Psykodynamisk psykoterapi

Målgrupp

Användningen av psykodynamisk psykoterapi är inte begränsad till någon speciell målgrupp och kan ges till individer, par och grupper för olika problem hos barn och vuxna. Terapiformen klassisk psykoanalys ges dock alltid som individualterapi och inte vid psykos eller emotionell instabilitet (borderlineproblematik).

Syfte

Att ge klienten ökad kontakt med och kunskap om hur han eller hon fungerar i relation till andra och till sig själv och därigenom minska psykiska symtom samt förebygga att de återkommer.

Innehåll och genomförande

Psykodynamisk psykoterapi är ett samlingsnamn för terapiformer med grund i psykoanalytisk teori och ett humanistiskt synsätt. Grundtanken är att människan har ett omedvetet inre liv som huvudsakligen formats av nära och viktiga relationer under uppväxten, och att relationer och anknytningen till andra fortsätter att vägleda under livet. Omedvetna försvar mot störande känslor, rädslor och inre konflikter leder till psykiska symtom och begränsningar. Ordet ”dynamisk” betonar att individers inre liv på så vis kan vara mer eller mindre i balans.

I mötet med klienten är psykoterapeuten engagerad, nyfiken och vill förstå klientens problem och belägenhet. Samarbete och kontakt jämsides med acceptans är grundförutsättningar, där acceptans innebär att terapeuten inte värderar och bedömer det som berättas, utan att man vill förstå mening och sammanhang. Man ger inte heller råd och anvisningar. Arbetet styrs mer av ett gemensamt undersökande av hur och varför klienten har hamnat ur kurs. Inom vissa skolor är terapeutens tolkning av klientens överföringar – känslor och förhållningssätt från tidigare relationer – en viktig komponent. Andra skolor lägger större vikt vid den stödjande och bekräftande terapeutiska relationen för att ge klienten en möjlighet till tillit, insikt om hur man själv fungerar vad gäller rädslor och försvar, och om möjliga lösningar.

Omfattning och intensitet

Psykodynamisk terapi ges ofta vid 1–2 tillfällen per vecka under ett eller flera år. Psykodynamisk korttidsterapi definieras som behandlingar med färre än 40 sessioner. Klassisk psykoanalys innefattar fyra eller fler sessioner per vecka under flera års tid.

Utbildning och licens

Legitimationsgrundande utbildning ges vid universitet och av enskilda utbildare med rätt att utfärda högskoleexamen. Utbildningsgången innefattar ett människovårdande grundyrke, grundläggande psykoterapiutbildning, minst två års erfarenhet av psykoterapeutiska arbetsuppgifter under handledning samt påbyggnadsutbildning som ger psykoterapeutexamen.

Kunskap om insatsens effekter

Psykodynamisk terapi graderas i Socialstyrelsens nationella riktlinjer:

• Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom
• Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
• Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende beroendevården

Sammanfattning och kommenterar från SBU:

• Psykodynamisk terapi vid depression, ångest, funktionella somatiska tillstånd och personlighetssyndrom (sbu.se)

Referenser

• Abbass, A.A., Hancock, J.T., Henderson, J., Kisely, S.R. (2006). Short-term psychodynamic psychotherapies for common mental disorders: Cochrane Database of Systematic Reviews, Issue 4.
• Bateman, A., & Holmes, J. (1995). Introduction to psychoanalysis: Contemporary theory and practice. New York: Routledge.
• Frederickson, J. (1999). Psychodynamic psychotherapy: Learning to listen from multiple perspectives. New York: Routledge.
• Wolitzky, D.L., & Eagle, M.N. (1997). Psychoanalytic theories of psychotherapy. In: Wachtel, P.L., Messer, S.B. (Eds). Theories of psychotherapy: Origins and evolution, p. 39–96. Washington D.C.: American Psychological Association.