Psykisk ohälsa – målbild för vårdcentraler
Vilket stöd behöver primärvården?
I omställningen till god och nära vård ska primärvården bli navet i hälso- och sjukvården. Både på vårdcentraler och inom den kommunala hälso- och sjukvården är det viktigt att kunna skilja mellan normala reaktioner på påfrestningar i livet, psykiska besvär och psykiatriska tillstånd. Det behövs också kunskap om vilka olika insatser som kan behövas och på vilken nivå.
God kunskap
För att kunna möta patienters behov av vård för psykisk ohälsa behöver vårdcentraler utveckla effektiva arbetssätt enligt principen Lägsta effektiva omhändertagandenivå (LEON-principen). LEON-principen innebär att insatser erbjuds och utformas utifrån den inledande bedömningen av patientens tillstånd och behov, och att åtgärderna även fortlöpande följs upp och anpassas. Personalen inom primärvården behöver därför ha god kunskap om psykisk ohälsa, möjliga insatser och ett förebyggande förhållningssätt. Primärvården behöver också kunna förmedla kontakt till civilsamhället eller andra aktörer i de fall där en patient inte behöver vårdens resurser.
Samverkan med specialistvården
För att omhänderta psykiatriska tillstånd behöver primärvården, den psykiatriska specialistvården samt socialtjänsten ha en tät och välfungerande samverkan för att säkerställa bästa möjliga omhändertagande. Ansvarsfördelningen kan skilja sig åt mellan olika regioner.
Nationell målbild för vårdcentralernas omhändertagande av psykisk ohälsa
Som del av omställningen till god och nära vård har Socialstyrelsen tagit fram en målbild för vårdcentralernas omhändertagande av psykisk ohälsa. Med målbilden vill Socialstyrelsen bidra till att skapa samsyn och ett jämlikt omhändertagande i hela landet.
Bild: Nationell målbild för vårdcentralernas omhändertagande av psykisk ohälsa
- Vårdcentraler omhändertar psykisk ohälsa: Vårdcentraler omhändertar mild till måttlig psykisk ohälsa hos barn, unga, vuxna och äldre.
- Stegvis vård: Vårdcentraler organiserar omhändertagandet av psykisk ohälsa i vårdprocesser som är stegvisa och väl sammanhängande utifrån patienters behov och förutsättningar.
- Tvärprofessionellt teamarbete: Vårdcentraler organiserar omhändertagandet av psykisk ohälsa i tvärprofessionella team, som möjliggör samarbete och erfarenhetsutbyte.
- Kompetens i bemötande: All personal som möter patienter på vårdcentraler får fortlöpande kompetensutveckling i bemötande, att samtala om psykisk ohälsa och suicidprevention.
- Tillgång till psykolog: Vårdcentraler har tillgång till legitimerad psykolog som kan erbjuda bedömning och behandling av psykisk ohälsa, och deltar i det tvärprofessionella teamarbetet.
- Uppföljning av somatisk hälsa hos personer med psykisk funktionsnedsättning: Vårdcentraler följer aktivt upp somatisk hälsa hos listade patienter med långvarig psykisk sjukdom eller betydande psykisk funktionsnedsättning.
Målbilden beskriver centrala delar i primärvårdens arbete med psykisk ohälsa. Målbilden beskriver också minsta gemensamma nämnare och förutsättningar för ett gott bemötande och omhändertagande av personer med psykisk ohälsa. Den riktar sig framför allt till personer som har ett ansvar att leda och styra den regionala primärvården, men även till andra som arbetar med uppföljningsfrågor, omställningen till god och nära vård eller andra systemfrågor som rör regional primärvård. Målbilden har tagits fram tillsammans med företrädare för regioner, primärvårdsverksamheter, professions- och brukarföreningar och myndigheter.
Målbilden kan ses som
- en utgångspunkt för planering, utveckling och uppföljning av primärvårdens arbete med psykisk ohälsa
- en gemensam beskrivning att utgå ifrån för att skapa förutsättningar för en mer jämlik vård över hela landet
- ett underlag som kan stimulera till dialog och samarbete inom samverkansregioner för att samordna förfrågningsunderlag och uppföljning av primärvård
- en vägledning och presentation av aspekter som är viktiga för att kvalitetsutveckla primärvårdens omhändertagande av psykisk ohälsa på både kort och lång sikt.
Målbilden är del av ett regeringsuppdrag som handlar om att förbättra primärvårdens omhändertagande av psykisk ohälsa inom ramen för omställningen till god och nära vård. Uppdraget slutredovisas i mars 2025.