Vårdhund för personer i särskilt boende (social tjänstehund)

Målgrupp

Äldre personer som bor i särskilt boende.

Syfte

Syftet med insatsen är att förbättra äldres hälsa och välbefinnande, i särskilda boenden.

Innehåll och genomförande

Det finns flera varianter av arbete med djur i vården. De enklare varianterna kallas ofta djurassisterade aktiviteter (eng. animal assisted activities) och går ut på att man har med ett djur som kan underlätta vårdsituationen för patienten. Djuret ska här ge stimulans och aktivera, till exempel till promenader. När det rör sig om en målinriktad insats där djuret är en integrerad del i vård- och behandlingsprocessen och den tillhandahålls av särskilt tränade experter kallas det ofta för djurassisterad terapi (eng. animal assisted therapy).

Vårdhundsprogram bör vara upprepade, eventuellt schemalagda och i när-varo av en för syftet utvald och tränad hund med förare som besöker de äldre. Programmet ska innehålla individuella sessioner, eventuellt i kombination med gruppaktiviteter, och fungera som en social aktivitet, målinriktad träning eller behandling.

Vårdhund kan användas som en allmän insats för alla personer i särskilt boende som önskar det och som bedömts lämpliga. Vårdhund kan även ges som individuellt behovsprövad insats till en äldre person.

Omfattning och intensitet

Uppgifter om omfattning och intensitet saknas i forskningslitteraturen.

Utbildning och licens

En standard för vårdhundar har tagits fram av Swedish Standards Institute. Där definieras begreppet vårdhund och den utbildning som vårdhunden och dess förare ska ha för att certifieras som vårdhundsekipage.

Kunskap om insatsens effekter

SBU:s upplysningstjänst har efter litteratursökning, relevansgranskning och bedömning av risk för bias identifierat fyra systematiska översikter. Författarna till översikterna drog slutsatsen att det för de flesta utfallsmått, som livskvalitet och funktion i vardagsaktiviteter, inte gick att säkerställa någon effekt av hundassisterade interventioner för äldre i särskilt boende. De studier som var inkluderade i översikterna var små, hade metodologiska brister och skiljde sig åt vad gäller jämförda interventioner och jämförelser, vilket gör att det finns stora osäkerheter i resultaten. Författarnas slutsatser har inte analyserats utifrån svenska förhållanden.

Upplysningstjänsten har även identifierat fyra relevanta systematiska översikter som bedömts ha hög risk för bias. Författarnas slutsatser redovisas därför inte i svaret.

Sociala tjänstehundar i särskilda boenden för äldre (sbu.se)

Tidigare (2014) bedömde Socialstyrelsen att det vetenskapliga underlaget var otillräckligt för att kunna göra en bedömning av insatsens effekter. Resultaten indikerade dock på att det kunde finnas positiva effekter på depression och upplevd ensamhet.

Vårdhund för äldre i särskilt boende – en systematisk översikt om effekter och vetenskapligt stöd (sbu.se)

Referenser

• Vårdhund för äldre i särskilt boende. En systematisk översikt om effekter och vetenskapligt stöd. Stockholm: Socialstyrelsen; 2014.
• Vårdhundsteam inom äldreomsorg, demensvård och rehabilitering för vuxna efter förvärvad hjärnskada – Krav på utbildning. SIS. Swedish Standards Institute; 2013.