Just nu pågår arbete med ett nationellt hälsoprogram för barn och unga. Programmet tas fram på regeringens uppdrag. På den här sidan kan du läsa mer om programmet, hur arbetet går till och vad som är aktuellt just nu.
Aktuellt – vad händer just nu?
Oktober–december 2024 i urval
- Analys pågår av vilka nya kunskapsunderlag och kunskapsstöd som behöver tas fram, och vilka befintliga stöd och vägledningar som bör ingå i hälsoprogrammet. Analysen baseras på de behov som under våren och hösten mejslats fram, prioriterats och klustrats i en workshopserie med 70 experter och sex myndigheter.
- Ett nytt delprojekt startar med fokus på implementering av hälsoprogrammet, och några av de övriga delprojekten går in i nya faser. Läs mer om det under rubriken Pågående delprojekt längre ned på sidan.
- MFOF och Socialstyrelsen träffar föräldraorganisationer och jobbar med frågor kring föräldraskapsstöd i olika åldrar och hur samverkan med civilsamhället och hälso- och sjukvård kan utvecklas.
- En delredovisning har lämnats in. Läs mer under rubriken Delredovisningar längre ned på sidan.
Hänt tidigare under 2024
Juli–september 2024 i urval
- Planeringen för hösten fortsätter. Vi vill fortsätta möta barn, unga, föräldrar/vårdnadshavare, olika professioner som möter gravida, barn och unga i sitt arbete, huvudmän och representanter för regioner och kommuner samt en mängd civilsamhällsorganisationer för att lyssna in och ta vara på varandras erfarenheter.
- I augusti fortsätter workshopserien med experter från hälso- och sjukvården och tandvården, elevhälsan, skolan och socialtjänsten. Efter flera möten indelade i fyra grupper med fokus olika åldrar – före födelsen, 0–5 år, 6–12 år och 13–20 år – träffas alla i helgrupp igen för att redovisa vad de har kommit fram till: Vad är mest angeläget att fokusera på i ett nationellt hälsoprogram?
- Arbetet med vår andra delredovisning pågår. Vi arbetar bland annat med hälsoekonomer för att undersöka frågan om kostnader för nuvarande verksamheter.
April–juni 2024 i urval
- Expertgrupper med barn och unga startas för att prata om barns och ungas behov. Träffar hålls i Malmö, Skellefteå och Stockholm och sker i fortsättningsvis både digitalt och fysiskt. Deltar gör barn och unga i åldern 4–20. Upplägg och genomförande sker i samarbete med Youth 2030 och Unicef Sverige.
- Workshopserien med experter från hälso- och sjukvården och tandvården, elevhälsan, skolan och socialtjänsten fortsätter, nu i mindre grupper som fokuserar på olika åldrar. Det är en del av arbetet med att ta fram den kunskap om barns och ungas behov som behövs som grund för hälsoprogrammet.
- Arbete pågår kring hur hälsoprogrammet – när det är klart – ska bli enkelt och tillgängligt för alla. Just nu tittar vi på vilka lösningar som finns och hur våra önskemål bäst kan tas tillvara.
Januari–mars i urval
- En första delredovisning lämnas till regeringen. Den handlar om hur hälsoprogrammet ska följas upp och på vilket sätt det är lämpligt att följa alla barns och ungas allmänna hälsa och utveckling.
- Samverkan med experter intensifieras, bland annat genom en workshop-serie med representanter från hälso- och sjukvården och tandvården, elevhälsan, skolan och socialtjänsten. Den tar avstamp i projektets största workshop hittills där 150 personer från civilsamhälle, profession och myndigheter tillsammans arbetar kring vad barn och unga behöver för att utvecklas väl, må bra och ha en god hälsa ur flera perspektiv.
- Arbete inleds med att kartlägga de uppskattade kostnaderna för den verksamhet som i dag bedrivs inom barn- och ungdomshälsovården. Det ska delredovisas till regeringen i september 2024.
Hänt under 2023
Oktober–december i urval
- Myndighetsgemensamma informationstillfällen och workshoppar genomförs för ett stort antal professionsföreningar, civilsamhällesorganisationer, myndigheter och representanter för kunskapsstyrningsorganisationen.
- Struktur tas fram för hur barn och unga ska involveras. Nominering av experter påbörjas inför vårens arbete.
- Första delredovisningen till regeringen förbereds. Den handlar om hur hälsoprogrammet ska följas upp och på vilket sätt det är lämpligt att följa barns och ungas hälsa och utveckling.
Augusti–september i urval
- Stor vikt läggs på att ta fram en arbetsprocess som gör det möjligt att involvera rätt aktörer vid rätt tillfälle. Samverkande myndigheter, sakkunniga, företrädare för de som styr eller arbetar i berörda verksamheter och förstås barn, unga och deras familjer måste få möjlighet att bidra.
- Samverkan påbörjas med sakkunniga inför de olika kunskapsstöd som ska ligga till grund för programmet.
Varför behövs ett hälsoprogram?
Alla barn och unga har rätt till hälsa och utveckling, men vilka förutsättningar de har och vilket stöd de får skiljer sig stort. Många mår sämre än de skulle kunna göra.
För att ge alla barn och unga bättre förutsättningar oavsett vilka de är, var de bor och vem de möter måste samhället bli bättre på att främja hälsa och förebygga ohälsa. Vi måste regelbundet träffa barn och unga för att följa upp hur de mår och fånga upp behov. Det kräver stöd för att arbeta mer hälsofrämjande, stöd för samarbete över verksamhetsgränser och ökad tydlighet i vem som gör vad.
Vi skapar ett nationellt hälsoprogram som bidrar till att barn och unga växer, utvecklas och mår bra, och stärker nätet som fångar upp om någon inte gör det. Programmet ska bestå av regelbundna hälsobesök med undersökningar och samtal med barn och unga om hur de mår, och olika former av stöd för föräldrar i att vara föräldrar. Programmet ska – när det är färdigt - visa när dessa möten och samtal ska ske, och bidra till större tydlighet i vem som ansvarar för vad.
Vad är det som ska tas fram?
Målet är att ta det ska finnas ett nationellt, standardiserat och kunskapsbaserat hälsoprogram som är likvärdigt över hela landet. Enkelt uttryckt handlar det bland annat om att svara på frågorna: När behöver vi träffa barn och unga upp till 20 års ålder? Vad ska ett sånt besök eller möte innehålla? Hur gör vi det på ett likvärdigt sätt över landet? Och hur gör vi det än mer systematiskt över tid? Kärnan i programmet ska vara hälsobesök med undersökningar, hälsosamtal och föräldraskapsstöd.
I arbetet ingår även att
- ta fram kunskapsstöd till de professioner som möter barn och unga
- identifiera datakällor för uppföljning och bedöma hur data ska samlas in.
- föreslå hur programmet ska genomföras
- föreslå hur programmet ska följas upp
- kartlägga kostnader för dagens insatser.
Syftet är bland annat att uppnå en sammanhållen, regelbunden och jämlik hälsouppföljning för barn och unga till och med 20 års ålder, oavsett var i landet de bor.
Vilka är med i arbetet?
Centrala aktörer i ett nationellt hälsoprogram är mödrahälsovården, barnhälsovården, skolan inklusive elevhälsan, ungdomsmottagningar, vård- och hälsocentraler, tandvården, socialtjänsten och förskolan.
För att ta fram programmet kommer många att involveras: Organisationer som företräder barn och unga, professionsföreningar, kommuner och regioner, enskilda och kommunala skolhuvudmän, patient-, brukar- och anhörigorganisationer, andra aktörer i det civila samhället som är viktiga för barns och ungas hälsa och inte minst barn och unga och deras föräldrar, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) samt övriga berörda statliga myndigheter.
Hur ser processen ut?
Socialstyrelsen ansvarar för att ta fram hälsoprogrammet tillsammans med Skolverket, Folkhälsomyndigheten, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering.
Hälsoprogrammet är ett treårigt uppdrag där många olika aktörer behöver involveras, och där behovet av aktiviteter och kompetens ser olika ut under resans gång. Vi utvärderar arbetssätt och insikter löpande och startar nya arbetsgrupper med nya frågeställningar efter hand.
Vi skapar expertgrupper med representanter från hälso- och sjukvård, tandvård, skola, socialtjänst och med barn och unga själva, och bjuder in till möten, workshops och diskussion i olika konstellationer.
För att förbereda och underlätta kommande implementering samverkar och förankrar vi med berörda aktörer samtidigt som programmet tas fram.
Parallellt tar vi reda på vilka kunskapsstöd som behövs för att genomföra hälsoprogrammet. Det kan handla om att ta fram nya kunskapsstöd, men också om att se till att befintliga kunskapsstöd används.
Pågående delprojekt
Just nu pågår fyra delprojekt. Här hittar du mer information om dessa.
Utformning
Delprojekt Utforma inklusive övergångar inom hälsoprogrammet bygger ihop programmet och tittar på hur innehållet – när det är klart – kan göras tillgängligt digitalt. Här pågår även arbete med hur man kan förenkla och förbättra övergångar mellan verksamheter, så att ingenting tappas bort till exempel när ett barn inte längre ska kallas till barnhälsovården utan i stället följas upp av elevhälsan. Delprojektet jobbar även med att involvera barn och unga i utformningen av hälsoprogrammet.
Kunskap
Delprojekt Temaområden och ta fram bästa tillgängliga kunskap tar reda på vad som är mest angeläget för att skapa ett hälsoprogram som utgår från barns och ungas behov. Här bestäms även vilka nya kunskapsunderlag och kunskapsstöd som behövs, och vilka befintliga stöd och vägledningar som bör ingå i programmet. Delprojektet tittar på vad de olika hälsobesöken ska innehålla och när de bör genomföras, och tar fram stöd till föräldrar i att vara föräldrar.
Uppföljning
Delprojekt Följa hälsa och följa hälsoprogrammet tar fram ett förslag på hur man kan följa upp barn och ungas hälsa och utveckling. I det ingår till exempel att kartlägga, analysera, och prioritera bland olika indikatorer och titta på vilka befintliga register som kan användas. Här pågår även arbete med att ta fram förslag på hur följsamheten till hälsoprogrammet ska kunna följas upp och utvärderas.
Kostnader
Delprojekt Kartlägga och analysera kostnader ska kartlägga uppskattade kostnader för den verksamhet som bedrivs idag inom de identifierade kärnverksamheterna. Kartläggningen ska ligga till grund för analys av eventuella förändrade kostnader för att genomföra hälsoprogrammet.
Implementering
Delprojekt Implementering, utveckling och förvaltning tar fram en plan för hur hälsoprogrammet ska implementeras och användas, och ger förslag på hur programmet kan utvecklas, förvaltas och förbättras på sikt.
Delredovisningar
Här hittar du de delredovisningar som ingår i uppdraget.
Inlämnade redovisningar
Kommande redovisningar
- September 2025: Analys kostnader. Pågående implementeringsinsatser. Beskriva strategi för implementering.
- Oktober 2026: Förslag på utveckling och förvaltning. Beräkningar för eventuella kostnader. Redogörelse av uppdraget. Förslag på eventuell implementering.
Bakgrund
I augusti 2023 fick Socialstyrelsen regeringens uppdrag att ta fram ett nationellt hälsoprogram för barn och unga till och med 20 års ålder.
Det ska göras tillsammans med följande fem expertmyndigheter:
- Skolverket
- Folkhälsomyndigheten
- Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd
- Specialpedagogiska skolmyndigheten
- Statens beredning för medicinsk och social utvärdering.
Till grund för uppdraget ligger bland annat Socialstyrelsens ”Slutrapport – Förstudie avseende ett nationellt hälsoprogram för barn och unga”, publicerad 2022.
När är det klart?
Hälsoprogrammet för barn och unga är en del i den pågående omställningen till god och nära vård. Slutredovisning ska ske till Socialdepartementet senast den 31 oktober 2026.
Mer information
