RAI (Resident Assessment Instrument)
Målgrupp: Vuxna samt äldre
Typ av metod: Bedömningsmetod
Syfte: Bedömning av fysisk, kognitiv och social status som i första hand används för att ge underlag för vårdplanering för äldre personer med behov av långvarig vård och omsorg.
Finns metoden i Socialstyrelsens publicerade nationella riktlinjer eller rekommendationer?
Nej, Socialstyrelsen har inte tagit ställning till metoden enligt processen att ta fram nationella riktlinjer eller rekommendationer. Läs vidare i Rekommendationer i nationella riktlinjer.
Kunskapsunderlag – status: Inget samlat kunskapsunderlag i Metodguiden.
Det kan finnas forskning eller andra underlag, men dessa är ännu inte sammanställda i Metodguiden. Läs vidare i Om metodguiden, bedömningsmetoder och insatsers effekter.
Målgrupp
Vuxna och äldre personer med behov av långvarig vård och omsorg.
Syfte
Bedömning av fysisk, kognitiv och social status som i första hand används för att ge underlag för vårdplanering för äldre personer med behov av långvarig vård och omsorg.
Innehåll och genomförande
Det ursprungliga RAI-instrumentet, MDS, omfattade 15 frågeområden för bedömning: kognition, kommunikation, syn, ADL (aktiviteter i dagligt liv), inkontinens, välbefinnande, stämningsläge/beteende, aktivitetsvanor, sjukdomsdiagnoser, hälsoproblem, fall, munhälsa, sår, läkemedel och behandling. Med utgångspunkt från dessa områden skulle en enskild persons eventuella risk i olika problemområden kunna beräknas. Senare har problemområden reviderats till kvalitetsindikatorer.
Bedömningen görs av flera personalgrupper tillsammans med den äldre om frågeområden som idag omfattar dygnsvanor, kognitiv förmåga, kommunikation, syn och hörsel, psykosocialt välbefinnande, fysisk funktionsförmåga, sjukdomsdiagnoser och läkemedelsanvändning.
Uppgifter till formulären bygger också på observation från vårdpersonal och ibland även uppgifter från journaler.
Konstruktion
Formulären som varit aktuella för Sverige är i första hand bedömningsinstrument för vård och omsorg i hemmet (Home Care, HC) och för särskilt boende (Long-Term Care Facilities LTCF). De innehåller 20 respektive 18 områden som ligger till grund för bedömning. I studier av instrumenten framgår att antal frågor ändrats och det är oklart hur många frågor instrumenten innehåller idag.
Omfattning och intensitet
Poängsättning och återkoppling
De flesta frågor har bundna svarsalternativ, men vissa frågor är öppna till exempel medicinering. Svarsskalorna varierar mellan frågorna. Formler för beräkning av olika risker/kvalitetsindikatorer finns i mjukvara (IT-verktyget).
Det framgår inte hur återkoppling av resultatet ska göras, men däremot betonas att det är nödvändigt att både den äldre och eventuella anhöriga bör vara delaktiga i vårdplaneringen.
Tidsåtgång
Cirka 60–90 minuter.
Utbildning och licens
Instrumenten är skyddade genom copyright, för att få tillgång till licens för formulären betalas de paketvis eller årsvis via InterRAI.
Tillgänglighet
- interRAI för Särskilt Boende Bedömningsformulär (LTCF) (catalog.interrai.org)
- interRAI för Särskilt Boende (Long-Term Care Facilities, LTCF) Bedömningsformulär och Användarmanual (catalog.interrai.org)
Krav på förkunskaper
Vårdutbildning.
Krav på utbildning
Ingen uppgift.
Kunskapsunderlag
Inget samlat kunskapsunderlag i Metodguiden.
Källor för beskrivning av metoden
- Sgadari, A., Morris, J. N., Fries, B. E., Ljunggren, G., Jonsson, P. V., DuPaquier, J. N. (1997). Efforts to establish the reliability of the Resident Assessment Instrument. Age and Ageing, 26 Suppl 2, 27-30.
- Hirdes, J. P., Ljunggren, G., Morris, J. N., Frijters, D. H., Finne Soveri, H., Gray, L. (2008). Reliability of the interRAI suite of assessment instruments: a 12-country study of an integrated health information system. BMC Health Services Research, 8(277), 1-11.
- Hirdes, J. P., Poss, J. W., & Curtin-Telegdi, N. (2008). The Method for Assigning Priority Levels (MAPLe): a new decision-support system for allocating home care resources. BMC Medicine, 6, 9. doi: 10.1186/1741-7015-6-9.
- Hutchinson, A. M., Milke, D. L., Maisey, S., Johnson, C., Squires, J. E., Teare, G. (2010). The Resident Assessment Instrument-Minimum Data Set 2.0 quality indicators: a systematic review. BMC Health Services Research, 10, 166. doi: 10.1186/1472-6963-10-166.
- Landis, J. R., & Koch, G. G. (1977). The measurement of observer agreement for categorical data. Bio-metrics, 33, 159-174.].
- Morris, J. N., Hawes, C., Fries, B. E., Phillips, C. D., Mor, V., Katz, S.,Murphy, K., Drugovich, M.L. & Friedlob, A. S. (1990). Designing the national resident assessment instrument for nursing homes. [Research Support, U.S. Gov't, Non-P.H.S.]. Gerontolo-gist, 30(3), 293-307.
- Hawes, C., Morris, J. N., Phillips, C. D., Fries, B. E., Murphy, K., & Mor, V. (1997). Development of the nursing home Resident Assessment Instrument in the USA. [Review]. Age and Ageing, 26 Suppl 2, 19-25.
- Morris, J. N., Nonemaker, S., Murphy, K., Hawes, C., Fries, B. E., & Mor, V. (1997). A commitment to change: revision of HCFA's RAI. [Research Support, U.S. Gov't, Non-P.H.S.]. Journal of the American Geriatrics Society, 45(8), 1011-1016.
- Semke, J., Chiem, M., Mahar, L., & Black, M. (2005). A reliability study of case manager assessment of activities of daily living. Journal of Social Work in Long-Term Care, 3(3/4), 69-82.
- Lawton, M. P., Casten, R., Parmelee, P. A., Van Haitsma, K., Corn, J., & Kleban, M. H. (1998). Psychometric characteristics of the minimum data set II: validity. [Research Support, Non-U.S. Gov't, Research Support, U.S. Gov't, P.H.S.]. Journal of the American Geriatrics Society, 46(6), 736-744.
- Casten, R., Lawton, M. P., Parmelee, P. A., & Kleban, M. H. (1998). Psychometric characteristics of the minimum data set I: confirmatory factor analysis. [Research Support, Non-U.S. Gov't, Research Support, U.S. Gov't, P.H.S.]. Journal of the American Geriatrics Society, 46(6), 726-735.
- Hawton, MP et al. 1998, Psychometric characteristics of the Minimum Data Set II: Validity. Journal of Geriatric Society, 46, 736-744.