Nästa steg för en god och nära vård

Region och kommun ska samverka för att planera och utveckla hälso- och sjukvården utifrån invånarnas behov. Lagändringen förtydligar att region och kommun är varandras viktigaste samarbetspartner. Samverkan behövs för att patienten ska få en mer sammanhållen vård. Patientsäkerheten ska också öka särskilt vid övergångar mellan olika vårdnivåer.   

Vad innebär det?

• Det behövs en ökad samverkan på strategisk och övergripande nivå inom olika delar av primärvården, vilket även inkluderar den kommunala hälso- och sjukvården, och mellan primärvård och specialiserad vård.
• Planering och utveckling ska utgå från invånarnas behov.

Läs mer

• Samordnad vård och omsorg - Kunskapsguiden
• Stöd för samverkan - Kunskapsguiden

Psykisk ohälsa är vanligt i samhället. Personer med psykisk ohälsa behöver ofta stöd från flera olika aktörer, vilket ställer krav på en väl fungerande samverkan. Det förebyggande arbetet är viktigt. Primärvården, där både regioner och kommuner är huvudmän, har en viktig roll i att ta hand om alla former av ohälsa som kräver hälso- och sjukvård. Vården för psykiska besvär följs generellt inte upp på lika strukturerade sätt som vid fysiska vårdbehov.

Lagändringarna förtydligar primärvårdens ansvar för psykisk hälsa och ökar förutsättningarna för ett förebyggande arbete och en nära och jämlik primärvård.

Vad innebär det?

• Primärvårdens roll som första kontakt att möta människor med psykisk ohälsa blir tydligare.
• Det ställer krav på en välfungerande samverkan och samordning med flera aktörer.
• Huvudmännen i både regioner och kommuner behöver se över sina strukturer för att kunna möta dessa patienters behov.

Läs mer

• Om psykisk hälsa och ohälsa – Kunskapsguiden
• Nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention: Det handlar om livet – Socialstyrelsen
• Psykisk ohälsa – målbild för vårdcentraler – Socialstyrelsen

Många patienter inom kommunal hälso- och sjukvård har vårdbehov som är komplexa och kan förändras snabbt, ofta på grund av hög ålder eller svår sjukdom. När hälsotillståndet förändras snabbt kan det uppstå brådskande behov av medicinsk bedömning av rätt kompetens och eventuellt vidare åtgärder. Lagändringen tydliggör vilken kompetens som ska utföra medicinska bedömningar.

Vad innebär det?

• Sjuksköterskan i kommunen ska vara tillgänglig dygnet runt i den utsträckning som behövs för att möta patientens vårdbehov.
• Bedömningen kan genomföras fysiskt eller digitalt men det ska vara möjligt för sjuksköterskor att vid behov kunna besöka patienten även på kvällar, helger och nätter.
• Bemanningen behöver planeras för att kunna möta både förväntade och oförutsedda vårdbehov.

Personer som omfattas av medicinsk bedömning och fasta kontakter

Rätten till medicinsk bedömning av läkare och sjuksköterska, fast vårdkontakt och fast läkarkontakt gäller personer som får kommunal hälso- och sjukvård och bor eller vistas i någon av följande:

• särskilda boenden för äldre, inklusive korttidsboenden
• boenden för personer med funktionsnedsättningar med stöd av socialtjänstlagen, SoL
• bostad med särskild service enligt LSS
• ordinärt boende eller biståndsbedömt trygghetsboende
• tillståndspliktigt boende som motsvarar något av ovanstående boenden
• personer som får hjälpmedel från kommunen i samband med hälso- och sjukvård i något av ovanstående boenden
• personer som utöver dagverksamhet enligt SoL eller daglig verksamhet enligt LSS även får hälso- och sjukvård från kommunen

Många patienter inom kommunal hälso- och sjukvård har hälsotillstånd som kan förändras snabbt. En del av dessa vårdbehov kan kräva en snabb medicinsk bedömning och eventuella vidare åtgärder. Patienter i kommunal hälso- och sjukvård behöver därför kunna få både planerad och oplanerad tillgång till hälso- och sjukvård. Läkare behöver finnas tillgängliga i större utsträckning än idag för patienter med kommunal hälso- och sjukvård.

Den fasta läkarkontakten ska inte bara vara tillgänglig för medicinska bedömningar, utan också bidra till planering, samordning och uppföljning av patientens vård. Läkaren ska även delta i att upprätta en individuell plan tillsammans med övriga vård- och omsorgskontakter.

Vad innebär det?

• Regionerna ska erbjuda patienter inom kommunal hälso- och sjukvård medicinsk bedömning av läkare vid behov dygnet runt.
• Bedömningen kan genomföras fysiskt eller digitalt, men det ska säkerställas att läkare har förutsättningar att göra fysiska hembesök för de tillfällen som kräver fysiska bedömningar.
• Bemanningen behöver planeras för att kunna möta både förväntade och oförutsedda vårdbehov.
• Hälso- och sjukvårdsförordning (2017:80) reglerar den fasta läkarkontaktens uppgifter för patienter inom kommunal hälso- och sjukvård.

Personer som omfattas av medicinsk bedömning och fasta kontakter

Rätten till medicinsk bedömning av läkare och sjuksköterska, fast vårdkontakt och fast läkarkontakt gäller personer som får kommunal hälso- och sjukvård och bor eller vistas i någon av följande:

• särskilda boenden för äldre, inklusive korttidsboenden
• boenden för personer med funktionsnedsättningar med stöd av socialtjänstlagen, SoL
• bostad med särskild service enligt LSS
• ordinärt boende eller biståndsbedömt trygghetsboende
• tillståndspliktigt boende som motsvarar något av ovanstående boenden
• personer som får hjälpmedel från kommunen i samband med hälso- och sjukvård i något av ovanstående boenden
• personer som utöver dagverksamhet enligt SoL eller daglig verksamhet enligt LSS även får hälso- och sjukvård från kommunen

Läs mer

• Hälso- och sjukvårdsförordning (2017:80) – Sveriges riksdag

En förändrad sjukdomsbild bland personer inom den kommunala hälso- och sjukvården har lett till ett ökat behov av rehabilitering, habilitering och hjälpmedel. Genom att införa MAR skapas förutsättningar för att arbeta systematiskt med förebyggande och rehabiliterande insatser, samtidigt som den medicinska kompetensen stärks i kommunerna.

MAR ska bland annat ansvara för att det finns väl fungerande rutiner för rehabilitering, habilitering samt förskrivning och användning av hjälpmedel, för att säkerställa en god och säker vård.

Vad innebär det?

• Kommunernas medicinska kompetens inom rehabilitering, habilitering och hjälpmedel stärks.
• Varje kommun ska ha en MAR.
• Den som är MAR ska vara legitimerad arbetsterapeut eller legitimerad fysioterapeut.
• Hälso- och sjukvårdsförordning (2017:80) reglerar MAR:s uppgifter, MAR kan också ha andra uppgifter som kommunen beslutar.
• För att kunna fullgöra sina uppgifter och ansvar behöver MAR rätt förutsättningar.

Läs mer

• Rehabilitering – Kunskapsguiden
• Hälso- och sjukvårdsförordning (2017:80) – Sveriges riksdag

Många patienter inom kommunal hälso- och sjukvård har komplexa vårdbehov och behöver därför trygghet, kontinuitet och samordning. Många behöver också specialiserad hälso- och sjukvård från regionen, vilket innebär ett stort behov av samordning.

Bestämmelsen om fast vårdkontakt har funnits sedan 2010, men tillämpas i begränsad utsträckning inom kommunal hälso- och sjukvård. Genom att förtydliga kravet stärks patientens rätt till fast vårdkontakt. Den fasta vårdkontakten ska planera, samordna och följa upp patientens planerade kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser, hålla patient och närstående informerade samt samverka med patientens andra fasta kontakter, om sekretess inte hindrar det.

Den fasta vårdkontakten ska aktivt samarbeta med patientens fasta läkarkontakt och vid behov även med patientens fasta omsorgskontakt, andra berörda inom socialtjänsten och närstående. Det säkerställer att vården blir trygg, sammanhållen och av hög kvalitet, och att patientens behov prioriteras.

Vad innebär det?

• Patienter med kommunal hälso- och sjukvård ska tilldelas en fast vårdkontakt, om det inte är uppenbart att behovet saknas.
• Det är verksamhetschefen som ska utse en fast vårdkontakt.
• Den fasta vårdkontakten ska ha legitimation för ett yrke inom hälso- och sjukvården.
• Den fasta vårdkontaktens uppgifter regleras i hälso- och sjukvårdsförordningen (2017:80).

Läs mer

• Fast vårdkontakt – Kunskapsguiden
• Hälso- och sjukvårdsförordning (2017:80) | Sveriges riksdag

För att kunna påverka sin vård behöver patienten information om vem hen ska kontakta och hur vården nås. Det ökar tryggheten och tilliten till vården. En välinformerad patient har bättre förutsättningar att vara delaktig och ta ansvar för sin vård utifrån sina behov och förutsättningar.

Vad innebär det?

• Patienten ska få namn på sin fasta vårdkontakt och fasta läkarkontakt. Det räcker inte med att informera om att en kontakt har utsetts.
• Patienten ska få veta hur hen kan kontakta sin fasta vårdkontakt, fasta läkarkontakt och sina vårdenheter.
• Informationen ska anpassas efter patientens förmåga att ta till sig den.
• Kommuner och regioner behöver ha rutiner och kanaler som möjliggör tydlig information.

Läs mer

• Fast vårdkontakt – Kunskapsguiden

• Att regioner och kommuner behöver ta hänsyn till lagändringen när de utformar avtal om läkarmedverkan.
• Regioner behöver ta hänsyn till lagändringarna när de utformar sina förfrågningsunderlag för det vårdvalssystem i primärvården som tillhandahåller läkartjänster till den kommunala hälso- och sjukvården.
• Kommuner behöver ta hänsyn till lagändringarna när de utformar sina förfrågningsunderlag när privata vårdgivare anlitas, till exempel om leverantören ska tillhandahålla fast vårdkontakt eller sjuksköterska som ska kunna utföra medicinska bedömningar dygnet runt.