SAVRY (Structured Assessment of Violence Risk in Youth)

Originalversionen av manualen är fackgranskad och översatt till svenska av Niklas Långström, Centrum för våldsprevention, Karolinska institutet (2004).

Målgrupp

Ungdomar av båda könen (12–18 år).

Syfte

SAVRY används för bedömning av risk och behov hos ungdomar som löper risk att agera ut i våldsamt eller annat allvarligt antisocialt beteende, förutom sexualbrott.

Innehåll och genomförande

Konstruktion

Instrumentet omfattar både risk- och skyddsfaktorer. 24 riskfaktorer ska värderas var och en för sig på tre nivåer: låg, medel eller hög. Riskfaktorerna indelas i sin tur i tre områden: historiska (10 st), sociala/kontextuella (6 st) och individuella (8 st). Antalet skyddsfaktorer är sex och man frågar om de förekommer eller inte. Det ges också utrymme att beskriva andra betydelsefulla faktorer om det finns anledning att tro att dessa faktorer påverkar ungdomens risk för våldsamt beteende eller annan allvarlig kriminalitet.

SAVRY bör användas inom områden där man utför bedömningar eller utformar behandlings- och andra insatser för att förhindra allvarliga former av kriminella handlingar. Instrumentet bör endast användas av personal som är väl utbildad i risk- och behovsbedömningar och behandlingsarbete.

Omfattning och intensitet

Poängsättning och återkoppling

Manualen är otydlig när det gäller hur resultaten ska sammanfattas och tolkas. Manualen tar inte heller upp hur resultat ska återkopplas till ungdomen eller andra berörda, men återkoppling ingår som ett moment i utbildningen.

Tidsåtgång

Hela arbetet tar mellan 6–10 timmar att genomföra. Då ingår genomläsning av aktmaterial, samtal med ungdom, föräldrar, skola och eventuellt ytterligare referenter, samt skattning. Skattningen tar ca en timme att utföra.

Utbildning och licens

Tillgänglighet

Strukturerad risk- och behovsbedömning (savry.se)

Krav på förkunskaper

Man bör känna till en del om barn- och ungdomars utveckling och om våld bland unga.

Krav på utbildning i metoden

Inga formella krav på användarkompetens. Författarna rekommenderar dock starkt att personal som vill använda sig av SAVRY ska genomgå utbildning. Utbildning i SAVRY ges via Centrum för psykiatriforskning (CPF) minst en gång per termin: Fortbildning (psykiatriforskning.se).

Kunskapsunderlag

SAVRY är en av de bedömningsmetoder som lyfts i SBU:s systematiska översikt om "Standardiserade bedömningsmetoder i utredningar av barn och unga inom socialtjänsten" som en av metoderna där det finns primärstudier som undersökt vissa av de psykometriska aspekterna. Framför allt finns resultat kopplade till validitet (om metoden mäter det som är avsett att mäta) men i mindre utsträckning till reliabilitet (precisionen i mätningen). SBU konstaterar också att det finns nya primärstudier som publicerats efter senaste systematiska översikterna, så det kan finnas behov av att uppdatera dem.

Standardiserade bedömningsmetoder i utredningar av barn och unga inom socialtjänsteN (sbu.se)

SAVRY är också en av de mest undersökta metoderna i den systematiska översikten "Risk- och behovsbedömning av ungdomar avseende återfall i våld och annan kriminalitet" som Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har tagit fram. Översikten visar att strukturerade risk- och behovsbedömningsmetoder troligen ger vägledning vid bedömning av ungdomars risk för återfall i våld och annan kriminalitet (måttlig vetenskaplig tillförlitlighet enligt GRADE).

Risk- och behovsbedömning av ungdomar avseende återfall i våld och annan kriminalitet (SBU.se) 

Referenser

• Borum, R., Bartel P. A. & Forth, A. (2002). Manual – Structured Assessement of Violence Risk in Youth. Svensk fackgranskad version.
• Borum, R., Bartel, P. A. & Forth, A. (2005). Mental Health Screening and assessment in juvenile justice. Structured Assessment of Violence Risk in Youth (chapter 19).
• Catchpole, R. & Gretton, H. (2003). The predicitive validity of risk assessment with violent young offenders. Journal of justice and behaviour, vol 30, no 6, 688-708.
• Gretton, H., Hare, R. & Catchpole, R. (2004). Psychopathy and offending from adolescence to adulthood. A 10-year follow up. In Consult Clinicla Psychology 72: 636-645.
• Långström, N. (2003). Att bedöma risk för återfall bland antisociala unga. En kunskapsöversikt. Statens institutionsstyrelse.
• Witt, P. H., (2002). Manual for the Structured Assessment of Violence Risk in Youth (SAVRY Rewiew, Journal of Psychiatry and Law, 30, 652-654.).
• Chapman, J.F., Desai, R.A., Falzer, P.R. & Borum, R. (2006). Violence risk and race in a sample of youth in juvenile detention: The potential to reduce disproportionate minority confinement. Youth Violence and Juvenile Justice, 4, 170-184.
• Dolan, M. C. & Rennie, C. E. (2008). The Structured Assessment of Violence Risk in Youth (SAVRY) as a predictor of recidivism in a UK cohort of adolescent offenders with conduct disorder. Psychological Assessment, 20, 35-46.
• Lardén, M., Freij, I. & Långström, N. (2008). Risk for intrainstitutional maladaptation in violent juvenile offenders: Predictive validity of the Structured Assessment of Violence Risk in Youth (SAVRY) and the PCL: SV. Manuscript.
• Lodewijks, H. P. B., Doreleijers, Th. A. H. & Ruiter, C. de (2008). SAVRY risk assessment in a Dutch sample of violent adolescents: Relation to sentencing and recidivism. Criminal Justice and Behavior, 35, 696-709.