skärande verktyg som inte bedömts omfattas av anmälningsplikt tidigare på grund av att de inte ansetts kunna orsaka risk för blodburen smitta.

Begreppen ”blodsmitta” och ”annan smitta” i 38 §

Med smitta avses alla typer av smittämnen (mikroorganismer) som kan smitta en människa och som kan orsaka infektioner.

Blodsmitta uppstår då blodburna virus (ex. hepatit B, hepatit C, HIV) överförs vid användning av skärande och stickande verktyg. Infektion kan även uppstå då bakterier kommer ned i djupare vävnad. Det kan antingen ske genom att bakterier förs ned från hudytan som inte desinfekterats tillräckligt eller genom att de instrument som används inte är rena. Sådana infektioner kan bland annat orsakas av stafylokocker, streptokocker och olika sorters tarmbakterier. Ett skärande eller stickande verktyg som inte är tillräckligt rengjort/desinfekterat kan också överföra svamp och virus som orsakar infektion i de ytliga hudlagren.

Krav på egenkontroll för de verksamheter som blir anmälningspliktiga efter 1 juli 2021

Förutom de krav på kontroll av den egna verksamheten som finns i 26 kap. 19 § miljöbalken kommer för anmälningspliktiga verksamheter även kraven enligt förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll att gälla. Det innebär att rutiner ska vara fastställda och dokumenterade för de frågor som gäller för verksamheten. I Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2006:4) om yrkesmässig hygienisk verksamhet preciseras vilka rutiner som bör finnas med i egenkontrollen.

Angående miljösanktionsavgifter

Naturvårdsverket har i uppgift att vägleda tillsynsmyndigheterna om miljösanktionsavgifter utifrån vad som anges i förordningen (1998:950) om miljösanktionsavgifter, FMSA. I avsnitt 4.1.2 Naturvårdsverkets handbok om miljösanktionsavgifter finns det vägledning kring hur man tolkar bestämmelserna i FMSA och i de författningar FMSA hänvisar till. 

Miljöförvaltningarna behöver göra en bedömning om miljösanktionsavgift är aktuellt i de enskilda fallen, t ex i de fall en verksamhet, som inte tidigare ansetts vara anmälningspliktig, startat och varit igång innan 1 juli 2021.

Mer information om miljösanktionsavgifter hittar du hos Naturvårdsverket.

Befintliga verksamheter som efter den 1 juli 2021 blir anmälningspliktiga enligt 38 § förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Från och med 1 juli 2021 är det förbjudet att utan anmälan driva eller arrangera verksamhet där allmänheten yrkesmässigt erbjuds hygieniska behandlingar som innebär risk för blodsmitta eller annan smitta på grund av användningen av skalpeller, akupunkturnålar, piercningsverktyg eller andra liknande skärande eller stickande verktyg.

Redan befintliga verksamheter har fram till den 1 september 2021 på sig att inkomma med anmälan till kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd.

Verksamheter som idag omfattas av kommunens tillsyn men efter den 1 juli 2021 omfattas av IVO:s tillsyn

Verksamheter som omfattas av lagen (2021:363) om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar behöver anmäla sin verksamhet till IVO från och med 1 juli 2021.

Mer information hittar du hos IVO

Verksamheter som erbjuder behandlingar både enligt miljöbalken och lagen om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar

I de fall en verksamhet erbjuder dels behandlingar som omfattas av lagen om estetiska kirurgiska ingrepp och injektionsbehandlingar och dels behandlingar som anses vara yrkesmässig hygienisk verksamhet, ska både IVO och kommunen utöva tillsyn. Exempelvis kan det vara en verksamhet där hårvård, fotvård, manikyr eller nagelskulptering erbjuds, och estetiska injektionsbehandlingar. Vid dubbelt tillsynsansvar kan det vara lämpligt att myndigheterna samverkar.

Tillsyn över verksamheter som utför injektioner med botulinumtoxin (botox) och fillers

Tillsyn över estetiska injektionsbehandlingar med botulinumtoxin (botox) samt fillersbehandlingar som utförs med nålar kommer att tillsynas av IVO från och med den 1 juli 2021.

Injektionsbehandlingar som är undantagna den nya lagen

I 2 § förordningen om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar undantas vissa estetiska injektionsbehandlingar från lagen. Dessa är:

• tatueringar,
• behandling där ett ämne (som inte är ett läkemedel) injiceras i huden genom användandet av nålfri teknologi, och
• behandling där ett ämne (som inte är ett läkemedel, blod eller filler) ytligt injiceras i huden genom användandet av en nål eller något annat stickande verktyg.