Triple P (Positive Parenting Program)

Målgrupp

Målgrupp för nivå 1 (universell Triple P) är alla föräldrar med barn mellan noll och sexton år. Programmets övriga stödnivåer vänder sig till föräldrar som är oroliga för och upplever olika grader av problem med sina barns utveckling eller beteende.

Syfte

Syftet är att stärka föräldrarnas kunskaper, färdigheter och självförtroende och att skapa en positiv relation mellan barn och föräldrar. Genom att förebygga och upptäcka svårigheter tidigt vill man minska risken för att barnen utvecklar allvarligare problem på längre sikt.

Innehåll och genomförande

Insatsen bygger huvudsakligen på social inlärningsteori och beteendeterapeutiska principer. Den utgår från forskning om risk- och skyddsfaktorer för barns utveckling. Triple P finns i fem olika nivåer som beror på föräldrarnas stödbehov:

Nivå 1 (Universal Triple P)

Baseras på information till föräldrar bland annat via tv och internet. Syftet är att informera om vilka beteenden hos barn som är en del i den naturliga utvecklingen och när man bör söka information och rådgivning.

Nivå 2 (Selected Triple P)

Nivå 2 ger vägledning om specifika beteenden till föräldrar som har barn eller tonåringar med lindriga beteendeproblem. Informationen kan ges som 1–2 korta, individuella konsultationer inom primärvård eller barnhälsovård eller i seminarieform med större grupper av föräldrar.

Nivå 3 (Primary Care Triple P)

Riktas till föräldrar som har barn med lindriga till medelstora beteendeproblem och ges vid 1–4 tillfällen à 20–30 minuter inom primär- eller barnhälsovård. Vid första tillfället pratar man om bakgrunden, hur problemen yttrar sig och man sätter upp mål för vad man vill uppnå. Efter en kartläggning av problemen gör man upp en plan för föräldrarna och arbetar med ”föräldratips-blad”, filmsekvenser samt coachning genom övning, återkoppling och kontinuerlig utvärdering.

Nivå 4 (Standard Triple P)

Nivå 4 är en intensiv insats som vänder sig till föräldrar som har barn eller ungdomar med mer allvarliga beteendeproblem. Den innefattar 10 tillfällen om 40–60 minuter som kan ges individuellt, i grupp eller som självhjälpsinsats. Här behandlas orsaker till barnets beteendeproblem, strategier för att uppmuntra barnets utveckling och strategier för hur man hanterar ett olämpligt beteende. Varje tillfälle kombinerar information med aktiv färdighetsträning och stöd. Man använder filmer som illustrerar positiva föräldrastrategier och färdighetsträning samt självutvärdering och hemuppgifter.

Nivå 5

Nivå 5 är en intensiv familjeintervention som vänder sig till föräldrar till barn med allvarliga beteendeproblem och som själva har problem som försvårar föräldraskapet. Oftast ges nivå 5 först efter att föräldrarna genomgått den individuella varianten av nivå 4. Under fyra eller fler tillfällen utvecklar man den föregående nivån med hemmabaserad färdighetsträning som gäller humörkontroll, stresshantering och kommunikation mellan föräldrarna.

Omfattning och intensitet

Varierar mellan ett och tio tillfällen beroende på stödnivå.

Utbildning och licens

Certifiering krävs för att få utföra Triple P. Efter genomgången utbildning får deltagarna visa att de uppfyller kraven genom en kompetensprövning som leder till certifiering för den nivå man är utbildad i. Kraven på förkunskaper beror på vilken nivå av Triple P man vill utbilda sig i. I dagsläget finns det ingen kontaktperson för utbildning i Sverige.

Intresserade kan vända sig till Triple P:s kontaktperson i Storbritannien, Dr Majella Murphy, majella@triplep.uk.net, telefon +44 7590 760 283.

Mer information om Triple P: triplep.uppsala.se

Kunskap om insatsens effekter

Triple P ingår i Socialstyrelsens kunskapsstöd "Insatser för att motverka fortsatt normbrytande beteende och återfall i brott" som ett exempel på beteendebaserade föräldraskapsstödsprogram som bör användas. Rekommendationen gäller för barn 6–11 år med hög risk för fortsatt normbrytande beteende.

Triple P ingår i en systematisk översikt som SBU har kommenterat. Översikten behandlar effekter och verksamma komponenter i föräldrastödsprogram för barn i åldern 2–9 år, som riskerar att utveckla eller som har ett utagerande beteende. Detta gällde både för program på selekterad och indikerad preventionsnivå.

Genomgången visar att vissa komponenter i föräldrastödsprogrammen kan minska barns utagerande beteende mer än andra. Starkast effekt hade positiv förstärkning, i synnerhet beröm eller där handlingen hade en logisk och naturlig konsekvens, t.ex. exempel att föräldern tar bort en leksak som barnet slår med. Ytterligare komponenter som kunde påverka det utagerande beteendet var byggande av relationer, gemensam lek, aktivt lyssnande, färdigheter för föräldrarna själva och time-out, det vill säga att föräldrar och barn skiljs åt en stund för att dämpa en konflikt.

Författarna till den systematiska översikten har inte evidensgraderat resultaten. SBU kan därför inte avgöra hur tillförlitliga resultaten är. Ingen av de inkluderade studierna bedömdes dock ha hög risk för snedvridning och resultaten för selektiv och indikerad prevention samt behandling var relativt överensstämmande.

Föräldrastödsprogram vid utagerande beteende hos barn: effekter och verksamma komponenter (SBU.se)

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn

Triple P ingår i SBU:s systematiska översikt från 2021 "Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn". Översikten redovisar resultat från insatser på universell, selektiv och indikerad nivå för utfallen externaliserande beteenden för barnen och föräldraförmåga. Slutsatserna i översikten visar att föräldraskapsprogram för att förebygga utagerande problem generellt sett har en liten effekt på utagerande beteenden hos barn i riskgrupper (selektiv nivå). För barn med tidiga tecken på problem (indikerad nivå) är effekten måttlig. På universell nivå är effekterna försumbara. Underlaget är dock otillräckligt för att bedöma om effekterna kvarstår efter minst sex månader.

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn (sbu.se)

När det gäller Triple P (se till exempel sid 9-10, 43 och sid 81) Det är oklart om Triple P på nivåerna 2–4 förmedlat som universell insats, påverkade de externaliserande beteenden framför allt eftersom studierna visar motstridiga resultat. På indikerad nivå minskade Triple P föräldraskattade externaliserande beteenden vid uppföljningar på sex till nio månader jämfört med ingen intervention. Självskattad föräldraförmåga förbättrades på såväl universell som indikerad nivå.

Referenser

• Sanders, M.R., Markie-Dadds, C., & Turner, K.M.T. (2003). Theoretical, scientific and clinical foundations of the Triple P-Positive Parenting Program: A population approach to the promotion of parenting competence. Parenting Research and Practice Monograph, 1,1–24.