Stödinsatser till anhöriga till demenssjuka

Insatserna innebär olika former av stöd till personer som vårdar en närstående med demenssjukdom. Syftet är att minska risken för psykisk och fysisk ohälsa hos de anhöriga.

Målgrupp: Personer som vårdar en anhörig eller närstående med demenssjukdom

Typ av metod: Insats

Målgrupp

Personer som vårdar en anhörig eller en närstående med demenssjukdom.

Syfte

Insatsernas syfte är att minska risken för nedsatt livskvalitet och psykisk och fysisk ohälsa hos de anhöriga. Ytterligare ett syfte kan vara att minska beteendeproblem hos äldre.

Innehåll och genomförande

Anhörigstöd kan bestå av avlösning, utbildningsprogram och psykosociala stödprogram samt kombinationer av dessa insatser. Avlösning innebär att en personal ersätter den anhörige i hemmet några timmar, eller att personen med demens deltar i dagverksamhet eller tillfälligt vistas på ett särskilt boende. Utbildning sker ofta i grupp och består av information om demenssjukdomars symtom, utveckling och orsaker, och om vilka olika behandlingsalternativ och stödformer som finns att tillgå. Ofta innehåller dessa program träning i hur man bemöter beteendeproblem hos sin anhöriga. Psykosociala stödprogram kan ges individuellt, i par, familjevis eller i form av ledarledda gruppsammankomster. Här kan man dela med sig och ta del av andras erfarenheter och känslor som anhörigvårdare.

Fokus ligger på relationen och kommunikationen och att förmedla erfarenheter, snarare än på regelrätt utbildning. Kombinationsprogram kännetecknas av att de innehåller flera av de olika typerna av anhörigstöd, och att stödet ofta ges både individuellt och i grupp.

Kombinationsprogrammen syftar utöver att ge stöd till anhöriga också till att minska beteendeproblem hos äldre personer med demenssjukdom.

Omfattning och intensitet

Varierar med den anhöriges behov och vilken stödinsats det handlar om. Olika former av avlösning är den vanligaste formen av anhörigstöd och kan ges tillfälligt eller regelbundet. En kombinationsinsats som utvärderats under svenska förhållanden innefattade ett utbildningsprogram med en tvåtimmarsträff per vecka under fem veckors tid, och därefter stödgruppsträffar varannan vecka under tre månaders tid.

Utbildning och licens

Varierar mellan stödinsatserna, men adekvat grundutbildning och kunskaper om demenssjukdomar är en förutsättning. Det finns flera utbildningsanordnare i Sverige, bland annat Alzheimerföreningen i Sverige som i samarbete med Skånes universitetssjukhus ger utbildning i anhörigstöd för demenssjuksköterskor.

Kunskap om insatsens effekter

Kunskapsöversikten Effekter av stöd till anhöriga som vårdar äldre med demenssjukdom eller sköra äldre (SBU.se) från SBU visar att en kombination av utbildning, psykosocialt stöd och olika typer av färdighetsträning har positiva effekter både för anhöriga och för äldre personer med demenssjukdom.

Stödinsatser för anhöriga till demenssjuka får starka rekommendationer i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Referenser

  • Socialstyrelsen (2017).  Vård och omsorg vid demenssjukdom  – stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen.

  • Socialstyrelsen (2010). Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 – stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen.

  • Andrén, S, & Elmståhl, S. (2008). Psychosocial intervention for family caregivers of people with dementia reduces caregiver's burden: development and effect after 6 and 12 months. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 22, 98–109.

Senast uppdaterad:
Publicerad: