TLFB (Timeline Follow-Back)

TLFB, Timeline Follow-Back, utvecklades i slutet av 1970-talet och används för att identifiera förhöjd alkoholkonsumtion bland olika riskgrupper. Metoden har även använts för att identifiera och följa upp konsumtion av narkotika och andra beteenden, exempelvis sexuellt riskbeteende.

Målgrupp: Ungdomar och vuxna som konsumerar alkohol och/eller narkotika

Typ av metod: Bedömningsmetod

Exempel på riskgrupper är primärvårdspatienter, mödravårdspatienter, universitetsstudenter, psykiatripatienter och allmänheten.

Målgrupp

Ungdomar och vuxna som konsumerar alkohol och/eller narkotika.

Syfte

Syftet med TLFB är att identifiera nivån på alkohol- eller narkotikakonsumtionen hos individer eller grupper i befolkningen, i forsknings- eller kliniskt sammanhang. TLFB kan också användas i en speldagbok för att kartlägga spelmissbruk.

Innehåll och genomförande

Konstruktion

TLFB visar hur ofta alkoholintag eller narkotikakonsumtion sker i dagar per vecka, månad eller kvartal (frekvens). Alkoholkonsumtionen uttrycks i antalet drinkar eller gram absolut alkohol (volym).TLFB ger också information om dryckesmönstret utifrån veckodagar eller särskilda perioder i månaden samt förekomsten av tungt drickande.

TLFB innefattar en fråga per dag under olika perioder. Frågan kan ställas en dag i taget som via automatiserad telefoni (IVR) eller avse varje dag under 7-, 30-, 90-dagarsperioder eller perioder av valfri längd.

Omfattning och intensitet

Poängsättning och återkoppling

De insamlade data ger mått på antalet drinkar per dag, vecka och månad (totalt eller genomsnitt per dag). Det är svårare att räkna ut mängden konsumerad narkotika men försök kan göras med kostnadsuppskattning per narkotikasort. Jämförelser kan göras med sociala normer genom att räkna ut genomsnittligt antal gram ren alkohol per vecka och jämföra med befolkningsdata. Promillehalten för dagen med flest antal drinkar kan också räknas ut. Återkoppling bygger på individdata, dels i förhållande till rekommenderade riskgränser, dels i förhållande till normdata.

Tidsåtgång

Tidsåtgången för TLFB varierar beroende på antalet dagar som undersöks samt på vilket format TLFB administreras i. Det traditionella sättet att administrera TLFB, via enskilda intervjuer, uppges kunna ta så lite som tio minuter för TLFB för 90 dagar, och mindre för lägre antal dagar.

Utbildning och licens

Tillgänglighet

Den som i Sverige vill använda Timeline Follow-Back är idag hänvisad till den korta informationen i den svenskspråkiga AUDIT-DUDIT-manualen, information i BIB 2010, muntlig information eller utbildning från kollegor samt sökning via internet eller i vetenskapliga artiklar.

Beställ manualen AUDIT OCH DUDIT - Identifiera problem med alkohol och droger (Gothia fortbildning) [Länk borttagen 2022-05-12]

AUDIT & DUDIT – Identifiera problem med alkohol och droger Manual av Anne H Berman, Peter Wennberg och Håkan Källmén

Krav på förkunskaper

Inga direkta krav.

Krav på utbildning

Inga direkta krav men TLFB sker företrädesvis av personal utbildade i hälso- och sjukvårdsyrken samt i socialtjänsten.

Kunskapsunderlag

Se Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende.

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har identifierat en vetenskaplig kunskapslucka gällande TLFB: TLFB (Timeline Follow-Back) för identifiering av förhöjd alkoholkonsumtion bland olika riskgrupper (sbu.se)

Den vetenskapliga kunskapsluckan är ett resultat av den systematiska översikten av standardiserade bedömningsmetoder i utredningar av barn och unga inom socialtjänsten (barn, ungdomar och unga vuxna t.o.m. 21 år). Slutsatsen från översikten är att för att skaffa mer kunskap behövs såväl nya välgjorda systematiska översikter som fler primärstudier på området för den specifika målgruppen. Det behövs ökat fokus på psykometriska egenskaper av bedömningsmetoder inom den sociala barn- och ungdomsvårdens kontext.

Standardiserade bedömningsmetoder i utredningar av barn och unga inom socialtjänsten (sbu.se)

Referenser

  • Armelius B-Å. Bihlar B. Fahlke C. Fridell M. Hillarp Katz L. Reitan T. BIB Bedömningsinstrument inom behandling och forskning för missbruks- och beroendevård. SiS; 2014.
  • Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Stockholm: Socialstyrelsen; 2014.
Senast uppdaterad:
Publicerad: